Vad är det värsta som hänt i Sverige när ni var i Thailand?

måne
måne
9 juli 2010#16

Lider med dig,hemskt att inte få ta farväl pga en flygning :wai: Mvh Måne

Tommy
Kalsarikännit
9 juli 2010#17

Morsan dog, medan jag sov ruset av mig efter en Midsommarfest i Pattaya (den på Diana), kändes fördjävligt när Farsan ringde och väckte mej 0630 på midsommardagens morgon...

Kanske det värsta jag upplevt hittills, och då finns det ändå en del jävligheter att välja på.

MVH Tommy

svampen
9 juli 2010#18

Det värsta som har hänt hände för några timmar sedan.

Jag hade för en tid sedan fått beskedet att min mor hade insjuknat och sannolikt inte hade långt kvar.

I det läget försökte jag få en plats på flyget, men eftersom de thailändska bärplockarna var på väg till Sverige, så var alla platser bokade för flera veckor framåt i Economy och jag fick ta den första lediga i Premium, som är med avgång måndag 12/7 och hoppades kunna hinna komma och ta frväl av min mor.

Tyvärr hann jag inte, hon gick bort i natt.

Väldigt ledsamt!

Tankarna finns hos Dig min mor gick bort för en tid sedan ställde in resan och kunde tillbringa sista tiden

med min Mor.

Förstår att det känns tungt och hopplöst när det blir så!

Men jag tror att din Mor vet att Du gjorde allt Du kunde för att hinna komma och ta farväl!

Ta väl hand om Dig!

Mvh Svampen :wai:

Tommy
Kalsarikännit
9 juli 2010#19

Det värsta som har hänt hände för några timmar sedan.

Jag hade för en tid sedan fått beskedet att min mor hade insjuknat och sannolikt inte hade långt kvar.

I det läget försökte jag få en plats på flyget, men eftersom de thailändska bärplockarna var på väg till Sverige, så var alla platser bokade för flera veckor framåt i Economy och jag fick ta den första lediga i Premium, som är med avgång måndag 12/7 och hoppades kunna hinna komma och ta frväl av min mor.

Tyvärr hann jag inte, hon gick bort i natt.

Väldigt ledsamt!

Beklagar sorgen Janne!

MVH Tommy

AnTove
9 juli 2010#20

Jive , beklagar din sorg !

Swippe
9 juli 2010#21

Beklagar sorgen Jive och Tommy!

Mvh Swippe

Avregistrerad clion
Thaiveteran
9 juli 2010#22

Det värsta som har hänt hände för några timmar sedan.

Jag hade för en tid sedan fått beskedet att min mor hade insjuknat och sannolikt inte hade långt kvar.

I det läget försökte jag få en plats på flyget, men eftersom de thailändska bärplockarna var på väg till Sverige, så var alla platser bokade för flera veckor framåt i Economy och jag fick ta den första lediga i Premium, som är med avgång måndag 12/7 och hoppades kunna hinna komma och ta frväl av min mor.

Tyvärr hann jag inte, hon gick bort i natt.

Väldigt ledsamt!

Beklagar sorgen Jive

Galten
หมูป่าขนาดใหญ่
10 juli 2010#23

2003 var jag två eller tre månader i Thailand och hade satt en timer till en golvlampa så den lyste lite då och då.

Grannar som visste att jag åkt ringde polisen då de trodde att det var inbrott.

Hade dock sjutillhållar lås utöver den vanliga så de brydde sig aldrig om att bryta sig in.

Grannen längst ner hade haft nycklar men de tänkte alldrig sig för att ringa på hos henne.

Beklagar sorgen Jive

nissefisk1
10 juli 2010#24

När jag va nere i Phuket 5 månader förra året sa jag till familjen att jag vill inget veta om nått tråkigt händer, lite ego men som tur va så hände det inget :)

Nesse

Jive
11 juli 2010#25

Hur skall jag klara detta?

Om några timmar sitter jag på flyget till Stockholm och om något dygn står jag där ensam utanför dörren i Skåne, sätter nyckeln i låset, öppnar och kliver in.

Den välkända atmosfären slår emot mej, men denna gången är det alldeles tyst.

Alla möbler och saker står prydligt på sina platser och allt är väldigt välstädat.

Jag öppnar dörren till den rymliga klädkammaren och där hänger mors kläder.

Vad gör jag nu??

Odin
11 juli 2010#26

Jive:

Been there done that.

Det är länge sedan nu men minnet sitter rocksolid, till saken hör att min mor (som levde ensam i huset efter farsans död 2 år tidigare) hade en katt som var livrädd för alla utom morsan.

Efter att ha ringt upp ambulanskillarna och frågat om dom hade släppt ut katten, vilket dom inte hade gjort förstod jag att det stackars djuret var kvar inne i huset.

Så när jag kom upp efter 2 dagar efter morsans död började jag systematiskt leta igenom huset 3 vån. inkl källare.

Och nere i källaren bakom pannan hittade jag en panikslagen katt

Jag hade på vägen upp till dalarna ringt och frågat polisen om skottlossningstillstånd för att ta katten av daga på gården, men fått nej.

Jag insåg att jag inte skulle ha en chans att få med mej katten in i bilen, så jag praktiserade lite civil olydnad då jag stängde in katten i garaget och gick ut och laddade hagelbössan.

Därefter fäste jag ett snöre i garagedörren och ställde mej på pass för att döda min mors käraste vän...

Fy faan vad svårt det var att skjuta med tårfyllda ögon, men det gick.

Efter ca 20 minuter ringer polisen och frågar om jag visste något om vem som hade skjutit inne i villakvarteret, vafan tror du själv svarade jag (min fars fd kollega) kom hit å lås in mej då för fan jag var ju tvungen. Tror du att jag gjorde det för att det var roligt, du känner ju väl till omständigheterna (han beskökte ofta morsan efter min fars bortgång)så han visste hur katten var.

Usch fy tusan det gör ont att tänka på det...

Lider med dej, hoppas allt löser sej till det bästa

Jive
11 juli 2010#27

Jive:

Been there done that.

Det är länge sedan nu men minnet sitter rocksolid, till saken hör att min mor (som levde ensam i huset efter farsans död 2 år tidigare) hade en katt som var livrädd för alla utom morsan.

Efter att ha ringt upp ambulanskillarna och frågat om dom hade släppt ut katten, vilket dom inte hade gjort förstod jag att det stackars djuret var kvar inne i huset.

Så när jag kom upp efter 2 dagar efter morsans död började jag systematiskt leta igenom huset 3 vån. inkl källare.

Och nere i källaren bakom pannan hittade jag en panikslagen katt

Jag hade på vägen upp till dalarna ringt och frågat polisen om skottlossningstillstånd för att ta katten av daga på gården, men fått nej.

Jag insåg att jag inte skulle ha en chans att få med mej katten in i bilen, så jag praktiserade lite civil olydnad då jag stängde in katten i garaget och gick ut och laddade hagelbössan.

Därefter fäste jag ett snöre i garagedörren och ställde mej på pass för att döda min mors käraste vän...

Fy faan vad svårt det var att skjuta med tårfyllda ögon, men det gick.

Efter ca 20 minuter ringer polisen och frågar om jag visste något om vem som hade skjutit inne i villakvarteret, vafan tror du själv svarade jag (min fars fd kollega) kom hit å lås in mej då för fan jag var ju tvungen. Tror du att jag gjorde det för att det var roligt, du känner ju väl till omständigheterna (han beskökte ofta morsan efter min fars bortgång)så han visste hur katten var.

Usch fy tusan det gör ont att tänka på det...

Lider med dej, hoppas allt löser sej till det bästa

Konstigt, men jag tror det hjälper lite att höra en story som din och andras för den delen.

Tack!

Logga in för att svara.