Under de ca 4,5 år i streck som jag bodde i Bangkok och Rangsit saknade jag följande:
- Ren luft att andas.
- Intellektuella thailändska bollplank att kunna utbyta intressen med.
(Det blir i längden bedövande att behöva begränsa sitt babblande till thailändska politikers fadäser, om thailändska artisters leverne, hur olika maträtter smakar (arroy / mai arroy), "spännande" olyckor och dödsfall, bekantas otrohetsaffärer, trafikstockningar och förekomsten av spöken och sist men inte minst hovmedlemmarnas förehavanden.
- Ordning och reda, logik och professionellt beteende i yrkeslivet.
- Att kunna utgå ifrån att folk talade sanning.
SN