Underhåll till barn som bor i Thailand

U-C,är du förvånad om några tycker att du är negativ?Har du blivit blåst många gånger?Det finns faktiskt positiva egenskaper hos de flesta människor oavsett var de kommer ifrån(även thai)om du haft oturen att bara träffa folk som har blåst dig så beklagar jag verkligen men att utifrån dina erfarenheter dissa ett helt folkslag känns inte OK för mig.Mina dryga 22 år till och från i Thailand har gett mig otroliga höjdpunkter men även besvikelser men så ser ju livet ut var man än befinner sig (inte specifikt för Thailand)Det har gett mig en härlig fru,en härlig son för att inte tala om alla upplevelser.Så mitt råd blir:försök att se positivt på livet,det brukar underlätta.Mvh Måne

Jovisst, jag ser positivt på tillvaron, både i Thailand och i Sverige.

-Men jag har tyvärr sett alldeles för många gånger under årens lopp

hur dessa föhållanden utvecklar sig, om farangen tröttnar och

stänger plånboken, så uppstår det ett helt nytt läge.

Trivs själv med tillvaron i Thailand, försöker bara berätta att

det kan finnas en annan sida, så var fösiktiga i Land Of Smile.

U-C

Jag är gärna toffel. Jag vill absolut inte vara motsatsen. men det är ju jag. Kan bara önska dig allt bra hur du än är.

Realist finns ett ord som heter,, och jag skall inte generalisera för mycket för då blir det väl som U-C

MEN rätt många med thaitjjer här är rätt så nära ordet "toffel" som det går att komma,,

Ni får säkert chans att säga att jag har fel ,,men kan ni säga att jag har fel i 100% av fallen ,,,då e ni verkligen illa ute,,,

Jag håller med om att det finns förvånansvärt många svenska tofflar med thaidam i Sverige.

Jag avstår dock från att recensera mig själv.

Herr Chang har talat.

Svår fråga.

Kostnaderna skenar inte iväg förran skolgången.

Hur mycket pappa vill pappa vara.

Tur att jag sluppit problemet.

Får inte pappa vara med så är det ju givetvis lite enklare.

Gubben,

Det var en lång¨tråd för ett par månader sedan "Ansvar för barn vid separation" eller något liknande. Skola och försäkring för barnet kan lätt betalas direkt från Sverige utan att gå via mamman ifall han inte litar på henne.

Gubben,

Det var en lång¨tråd för ett par månader sedan "Ansvar för barn vid separation" eller något liknande. Skola och försäkring för barnet kan lätt betalas direkt från Sverige utan att gå via mamman ifall han inte litar på henne.

Och...

U-C

Och...

U-C

Vad har du för hang-up den här gången? Gubben kan alltså läsa i den tråden jag nämnde eftersom det är samma frågeställning. Jag föreslog också att han kan betala skola och försäkring från Sverige om han inte litar på mamman; vad var fel med det?

Då mamman bor i Thailand har mannen ingen juridisk skyldighet att betala något alls så vad försäkringskassan i Sverige säger om underhåll är ointressant. Enligt min uppfattning ska mannan betala så mycket han tycker han har råd med.

Vad har du för hang-up den här gången? Gubben kan alltså läsa i den tråden jag nämnde eftersom det är samma frågeställning. Jag föreslog också att han kan betala skola och försäkring från Sverige om han inte litar på mamman; vad var fel med det?

Då mamman bor i Thailand har mannen ingen juridisk skyldighet att betala något alls så vad försäkringskassan i Sverige säger om underhåll är ointressant. Enligt min uppfattning ska mannan betala så mycket han tycker han har råd med.

Hur orkar du bry dig.

U-C

Hur orkar du bry dig.

U-C

Men Herregud H-C, kolla vad du själv sriver om din LÅNGA ERFARENHET. Kanske du skulle kunna bidraga med något gott råd istället för att i förhand svartmåla allt och alla.

Prova själv, att bry sig om andra och hjälpa varandra kan faktiskt kännas riktigt bra, även i ett egoisthjärta.

Vet för lite kring just detta, men har kompissen bott i Thailand med tjejen så kanske han känner någon som kan bli hans "öga på plats" och se till att slantarna till barnet kommer dett till gagn och inte sprids över släkten som allmosor, men, min uppfattning är att ta sig dit och på plats skaffa någon pålitlig "typ förmyndare" och som Atom skrev, betala direkt til skolan så dottern får en hygglig start på livet.

Baa

Jag skulle nog tänka enligt följande. Även om barnet mamma är pengagalen så kanske en liten almosa iallafall skulle göra det bättre för barnet. Så att skicka en liten summa till mamman för att betala mat osv är nog inte helt fel. Kanske 500:- med uppräkning för inflationen.

Sedan skulle jag skaffa en försäkring för barnet. En försäkring som täcker all sjukdom osv så att barnet på det sättet är tryggat. Och denna skulle jag betala direkt till försäkringsbolaget.

Nästa sak är skolan. Bestämma att den dagen när det är dags att välja skola så bestämmer mamman och pappan skolan ihop. Och sedan betalar pappan all skolgång direkt till skolan.

Sedan är ju denna man lite till åren så därför är det kanske dags att ta hand om vad som händer när han lämnar detta liv.

Så ett testamente som säger att det thailändska barnets arvslott sätts i en Svensk fond. Och denna fond fortsätter att betala dom kostnader som betalas enligt ovan. Och vid barnets 20 års dag tillfaller resten av fonden barnet.

hf

Men Herregud H-C, kolla vad du själv sriver om din LÅNGA ERFARENHET. Kanske du skulle kunna bidraga med något gott råd istället för att i förhand svartmåla allt och alla.

Prova själv, att bry sig om andra och hjälpa varandra kan faktiskt kännas riktigt bra, även i ett egoisthjärta.

Vet för lite kring just detta, men har kompissen bott i Thailand med tjejen så kanske han känner någon som kan bli hans "öga på plats" och se till att slantarna till barnet kommer dett till gagn och inte sprids över släkten som allmosor, men, min uppfattning är att ta sig dit och på plats skaffa någon pålitlig "typ förmyndare" och som Atom skrev, betala direkt til skolan så dottern får en hygglig start på livet.

Baa

Råkade skriva H-C i förra inlägget enligt ovan...ber om ursäkt för fadäsen, skall som väl de flesat ändå förstått vara U-C.

Det var en lång¨tråd för ett par månader sedan "Ansvar för barn vid separation" eller något liknande.

Den tråden finns

Men Herregud H-C, kolla vad du själv sriver om din LÅNGA ERFARENHET. Kanske du skulle kunna bidraga med något gott råd istället för att i förhand svartmåla allt och alla.

Prova själv, att bry sig om andra och hjälpa varandra kan faktiskt kännas riktigt bra, även i ett egoisthjärta.

Vet för lite kring just detta, men har kompissen bott i Thailand med tjejen så kanske han känner någon som kan bli hans "öga på plats" och se till att slantarna till barnet kommer dett till gagn och inte sprids över släkten som allmosor, men, min uppfattning är att ta sig dit och på plats skaffa någon pålitlig "typ förmyndare" och som Atom skrev, betala direkt til skolan så dottern får en hygglig start på livet.

Baa

Du har ju konstant mens på mej.

U-C

Vilken mardröm att ha ett eget barn i Thailand med en oansvarig moder som man dessutom inte kan komma överens med. Är ju nog jävligt att råka ut för samma sak med en svensk moder, och naturligtvis sju resor värre om man inte ens bor i samma land.

Personligen så skulle jag nog göra allt för att ta barnet till Sverige och låta det växa upp hos mig (oavsett om jag var 63 år gammal). 1273 kr/mån räcker ju inte på långt när till att ge ett barn i Thailand samma möjligheter som det vi får via det skattefinasierade samhällssystemet här.

Och skulle det inte gå att realisera så hade jag nog valt att göra det bästa möjliga för att se till att mina pengabidrag från Sverige gick till saker som kommer barnet tillgodo, t ex betald skola, sjukförsäkring, se till att barnet har ett tillräckligt hem osv i första hand och rena penningbidrag för mat, kläder, uppehälle etc direkt till modern i andra hand.

Men som sagt, ett mardrömsscenario är vad det är.

Vilken mardröm att ha ett eget barn i Thailand med en oansvarig moder som man dessutom inte kan komma överens med. Är ju nog jävligt att råka ut för samma sak med en svensk moder, och naturligtvis sju resor värre om man inte ens bor i samma land.

Personligen så skulle jag nog göra allt för att ta barnet till Sverige och låta det växa upp hos mig (oavsett om jag var 63 år gammal). 1273 kr/mån räcker ju inte på långt när till att ge ett barn i Thailand samma möjligheter som det vi får via det skattefinasierade samhällssystemet här.

Och skulle det inte gå att realisera så hade jag nog valt att göra det bästa möjliga för att se till att mina pengabidrag från Sverige gick till saker som kommer barnet tillgodo, t ex betald skola, sjukförsäkring, se till att barnet har ett tillräckligt hem osv i första hand och rena penningbidrag för mat, kläder, uppehälle etc direkt till modern i andra hand.

Men som sagt, ett mardrömsscenario är vad det är.

Smarta tankar! Hoppas att allt löser sig.

U-C