HOTELSTÅND I Bangkok
Hur reagerar du om en liten färglös, blek svensk uppenbarar sig med ståkuk i receptionen på ditt hotell??
Eller när ett benrangel till tysk erbjuder dig en öl om du slår honom på truten??
Har du besökt Hotel 27 i Bangkok – vet du!
Första gången jag bodde på detta förbluffande hotell var jag på väg jorden runt. På den tiden, för mer än 15 år sen, var det ett “rent horhus”. Tjejerna satt på bänkar utmed korridorsväggarna och jag var nog den enda personen som betalade per dygn, och speciellt var jag ensam västerlänning. Nu satsar man bara på turister men ”short time”, både med thaiare och ”faranger”, förekommer ju än förstås.
Nu såg det ut som ett jätte likt akvarium med öl drinkande besökare med stirriga ögon och öppen mun likt en torsk i saltvatten.
Inte ett ögonbryn höjdes när jag klev in. Hotellets sunkiga Coffeeshop var kanska välbesatt. Sex nordamerikaner med baseballskepsar satt och mumlade. Ömsomt med varandra, ömsomt med sig själva, egentligen ovetande om vilket.
Jag träffade en av hotellets gäster, Bill, eller B. B som han kallas i interna kretsar. Han rökte en stor cigarr och hade de mest stirrande ögon jag någonsin sätt på en levande själ. Han var ständigt småförbannad på något onämnbart, mumlade sporadiskt ”fucking shit” när han inte bara var sammbitet tyst.
Lite försiktigt gjorde jag ett försök att närma mig B.B’s värld och frågade hur länge han varit här.
- Fucking shit...I have been with these motherfuckers so fucking long I don’t remember the fucking dates anymore.
Blicken var fortfarande fixerad.
Jag stannade på Hotel 27 i en månad.
Bangkoks soluppgångar blir snabbt eftermiddagar, då en kaffe blir öl, juice eller vad nu kroppen behöver, till en form av uppvaknande.
En eftermiddag när jag var på väg ner till Coffe shop’en för att inta min första dryck (minns ej vad det var men förmodligen en öl) fick jag syn på ett två meter långt benrangel till tysk med vilsen blick, stapplande in i Coffee shop’en. Han sluddrade kraftigt men fick tll slut fram att han var från Hamburg och att han vill att jag skulle göra honom en stor tjänst.
Det beror naturligtvist på vad tjänsten gäller förklarade jag, en aning trött på dårar.
- Slå mig på käften!
- Vaa?!?
- Slå mig på käften, så får du en öl.
Tysken hade desperata ögon.
- Slå så det blöder!
Jag skrattade. Jag hade hört mycket idi*ti på Hotel 27, men detta tog
priset.
Tysken hade lovat sin thailänska fru att komma hem med 500 bath. Nu hade han istället druckit öl för pengarna och var således tvungen att komma med en hållbar ursäkt. Rån är ju alltid vanligt i storstäder som Bangkok. Det skulle säkert hålla. Nu behöver han bara bevis för ett brutalt övergrepp.
Efter att han hotat slå mig på käften om jag inte slog honom på käften beslöt jag hjälpa honom.
Där brevid fans också en dansk sjömann. Han var pigg på det mesta, det visste jag. Jag visade tysken till sjömannens bord.
Tysken tog sjömannen runt hörnet och visade honom en lämplig plats. Jag iaktog på avstånd och skrattade så att tårarna rann.
- Slå mig här! sa tysken och pekade på ögonbrynet.
- Jä! sa dansken och avlossade en högersving.
Tysken föll handlöst mot muren, domnade bort några sekunder, men rosslade liksom liv i sig och gjorde ett försök att komma upp. Han halkade och gick ner för räkning igen. Den danske sjömannen hjälpte honom både upp på benen och för att få stopp på blodflödet.
Efteråt bjöd tysken på öl.
Orginalen passerar som en revy. Ibland propra på ytan, dock alltid med vissa signaler om att det rör sig om en förklädd dåre.
En av dem var den lille bleka herren från Stockholm. Med ett konstant leende på läpparna vandrade han omkring iförd vit smoking, röd fluga och blänkande skor. Invaggande i en gangsterdröm från 20-talet bjöd han damer på drinkar och personliga ”tjänster”.
En kväll när jag var på väg ut mötte jag den lille mannen i receptionen. Naken, med ståkuk!!
Hans oproportioneligt stora manslem vajade så att han nästan välte. Likt ett enormt känselspröt visade den vägen till toaletten. Han gick fram till handfatet och ställde sig på tå och tvättade den med flinka fingrar. Den slaknade något.
På tillbakavägen upptäkte han migoch några gapande städorskor i trappen.
- Tjenare, läget?
Han log snett och gick tillbaka till de tre damerna som förtjust väntade i dörröppningen.
”Zeke”, Bangkoks Ylande nattvarg.
härliga minnen 
