Hej!
Min fru spelar regelbundet och jag var i början väldigt misstänksam och är väl väl fortfarande uppmärksam, men eftersom allt annat fungerar väldigt bra och jag själv dessutom har speldjävulen i mig. Fast på ett annat sätt än pengar. Jag har visserligen spelat om något för stora summor ibland, men mitt spelberoende gick mera ut över barn och dåvarande flickvän som stack p.g.a. att jag spenderade så mycket tid och intresse åt själva spelandet att det gick ut över familjen.
Jag spelade schack och ägnade många timmar varje dag till att spela med vänner som sedan tröttnade. Sen upptäckte jag att man kunde spela på nätet med likasinnade. Aldrig om pengar dock, men på nätet fanns runt hela klotet alla tider på dygnet folk som ville spela.
Tyvärr många väldigt mycket bättre än jag. Vilket resulterade i att jag kunde tillbringa timmar att observera hur andra spelade på nätet plus att läsa böcker om schackspel.
Inte förrän min dåvarande flickvän lämnade mig. Och egentligen inte då heller förstod jag att det var en form av missbruk. Det har jag förstått lång tid efteråt.
Turen för mig blev att jag tröttnade efter många förluster mot bättre spelare. Trots att jag ägnade nästan all min tid till spelande, även viss arbetstid och jag var nära att få sparken. Blev lite knäckt när jag inte kunde bli riktigt bra trots alla ansträngningar.
OK, nu till själva "problemet" jag vill inte klaga på min fru eftersom jag själv inte är guds bästa barn. Jag är också "korthaj" sedan barnsben när morfar och mormor lärde mej att spela kort.
Kort sagt: Jag lär mej att spela med damerna! Tänkte jag. Jag kan lite Thai och har bra tålamod samt är väldigt intresserad av kortspel. Men det blev ändå för svårt och ointressant för mej. Dels p.g.a. väldigt annorlunda spel. Och andra regler t.ex. allt spelande och given går motsols. Inga problem tänkte jag, men jag observerar och lär mej helt innan jag spelar om pengar tänkte jag. Annars är jag ju ju en solklar loser.
Mycket annorlunda spel dock och för mig saknas själva skicklighetsmomentet. Efter mycket tittande och en del spelande utan insatser så föreföll det för mig att vara ett nästan enbart turspel av barnkaraktär.
Summorna på spelbordet när jag närvarade var 100-1000Kr vilket för mig och mitt gamblingtänkade torde leda till ett någorlunda nollsummespel, även efter många timmars spelande.
Nu spelar min fru efter mina regler som anses av mina närmaste vänner som helt förkastliga. Reglerna är inte speciellt hårda, hon får inte vara borta över natten.
Dessutom (ingen regel) hon frågar alltid om hon får åka och spela eller om kompisarna får komma hem till oss och spela. Jag är lite förvånad över att dom inte spelar mer hemma hos oss än vad dom gör. Eftersom jag tillåter det hela, medans som jag vet andra män inte gör det. Och det leder till att dom spelar när mannen jobbar.
Jag frågar alltid när hon kommer hem hur det har gått och får till svar att hon vunnit mellan 100-700Kr och ibland har hon förlorat 100Kr eller gått jämt upp. Kan ju vara sant vid denna typ av spel, men jag är lite skeptisk. Väljer dock att tro min fru i brist på annan information. Alla kan ju inte förlora och hon är väldigt skärpt enligt min åsikt,
men.
Nu kommer en generalisering: Hon har en väldigt stor brist på matematiska kunskaper liksom hennes landsmaninnor ofta har.
Nu till min fråga. Förekommer det bland er bekantskapskrets detta enligt mej (och jag kan naturligtvis ha helt fel. Tanken har slagit mej. Min fru kanske har skuldsatt sig och sedan mörkat för mig) detta oskyldiga spel, men mycket tidskrävande och ett missbruk i sig p.g.a. åsidosättande av familj, barn och man?
MVH Tamroat siluang 
