Utvecklingen i en by i Isaan under 50 år.

Hej

Läste en mycket intressant berättelse om en man som vistades i en liten by vid namn Nong Khon i ett år 1955, han gifte sig med en flicka ifrån byn och har följt utvecklingen där under 50 år, roligt att få ta del av hans jämförelse med hur det var då och är där nu.

May 8, 2017 2:00 pm JST

Village reflects Thailand's social changes in last 50 years

Northeastern hamlet a stark illustration of the effects of modernity on community values

DENIS D. GRAY, Contributing writer

William Klausner came to the Thai northeastern village of Nong Khon as an adventurous young anthropologist in 1955 and worked alongside the villagers. (Courtesy of William Klausner)

NONG KHON, Thailand -- When William Klausner came to spend a year at Nong Khon village as an adventurous young anthropologist in 1955, the residents owned no watches, lamps or refrigerators and only one radio among them. Four years of education at most was available to their children, and adults rarely ventured beyond their rice fields into a world of which they were virtually ignorant. This northeastern Thailand village typified a closely knit, inward-looking rural community.

Today, nearly 60 years after the American researcher began his year-long stay, every household owns a motorcycle if not a pick-up truck, mobile phones are ubiquitous ("only grandmothers don't have them," villagers say) and parents often find their children hanging out at three video parlors. In other signs of changing times, the village now boasts convenience stores, automatic teller machines and a pizza delivery service. Almost all the area's working-age young, some of them university graduates, have shunned life as farmers in favor of pursuing jobs in Bangkok or other cities.

In conversations with visitors, villagers show they are keenly aware of political developments in the country, often in real time, through a spectrum of different media.

Sixty years after he first arrived in Nong Khon, William Klausner continued to revisit the village in northeast Thailand. (Courtesy of Boon Song Klausner)

"Shadows of the past still exist, but there is a new game in town. The village is morphing into a semi-urban community with all its negative and positive aspects," said Klausner, who married a woman from the village and went on to develop a prominent career as a writer and expert on Thai culture and an executive at leading nonprofit foundations.

The dramatic transformation of Nong Khon, which means "Log Pond village," mirrors developments across the country's extensive Isan, or northeast, region that have had an impact on the greater Thai social and political scene. Although it remains Thailand's poorest, some say most "backward," the changes have narrowed somewhat its once yawning chasm with Bangkok. At the same time, such shifts have also sparked antipathy to the pampered capital and its powerful elite as mobility, economic aspirations and political awareness grow among the "people of the soil."

Modern time: A cafe bar in Nong Khon is a drawcard for young locals. (Photo by Boon Song Klausner)

Complicating the urban-rural relationship is that many Bangkokians regard those from northeastern villages as uneducated, narrow-minded provincials, referring disparagingly to them as "buffaloes," although many of them are now members of the capital's white-collar workforce, holding jobs in professional fields such as banking or nursing.

The so-called "Red Shirt" movement that supported the populist former Prime Minister Thaksin Shinawatra was largely spawned in the northeast, reflecting anger and frustration against the powerbrokers in Bangkok, and led to protesters occupying parts of the capital in 2010 before it was bloodily suppressed by the army.

Many in the northeast, including those at Log Pond, are no longer the docile folk that Klausner knew, quietly bowing to authority, and are also less willing to sacrifice their personal rights and ambitions in favor of family, neighbors and community.

Lost community spirit

"When there was rice planting, people would get together to help each other. They depended on each other, but that's not there anymore because we have mechanical devices. Today there is no feeling that you have to work together to survive," said Thatsanai Chainaen, the elementary school principal. In the past, people cooked food to share with others whereas "now you go out and buy it at a 7-Eleven," he said.

Detta var första delen av berättelsen läs hela här http://asia.nikkei.com/Life-Arts/Life/Village-reflects-Thailand-s-social-changes-in-last-50-years

Mvh isan lover

Hej

Roligt att flera medlemmar ville ta del av denne mans berättelse, själv blev jag nästan lite avundsjuk på honom som kom till landsbygden i Isaan 30 år före mig, tyckte själv att det var ett äventyr och en upplevelse att komma ut på landsbygden 1985, även på den tiden saknades både el, telefon och rinnande vatten o.s.v i många byar, utlänningar träffade man knappast några alls, då kan man ju tänka sig hur det var 30 år tidigare.

Annars tycker jag att man känner igen mycket av det som mannen berättar och då både i dåtid och utvecklingen i nutid, detta handlar ju om en by utanför Ubon, men det är väldigt likt vad jag själv upplevde i Petchabun och Nong Khai områdena på 80-talet och första halvan av 90-talet.

Roligt att mannen deltog i byns arbete och delade bybornas vardag fullt ut, kan tänka mig att detta gjorde honom väldigt populär och aktad i området, kan knappast ha funnits många som honom på den tiden, noterar att han verkar trivas i byn och gilla bylivet fortfarande även om han precis som jag beklagar att en del gemensamma akvtiviteter som ex.vis vid skörd har försvunnit eller i vart fall blivit ovanligare och ersatts av ett mer egoistiskt tänkande.

Mvh isan lover

I vår by har folk fått bilar och internet.

Allt annat är exakt som 20 år sedan. 

1 timme sedan, skrev Surin P3:

I vår by har folk fått bilar och internet.

Allt annat är exakt som 20 år sedan. 

 

Hej

Riktigt så lite har inte hänt hos oss, jag känner igen mycket av det mannen beskriver ifrån Nong Khon, men vi började ju ifrån en mycket låg nivå, vår by låg ju då i ett av Thsilands fattigaste och minst utvecklade områden.

Själv känner jag t.ex igen utvecklingen när det gäller antalet butiker och hem där man serverar nudlar och annat ätbart, samt att några affärer numera liknar minimarts i stan, bankomater och obemannade bensinstationer har poppat upp lite överallt, husen på pålar är snart ett minne blott, minns tiden när den första bybon skaffade sig en 13 tums TV och folk samlades utanför hans hus och satt och tittade in genom dörren på detta märkliga fenomen, när folk kom dragandes med sina bilbatterier som man laddade för att få el till belysning i sina hus (hyddor) o.s.v.

Känner även igen hans beskrivning av att allt fler lämnar jordbruket och landsbygden för livet i stan, att allt fler studerar vidare och att några t.o.m tar en examen på ett universitet, vilket var otänkbart för 30 år sedan, håller även med honom om att byborna numera vet mycket mer om omvärlden, politiken o.s.v än förr då man sällan eller aldrig lämnade byn och närområdet, blev häpna när dom såg höga hus i stan och tvekade om dom skulle våga kliva på en rulltrappa, numera är dom flesta ganska bekväma även med livet instan.

Mvh isan lover

5 timmar sedan, skrev Isan Lover:

Hej

Riktigt så lite har inte hänt hos oss, jag känner igen mycket av det mannen beskriver ifrån Nong Khon, men vi började ju ifrån en mycket låg nivå, vår by låg ju då i ett av Thsilands fattigaste och minst utvecklade områden.

 

Själv känner jag t.ex igen utvecklingen när det gäller antalet butiker och hem där man serverar nudlar och annat ätbart, samt att några affärer numera liknar minimarts i stan, bankomater och obemannade bensinstationer har poppat upp lite överallt, husen på pålar är snart ett minne blott, minns tiden när den första bybon skaffade sig en 13 tums TV och folk samlades utanför hans hus och satt och tittade in genom dörren på detta märkliga fenomen, när folk kom dragandes med sina bilbatterier som man laddade för att få el till belysning i sina hus (hyddor) o.s.v.

 

Känner även igen hans beskrivning av att allt fler lämnar jordbruket och landsbygden för livet i stan, att allt fler studerar vidare och att några t.o.m tar en examen på ett universitet, vilket var otänkbart för 30 år sedan, håller även med honom om att byborna numera vet mycket mer om omvärlden, politiken o.s.v än förr då man sällan eller aldrig lämnade byn och närområdet, blev häpna när dom såg höga hus i stan och tvekade om dom skulle våga kliva på en rulltrappa, numera är dom flesta ganska bekväma även med livet instan.

Mvh isan lover

 

Jo, när du säger det, så har vi fått en nudelbutik i byn för ca 10 år sen. 

Låter som vår by är lite långsam i utvecklingen. Men å andra sidan så finns det bara ca 130 hus med adresser. 

Ingen marknad för full utveckling. 

Om jag räknar rätt i den statistik jag hittat så skall min by Ban Mai Chai Mongkhon ha ca 7000 innevånare som är födda (och lever), sedan var de bor och verkar just denna dag är det ju lite svårare att sia om. Jag tror denna siffra varit ganska ganska statisk genom åren. 

Och nog har denna by och dess gränsande byar och städer utvecklats enormt under den tid jag knät till dem sedan min första resa 1998

I vår by fanns bara grusvägar, inget vatten, knappt en endaste fast telefon, ingent mobilnät, endast lokala marknader med egenproducerade varor etc.

De enda vägar som hade beläggning de största vägarna mellan exempelvis Thung Saliam och Sawankhalok.

I Thung Saliam endast lokala marknader ... inget kedja av något slag.

I Sawankhalook endast lokala marknader och en 7/11

Nu är alla smågator och mindre vägar belagda, vatten via reningsverk i byn, full mobilteckning, fast internet i var och varannan koja

BAn Mai har 7/11, lokalt postkotor

Thung Saliam har 7/11 och mini Tesco Lotus

Sawankhalok har Tesco/Lotus etc.....

Finns ju till och med restauranger i Thung Saliam där man kan få kött och pommes numera.

/Enis som saknar charmen från förr ... nu är det ju som att vara hemma i Valbo fast man är på andra sidan jordklotet 

6 timmar sedan, skrev Surin P3:

 

Jo, när du säger det, så har vi fått en nudelbutik i byn för ca 10 år sen. 

Låter som vår by är lite långsam i utvecklingen. Men å andra sidan så finns det bara ca 130 hus med adresser. 

Ingen marknad för full utveckling. 

Hej

Vår by består av ca 250 hus, så den är definitivt inte stor heller, men ändå finns det numera närmare 10 mindre affärer varav en med minimart stil, några nudelserveringar, två familjer som säljer glass.

Mvh isan lover

4 timmar sedan, skrev Enis:

Om jag räknar rätt i den statistik jag hittat så skall min by Ban Mai Chai Mongkhon ha ca 7000 innevånare som är födda (och lever), sedan var de bor och verkar just denna dag är det ju lite svårare att sia om. Jag tror denna siffra varit ganska ganska statisk genom åren. 

 

 

Och nog har denna by och dess gränsande byar och städer utvecklats enormt under den tid jag knät till dem sedan min första resa 1998

 

 

I vår by fanns bara grusvägar, inget vatten, knappt en endaste fast telefon, ingent mobilnät, endast lokala marknader med egenproducerade varor etc.

 

De enda vägar som hade beläggning de största vägarna mellan exempelvis Thung Saliam och Sawankhalok.

 

I Thung Saliam endast lokala marknader ... inget kedja av något slag.

 

I Sawankhalook endast lokala marknader och en 7/11

 

 

 

Nu är alla smågator och mindre vägar belagda, vatten via reningsverk i byn, full mobilteckning, fast internet i var och varannan koja

 

BAn Mai har 7/11, lokalt postkotor

 

Thung Saliam har 7/11 och mini Tesco Lotus

 

Sawankhalok har Tesco/Lotus etc.....

 

 

Finns ju till och med restauranger i Thung Saliam där man kan få kött och pommes numera.

 

/Enis som saknar charmen från förr ... nu är det ju som att vara hemma i Valbo fast man är på andra sidan jordklotet 

 

 

Hej

Kul att höra om utvecklingen i din by, tror att många byar har haft en liknande utveckling på 2000-talet och det är dom verkligen värda.

Mvh isan lover

I vår by har de tagit bort telefonkiosken

1 timme sedan, skrev Kenneth4618:

I vår by har de tagit bort telefonkiosken

Hej

Vi hann aldrig få någon fast anslutning eller telefonkiosk i vår by innan mobilerna tog över, men vår närmaste telefonkiosk 3-4 km ifrån byn är också borta nu.

Mvh isan lover

3 minuter sedan, skrev Isan Lover:

Hej

Vi hann aldrig få någon fast anslutning eller telefonkiosk i vår by innan mobilerna tog över, men vår närmaste telefonkiosk 3-4 km ifrån byn är också borta nu.

Mvh isan lover

När jag träffat frugan fick man ringa till bybutiken och säga namnet och sedan ringa tillbaka efter 15 minuter så de hann springa och hämta henne