Vad skulle ni ändra på ?

Hej !

Jag befinner mig i ett mycket jobbigt skeende  i mitt liv och har gjort det i några månader . Man kan säga att jag befinner mig i ålders eller livskris eller vad man ska kalla det för . Jag känner att tiden går fort , jag är 35 år gammal . Jag funderar att helt byta riktning yrkesmässigt , för att få det mera tryggt och stabilt . Jag har fått erbjudanden om jobb , som jag inte egentligen har utbildning till , så det gör mig osäker . Jag tror att jag ska kunna klara av jobbet , men tvivlet ligger och gnager inom mig. Och det är jag känner att jag inte har utbildning till det . Det som är jobbigast just nu är att jag längtar väldigt mycket efter familj och barn , jag känner att åren rinner iväg . Alla mina vänner har gift sig och är inne på sitt andra eller tredje barn . Detta ger mig nästa en dagligen ångest . Allt detta blir som en gröt i mitt huvud och jag känner mig en del dagar deprimerad . 

Så jag funderar på er här på forumet , vi är ju i olika åldrar och har olika bakgrunder .

Om ni ser i bakspegeln , vad skulle ni göra annorlunda ? Blev livet som ni har tänkt ? 

Blev familjelivet som ni hade tänkt er ?

Blev yrkeslivet som ni hade tänkte er ? 

Jag vet att det är väldigt personliga frågor , men det skulle vara intressant att veta hur ni tänker . Känns som om att det finns mycket livserfarenhet här på forumet . 

Hej !

 

 

Jag befinner mig i ett mycket jobbigt skeende  i mitt liv och har gjort det i några månader . Man kan säga att jag befinner mig i ålders eller livskris eller vad man ska kalla det för . Jag känner att tiden går fort , jag är 35 år gammal . Jag funderar att helt byta riktning yrkesmässigt , för att få det mera tryggt och stabilt . Jag har fått erbjudanden om jobb , som jag inte egentligen har utbildning till , så det gör mig osäker . Jag tror att jag ska kunna klara av jobbet , men tvivlet ligger och gnager inom mig. Och det är jag känner att jag inte har utbildning till det . Det som är jobbigast just nu är att jag längtar väldigt mycket efter familj och barn , jag känner att åren rinner iväg . Alla mina vänner har gift sig och är inne på sitt andra eller tredje barn . Detta ger mig nästa en dagligen ångest . Allt detta blir som en gröt i mitt huvud och jag känner mig en del dagar deprimerad . 

 

 

Så jag funderar på er här på forumet , vi är ju i olika åldrar och har olika bakgrunder .

 

 

 

Om ni ser i bakspegeln , vad skulle ni göra annorlunda ? Blev livet som ni har tänkt ? 

 

Blev familjelivet som ni hade tänkt er ?

 

Blev yrkeslivet som ni hade tänkte er ? 

 

 

Jag vet att det är väldigt personliga frågor , men det skulle vara intressant att veta hur ni tänker . Känns som om att det finns mycket livserfarenhet här på forumet . 

För att svara på din jobbfråga till att börja med.

På det nya jobbet jobbar helt vanliga människor utan några som helst övermänskliga förmågor.

Så det innebär att även du kan jobba där. Oftast lär man sig mer under en månad på jobbet är under 1år i skola.

Sunt förnuft, vilja och kreativitet löser problemet med eventuell kompetensbrist inom några få detaljer.

Sedan över till det personliga planet.

Jag föröker att inte se i backspegeln, det är ingenting jag kan göra något åt ändå, förutom att ta med mig erfarenheten från tidigare händelser.

Familjelivet blev inte som jag tänkt. Men då tänkte och planerade jag ingenting alls. Familjelivet är dock bra förutom att jag jobbar för mycket.

Yrkeslivet blev inte heller som jag tänkt. Det blev som det blev. Jag halkade in på alla möjliga bananskal.

Jobbet är bra, lönen är bra. Problemet är att jag ibland måste spendera för mycket tid på jobbet.

MVH

36år

PS

Ska tillägga att jag har en dotter på 8år och anser mig inte ha tid med fler barn. Jag tycker att det är tillräckligt synd om min dotter nu, eftersom jag inte har så mycket tid med henne.

Frun börjag även bli för gammal för nya barn och hon har sin "karriär" att tänka på.

Själv är man ju ung som fan!

Har provat en del olika yrken och det enda du behöver är viljan att lära dig,resten löser av sig självt.

Sen är det nog alltid nervöst att hoppa in i nytt säkert,helt normalt.

Lycka till!!

För att svara på din jobbfråga till att börja med.

 

På det nya jobbet jobbar helt vanliga människor utan några som helst övermänskliga förmågor.

Så det innebär att även du kan jobba där. Oftast lär man sig mer under en månad på jobbet är under 1år i skola.

 

Sunt förnuft, vilja och kreativitet löser problemet med eventuell kompetensbrist inom några få detaljer.

 

 

Sedan över till det personliga planet.

 

Jag föröker att inte se i backspegeln, det är ingenting jag kan göra något åt ändå, förutom att ta med mig erfarenheten från tidigare händelser.

 

Familjelivet blev inte som jag tänkt. Men då tänkte och planerade jag ingenting alls. Familjelivet är dock bra förutom att jag jobbar för mycket.

 

Yrkeslivet blev inte heller som jag tänkt. Det blev som det blev. Jag halkade in på alla möjliga bananskal.

Jobbet är bra, lönen är bra. Problemet är att jag ibland måste spendera för mycket tid på jobbet.

 

 

MVH

36år

 

 

PS

Ska tillägga att jag har en dotter på 8år och anser mig inte ha tid med fler barn. Jag tycker att det är tillräckligt synd om min dotter nu, eftersom jag inte har så mycket tid med henne.

 

Frun börjag även bli för gammal för nya barn och hon har sin "karriär" att tänka på.

Själv är man ju ung som fan!

Tack för ditt svar ! Jag tycker att det är väldigt bra att ni reflekterar över detta med barn och hur ni på bästa kan räcka till för er dotter . Tror att det är få som tänker på detta . Har en kompis som har fem barn , han är en bra pappa och älskar sina barn . Men det finns inte en chans att räcka till för dom . Han är på språng hela tiden och är stressad . 

Innan flosklerna blir för många vill jag bara tillägga att man inte alls får kompetens  motsvarande högskoleutbildning på någon månad i ett arbete. Anledningen att många tror det är att de helt enkelt inte har en aning om de saker man lär sig via en högskoleutbildning och därmed inte är medveten om luckan i den egna kompetensen. Därmed inte sagt att du inte kommer klara av det nya jobbet, man kan absolut vara kompetent utan avancerad utbildning. Men de som menar att de med enbart praktisk erfarenhet har samma förutsättningar som en med både teoretisk och praktisk dito har helt enkelt fel.

Innan flosklerna blir för många vill jag bara tillägga att man inte alls får kompetens  motsvarande högskoleutbildning på någon månad i ett arbete. Anledningen att många tror det är att de helt enkelt inte har en aning om de saker man lär sig via en högskoleutbildning och därmed inte är medveten om luckan i den egna kompetensen. Därmed inte sagt att du inte kommer klara av det nya jobbet, man kan absolut vara kompetent utan avancerad utbildning. Men de som menar att de med enbart praktisk erfarenhet har samma förutsättningar som en med både teoretisk och praktisk dito har helt enkelt fel.

Du pekar på det som jag känner ! Jag är medveten om att dessa luckor finns och det är det som gör mig osäker . Detta gör så att min självkänsla rubbas och gör mig osäker , och det är något som känns jobbigt . Man kan kan inte täcka över vissa saker med andra färdigheter , som socialkompetens m.m . Jag vill inte känna att jag går ett steg bakom dom andra och försöker att jaga ikapp . Det känns frustrerande och mitt självförtroende är inte på topp . 

Innan flosklerna blir för många vill jag bara tillägga att man inte alls får kompetens  motsvarande högskoleutbildning på någon månad i ett arbete. Anledningen att många tror det är att de helt enkelt inte har en aning om de saker man lär sig via en högskoleutbildning och därmed inte är medveten om luckan i den egna kompetensen. Därmed inte sagt att du inte kommer klara av det nya jobbet, man kan absolut vara kompetent utan avancerad utbildning. Men de som menar att de med enbart praktisk erfarenhet har samma förutsättningar som en med både teoretisk och praktisk dito har helt enkelt fel.

Beror på vad för slags jobb det gäller. Har sett skolade som inte haft en sportmössa mot nån praktiklärd men igen

handlar det om viljan. Är man skolad och inte har intresset så är man körd likväl.

Får även jag lägga ett par ord så här

Befann mig i ungefär samma sits som du i den åldern, ett par misslyckade förhållande. Jobba alltid och blev mer eller mindre trött på att jobba. Hade då jobbat intensivt i samma yrke sen jag var 16 samt gått utbildning, lärt mig inom företagen och avancerat. Var en typ av mellanchef och tjänade grymt med stålar men samtidigt ibland så blev det för mycket jobb och för lite tid till annat.

Valde då att hoppa av och leka runt lite efter något med mindre jobb men med samma betalt.

Efter några försök (år) så blev det både flytt och nytt yrke, det som jag nu har och trivs väldigt bra, det jag sakna innan med frisk luft och ombyte i arbetsuppgifter har jag nu men betydligt sämre betalt och det efter att hållit på nu snart 10 år så e jag fortfarande 15K kr efter förra månadslönen. MEN som jag ser det fick jag mer fritid, lite hälsosammare tillvaro osv.

Jag e helt nöjd men fortfarande ensam och inga barn...man kan inte alltid få det man söker men fortsätter försöka och söka nya vägar.

Jobba nu för att det är roligt är tillbaka och inte längre ett tvång varje morgon.

Hade ingen utbildning inom bygg men med ett intresse så lär man sig enormt mycket ändå.

Lycka till

Du pekar på det som jag känner ! Jag är medveten om att dessa luckor finns och det är det som gör mig osäker . Detta gör så att min självkänsla rubbas och gör mig osäker , och det är något som känns jobbigt . Man kan kan inte täcka över vissa saker med andra färdigheter , som socialkompetens m.m . Jag vill inte känna att jag går ett steg bakom dom andra och försöker att jaga ikapp . Det känns frustrerande och mitt självförtroende är inte på topp . 

vad kan det tänkas vara för jobb om man får fråga.

Jag fick familj väldigt sent. Lekte väl för mycket i unga år . Och tiden sprang ifrån en. Så började man åka till Thailand. Då fann man vad man alltid letat efter. En underbar fru och livskamrat. Jag hade ingen tanke på barn . När man kommit upp i en aktningsvärd ålder. Men frugan ansåg det och så blev det. Jag har inte ångrat en sekund. Däremot har min släkt betvivlat min kompetens . Dom ansåg att jag var en obotlig ungkarl.

Nu när jag är äldre är det skitskönt att kunna lägga all tid på Maria. Det är underbart. Visst finns det tillfällen när det är mindre bra med Maria. Men glädjen överväger allt. Att få ett barn tillsammans med den man tycker om.

Arbetslivet har alltid varit bra. med några törnar.Jag har arbetat inom samma bransch hela tiden. För jag har en gedigen kompetens. Då har man kunnat få nytt arbete även när det varit arbetsbrist. Fördelen är att man nu kan fokusera på barn och fundera på avslutningen av arbetslivet. Arbetet jag har just nu är skitkul och jag trivs kanon.

SLUTSATS

MÅR MAN BRA ÄR DET LÄTT ATT TA TAG I NYA UTMANINGAR OCH TACKLA DOM FLESTA PROBLEM. MED EN BAS MED EN TRYGG FAMILJ GÖR DET BETYDLIGT LÄTTARE

Lycka till önskar

John

Jag fick familj väldigt sent. Lekte väl för mycket i unga år . Och tiden sprang ifrån en. Så började man åka till Thailand. Då fann man vad man alltid letat efter. En underbar fru och livskamrat. Jag hade ingen tanke på barn . När man kommit upp i en aktningsvärd ålder. Men frugan ansåg det och så blev det. Jag har inte ångrat en sekund. Däremot har min släkt betvivlat min kompetens . Dom ansåg att jag var en obotlig ungkarl.

Nu när jag är äldre är det skitskönt att kunna lägga all tid på Maria. Det är underbart. Visst finns det tillfällen när det är mindre bra med Maria. Men glädjen överväger allt. Att få ett barn tillsammans med den man tycker om.

Arbetslivet har alltid varit bra. med några törnar.Jag har arbetat inom samma bransch hela tiden. För jag har en gedigen kompetens. Då har man kunnat få nytt arbete även när det varit arbetsbrist. Fördelen är att man nu kan fokusera på barn och fundera på avslutningen av arbetslivet. Arbetet jag har just nu är skitkul och jag trivs kanon.

 

SLUTSATS

MÅR MAN BRA ÄR DET LÄTT ATT TA TAG I NYA UTMANINGAR OCH TACKLA DOM FLESTA PROBLEM. MED EN BAS MED EN TRYGG FAMILJ GÖR DET BETYDLIGT LÄTTARE

 

Lycka till önskar

John

Tack ! Det är något som jag känner med min ålder , är att jag är mogen och har tålamodet att bli pappa nu . Det låter som om att du har fått ett härligt och rikt liv .

vad kan det tänkas vara för jobb om man får fråga.

Det är ett företag som sysslar med PR och Kommunikation som det fint heter , men man är rätt och slätt en lobbyist . Men många av de som jag ska jobba med , har oftast dubbla examen inom ekonomi och juridik , och har lagt till kurser i marknadsföring och kommunikation . Många har också varit aktiva politiskt eller har något " Von " namn . Själv är jag utbildad grafiker och läst en tv-producent utbildning , kommer ifrån ett medelklasshem i en liten stad . Men har ett stort kontaktnät inom media och reklam branschen där jag har jobbat som frilans hela mitt liv . Är ingen konflikt människa och är social , därför har jag godkontakt med många redaktörer inom tv och tidningar . Även med många som jobbar inom marknadsföring och press på företag . Så det är där som mitt värde ligger . 

Får även jag lägga ett par ord så här

 

Befann mig i ungefär samma sits som du i den åldern, ett par misslyckade förhållande. Jobba alltid och blev mer eller mindre trött på att jobba. Hade då jobbat intensivt i samma yrke sen jag var 16 samt gått utbildning, lärt mig inom företagen och avancerat. Var en typ av mellanchef och tjänade grymt med stålar men samtidigt ibland så blev det för mycket jobb och för lite tid till annat.

Valde då att hoppa av och leka runt lite efter något med mindre jobb men med samma betalt.

 

Efter några försök (år) så blev det både flytt och nytt yrke, det som jag nu har och trivs väldigt bra, det jag sakna innan med frisk luft och ombyte i arbetsuppgifter har jag nu men betydligt sämre betalt och det efter att hållit på nu snart 10 år så e jag fortfarande 15K kr efter förra månadslönen. MEN som jag ser det fick jag mer fritid, lite hälsosammare tillvaro osv.

Jag e helt nöjd men fortfarande ensam och inga barn...man kan inte alltid få det man söker men fortsätter försöka och söka nya vägar.

Jobba nu för att det är roligt är tillbaka och inte längre ett tvång varje morgon.

Hade ingen utbildning inom bygg men med ett intresse så lär man sig enormt mycket ändå.

 

Lycka till

Tack ! Det är verkligen svårt att få alla pusselbitar på plats i livet . 

Tack ! Det är verkligen svårt att få alla pusselbitar på plats i livet . 

Jo, så kan det kännas ibland, men om man pusslar långsamt, håller sig positiv och utvecklas, samt tror på sig själv så kommer man långt

Innan flosklerna blir för många vill jag bara tillägga att man inte alls får kompetens  motsvarande högskoleutbildning på någon månad i ett arbete. Anledningen att många tror det är att de helt enkelt inte har en aning om de saker man lär sig via en högskoleutbildning och därmed inte är medveten om luckan i den egna kompetensen. Därmed inte sagt att du inte kommer klara av det nya jobbet, man kan absolut vara kompetent utan avancerad utbildning. Men de som menar att de med enbart praktisk erfarenhet har samma förutsättningar som en med både teoretisk och praktisk dito har helt enkelt fel.

Ja, självklart. Om man saknar kunnskap i grundläggande matematik t.ex så kan det nog bli för svårt, beroende på vad det är för jobb.

Om man har någon professorstitel i kärnfysik så klarar man nog inte av att jobba som bilplåtslagare heller.

Självklart så måste man nog först och främst känna till sina egna begränsningar innan man tar sig hela atlanten över huvudet.