Tysta leken börjar nu... *GRR*

Tjo.

Tänkte dela med mig nu om min upplevelse om "Tysta leken".

Dvs, Hon tyst, säger inget, och frågar man om nått är fel får man "Everything OK" och sen tystnaden fortsätter.

Fått denna behandling nu 2ggr (snitt 1 gång per vecka om man ska föra statistik).

Första gången jag fick denna lek körd på mig, tog det mig 30min med "Whats wrong? Tell me", då var det tjejerna som fanns på min MSN lista som hon sett och därmed trodde jag låg med. Och min polare Love som hon läste som English.

Men den situationen avböjdes rätt snabbt med ett snack.

Men sen i lördags börjdes det igen, trodde min tänkta taktik skulle fungera igen, men icke.

Tystnaden var komplett, blev lite sne och drog ut en sväng möte upp en person och vi snackade lite.

Sen kom ett SMS som sa "I know what you did lastnight", okej tänkte jag, Vi satt hemma hos mig, klämde bärs och sprit, och drog till Tigern, blev full och drog hem.

Hemma vid runt 02, somnade som en stock med lite snurr i ögonen.

Hon var samtidigt ute med sina polare på annat ställe och var hemma runt 04.

Aja, lackade till på SMS'et och skickade ett svar som löd nått i stilen med "Nu får du ge dig, om du först säger att inget är fel och sedan är det nått fel hur tror du jag ska kunna veta. Och du är gammal nog för att använda mun för att snacka om saker som du finner/tycker är fel. Jag vill hellre att du säger vad som är fel än att skicka SMS ett par timmar senare".

Sen gick nått sms iväg senare där jag påpekade att hon skulle sluta upp med dagis fasonerna, och är hon inte nöjd och vill åka hem så ska jag inte stoppa henne.

Men att jag tycker det är synd att hon inte kan säga saker rakt ut istället, hatar att gissa mig till saker och ting.

Fick ett svar som sa promt nått med "okej kan inte vara med dig hej då!".

Mjaha vart min reaktion, kom hem lite senare, hon var borta, kläder och allt kvar.

Då hade hon dragit till sin polare för att dra ut o festa igen, jag drog på bio med polarna och var sen hemma runt midnatt igen, ringde hennes mobil och sa att vi först borde snacka face2face innan nått beslut läggs, detta för att hon frågade om hon kunde stanna i Finland hos sin syster resterande tid av sitt visum.

Men innerst inne så kände jag att vill hon verkligen skita i detta och åka till systern och vara där så får hon väl göra det, men då vill jag inte vara garant för henne (för vad jag förstått så går det att säga upp, och gör hon nått och jag är garant så drabbar det mig troligen ekonomiskt).

Men iaf, ringde henne och sa till henne att komma hem sen.

Hon kom sedan hem vid 4 tiden, jag dödstrött och sovande vaknar upp (kan påpeka att jag skulle upp 07:30 på söndagen), men började snacka med henne.

Och förklarade att jag inte hade någon tanke att börja strula runt med andra damer, för hade så vart fallet hade jag inte bjudit in henne till Sverige.

Men det var då jag tror jag fick den verkliga orsaken till varför hennes konstiga SMS mm.

Hon började gråta och spilla ut saker och ting, och kort och gott handlade det mer om att hon börjar bli gammal (32) och önskar ett bra liv och inget liv där "en falang leker med henne".

Fullt förståbart, förklarade för henne att jag inte är den som leker, och att jag själv försöker lugna ner mig och bygga ett liv och just nu vill jag veta om livet kommer byggas med henne i bilden.

Därav inbjudan.

En timma lite drygt med snack, sen vart det lite lungt, men fortfarande inte löst.

Fick några timmar med sömn, drog sen iväg utsatt tid på det som skulle utföras idag (söndag), kom hem runt 11:00 igen, hon låg och sov.

Jag väckte henne och frågade om hon kom ihåg vårt samtal från natten, vilket hon gjorde.

Vi snackade lite mer (dryga timman till), sen efter detta så var allt tillbaka till det normala och jag tror jag fick in i henne att hon inte ska köra tysta leken igen, utan bara säga vad hon tycker istället.

Finlandsresan blev av som planerat fast nu ville hon egentligen inte åka, men sa till henne att jag tycker hon borde åka då hon snackat med sin syrra om detta i en veckas tid, och jag vill inte att hon ska missa den chansen.

Åkte med henne till Terminalen i sthlm, hämtade ut biljetten, vi snackade lite och jag förklarade sen att hon har egen hytt på båten (vilket som hon verkade överaskad över).

"I have my own room on boat tee lak?"

Nu ska hon få vara med sin syster en vecka, sen kommer hon hem och sen åker vi över tillsammans vid senare tillfälle för att hon ska få visa upp mig också.

Men jag är glad, för nu är hon sitt gamla jag som jag känner igen och inget mera skit som innan.

Men det var fasen några jobbiga 24 timmar.

Bara glad att det är back to normal nu, så får man se om hon följer mina direktiv om att _inte_ köra tysta leken om hon tycker nått är fel.

Sen kan jag passa på att fråga: Ni som vart med om denna tysta lek, vad ni har gjort för att bli av med den? Och har det funkat?

Tungt där honken. Ska delge mina nästintill liknande erfarenheter när vi ses. Vågar inte ta det här på MPR. Men skönt att det löste sig till det bättre innan hon åkte.

Hej Honken,

Jag har fått min beskärda del av tysta leken med fru Chang. Första gångerna försökte jag verkligen få henne att prata om vad som var fel, men det gick förstås inte. Sen bytte jag taktik helt, och låtsades helt enkelt som om att hon inte var tyst. Dvs, jag svamlar på om det ena och det andra typ "nu ska jag ta mig en smörgås", "jag ska se en film på TV nu" etc och ignorerar totalt att hon inte svarar på detta.

Och plötsligt börjar hon prata igen, även om det kunde ta ett dygn eller två. Vid ett senare tillfälle kan jag då ta upp frågan varför hon blev så arg att hon måste vara tyst. Denna taktik verkar ha fungerat med fru Chang, det var länge sen hon lekte tysta leken. Numera får jag mig en rejäl utskällning istället ;-) Men det är väl bättre än tystnad.

Man kan ju spekulera i varför någon använder sig av tysta leken. Är det någon sorts bestraffning? Den som som blir utsatt för det ska lida lika mycket som den som är tyst? Faller ju i så fall platt till marken om man inte visar att man bryr sig om tystnaden.

Herr Chang har talat.

Vet inte vad som är ett bra recept på hur man ska klara av "tysta leken" men mitt ex sa till mig i början av vår relation att då hon blev arg och tyst så skulle jag bara låta henne vara. Så därefter försökte jag att bara ignorera henne då hon började med "tysta leken". Det är inte lätt för det är ju så förbannat frustrerande att inte få veta vad som är problemet - vilket man ju nästan aldrig har en aning om. Man vet bara att man troligtvis har gjort något dumt - åtminstone sett ur hennes perspektiv. Ibland funkade detta tillvägagångssätt men ofta falerade det av att jag inte orkade ignorera henne utan antingen blev rejält förbannad eller helt enkelt gav upp och bad om ursäkt för vad jag gjort (även om jag inte hade en aning om vad det var). Oftast var det nog min ursäkt som blev den vanligaste utvägen eftersom jag ju är så snäll och förmodligen mesig!?

På slutet av vår relation hade vi faktiskt kommit så långt att vi pratade om det mesta som kunde bli missförstånd eller problematiskt redan innan problemen dök upp. Nu visade det sig dock att hon inte talade om precis allt som hände i hennes liv - såsom att hon hade hittat en annan som hon ville leva med istället!! Då blev det istället jag som vart lite putt fast inte blev det så mycket "tysta leken" från min sida då inte...men det är en annan historia.

I alla fall hoppas jag att ni ska kunna jobba er fram till en god relation för det är inte lätt i början att bli "kompatibla" det innebär ett ständigt tagande och givande på saker man tidigare tagit för givna i sitt liv. Både från din och hennes sida förstås. Kanske extra känsligt för henne då hon inte har sitt normala sociala nät runt sig här i ett främmande land och då ibland måste ta till extrema uttalanden och tillvägagångssätt för att få dig att förstå hennes synpunkter. Inte heller underlättas detta jobb av att man i början inte förstår varandra och då ännu mer så om man inte har sitt egna modersmål att ta till vid krissituationer.

Så upp på sadeln igen och spotta i nävarna och ge dig f-n på att ni ska klara er genom denna fas i er relation. Att det senare i relationen kommer uppstå nya faser som också måste arbetas igenom är en senare fråga. Ett förhållande är ett ständigt arbete i uppförslut men det har också sina fördelar som inte kan förnekas. Att ligga och prata i sängen innan man somnar, att vakna med en varm kropp bredvid sig, att få dela sin vardag med en annan människa... och så mycket mycket mer som ni förstås alla känner till.

Ha det nu bra Honken!

MVH

Micke

Hej!

Tysta leken är välbekant...

Bästa sätet att tackla den är nog att fortsätta som vanligt.

Att även förklara att "leken" inte gagnar förhållandet är på sin plats.

Förr eller senare så inser hon det.

Att du sa vad du kände och föreslog att hon kan åka hem var nog riktigt.

Kanske hade hon hemlängtan och ville även få bekräftat att du bryr dig om henne.

Att hon valde att stanna visar trots allt att hon vill fortsätta förhållandet.

Troligen kommer du få smaka på "tysta leken" ett fler antal gånger.

Bli inte elak på henne även om du blir irriterad.

Försök vara snäll och trevlig men ge inte efter för alla hennes nycker.

Ett förhållande bygger trots allt på att bägge måste ge och ta.

Ibland får den ena "ge" mer ,men det ska trots allt vara någorlunda jämnt fördelat.

Meningen med ett förhållande är ju att bägge ska må bra och stötta varandra.

Ja kärleken inkluderat i allt.

/Marsupilami

Jag har lyckats med att få slut på tysta leken.

Första gångerna denna lek dök upp så ville man ju lösa det genom att försöka få igång en konversation och lösa ev. missförstånd, men tji, det blev bara värre eftersom hon verkligen ville vara ifred.

Receptet är att köra tysta leken själv och så småningom kommer hon igång 1-2 dygn senare precis som om ingenting hänt och då kör man själv samma stil som om inget hänt och så tas det upp vid ett senare tillfälle och löses färdigt då.

Funkar kanon, gjorde detta 2 gånger och nu är det lång tid sedan det hände sist och konversationen har varit vanligare vid våra missuppfattningar.

mvh

E.K.T.

Råkade ut för tysta leken några gånger. Har förklarat min syn på det och hur vikitgt jag tycker att det är med öppen och rak kommunikation. Numera brukar det bara handla om någon timme innan hon berättar vad som står på. Upplever att tystnaden är en ganska normal reaktion eftersom det skulle vara värre att bli för emotionell och därmed tappa ansiktet (för en thailändare). Något patentsvar finns väl som vanligt inte men som tidigare svar pekar på så upplever jag det också som viktigt att ge henne lite tid (även om jag aldrig skulle palla med att vänta i 1-2 dygn!). Förhoppningsvis lär hon sig med tiden att du blir mer upprörd av "skyddstaktiken" än av direkt kommunikation.

Tjena Honken! Jo, den där "tysta leken" har man varit med om vid ett par tillfällen. Måste erkänna att den är jävligt irriterande, vilket jag har talat om för Mrs. McTwist som rätt snabbt insåg att "tysta leken" egentligen inte är så konstruktiv. En tyst och genomsur fru/flickvän brukar ju dessutom oftast bero på någon (i våra ögon) liten skitsak. När det gäller Mrs. McTwist så har det oftast haft att göra med att hon tycker att jag inte har lyssnat på henne och/eller gett henne för lite uppmärksamhet, precis som de flesta kvinnor.

Jag frågade Mrs. McTwist om det här och enligt henne så används den välbekanta "tysta leken" av ALLA thaitjejer för att "visa missnöje", och för att få slut på det så får man helt enkelt lirka, fråga och gulla sig fram, om man inte har lust att vänta ut den missnöjda damen i fråga, vilket kan ta tid. Att svara med samma mynt och själv köra "tysta leken" är bara dumt, om man inte gillar dålig stämning hemma. När damen sedan är på gott humör igen förklarar man att nästa gång hon ruttnar på något så får hon helt enkelt ta och tala om det istället för att bli buttersmurfen.

Min erfarenhet är att "tysta leken" inte är något som thaitjejer har patent på, även om det kanske är thaitjejer som har förädlat och upphöjt den till konstform . Har varit med om svenska tjejer som också använt sig av tystnaden för att signalera missnöje. Och i så gott som samtliga fall har det bottnat i någon skitsak som man hade kunnat lösa på två sekunder om damen ifråga hade valt att öppna käften istället för att börja sura.

Lycka till mannen!

Har du haft med tjejen på Råsunda ännu?

Ni kan börja med att kolla lite statistik om hur ofta "tysta leken" är.

Det kan ju vara så enkelt som att tjejen har mens, då kan ju humöret bli därefter.

Kvinnor har inte mens 6 ggr. i månaden Mvh Måne

Denna tysta lek tror jag till stor del är kulturellt betingad. Visst finns det svenska damer som gör likadant, men jag tror det är vanligare bland thaidamer.

Jag vet inte exakt hur thailändska lagar är utformade just nu, men för inte så länge sedan var det helt OK för thaimaken att ge frugan ett rejält kok stryk om hon sa något ofördelaktigt om honom. Bättre att bara vara tyst vilket då skulle vara ett lämpligare sätt att framföra sitt missnöje... och maken får då i självrannsakan försöka lista ut vad som är fel. Möjligen kan det komma lite ledtrådar från närvarande släkt.

Man kanske inte inser att faranger är uppfostrade på helt annat sätt. Även om vi förstås har vår beskärda del av kvinnomisshandel i Sverige. Kvinnor är ofta mer verbalt begåvade än män, och det kan bli väldigt frustrerande för en del.

Herr Chang har talat.

Jadu Honken.

Vi ska alla den vägen vandra... En variant av tysta leken är när tjejen är rädd för något som hon kanske inte förstår, du behöver inte ha gjort ngt.fel sett med farrangögon tex. pratat i telefon med ditt ex.

Under den då följande TYSTNADEN går hennes hjärna på högvarv, och det som hon inte förstår tänker hon ihop (till en sk. Thaisanning)

Dvs. hon vrider och vänder de fakta hon har och plussar på med vad hon tror, och resultatet av den ekvationen får du senare kastat i fejjan. Å de kan vara hur jäkla galet som helst, men när du överbevisar henne så gäller ändå hennes thaisanning.

Jag hade det så i några år men hade då fördelen att vara tillsammans men en tjej som hade förmågan att säga förlåt, och det kom några dagar senare när hon stött och blött ämnet med sina polare.

Men inte före det att hennes polare hade upplyst henne om att hon hade fel...

Kämpa på gubben

Jag har en (kanske lite för) enkel förklaring till det

(som jag förövrigt inte alls tycker kan kallas en lek för någon av parterna)

nämligen att det ger dålig karma att vara sur på någon annan.

Om du möter den personen i ditt nästa liv, kommer han eller hon att vara sur på dig.

På samma sätt som den hund du kanske dödar i det ena livet, kan döda dig i det nästa.

Att vi i vår kultur uppfattar tystnad som något hotfullt (även om det ibland sägs att gift folk

eller nära vänner kan trivas med en "talande" tystnad mellan sig - de vet vad den andra tänker)

så medverkar ju det till att göra problemet större än det kanske är i Thailand.

Ni som kan Thai och kan diskutera detta med andra män i släkten, kanske kan berätta hur stort problemet

(generellt sett) är där. Trots dubbla murar - både en språklig och en manlig skitsnacks - do

Om förklaringen har det minsta på sig framstår det ju nästan som elakt att bekämpa damens tystnad

med de olika metoder som beskrivs ovan - kanske med undantag av en vänligt avvaktande och

respektfullt uppmärksam egen tystnad.

Låter enkelt i teorin, men är ack så svårt i praktiken eftersom man oroar sig.

Förhållanden handlar om att ge och ta - och en respektfull mottystnad är én av mina (egentligen ganska få)

offer i kulturskillnadernas namn på vårt gemensamma relationsbevarande altare.

mvh GD

Ju mera jag läser av era inlägg...och speciellt på denna tråd ...desto mera begriper jag över hur det fungerar i detta land. Tack tack

Mvh Fritz..

hej

sura, tysta leken existerar inte mellan mig o min flickvän. första gången hon gjorde det så gav jag fan i o spola på toaletten, då blev det ingen tystnad, andra gången gav jag fan i att spola igen, skäll igen, när hon lugnat ner sig så förklarade jag för henne att detta var hennes jobb.krånglar du med mig så krånglar jag med dig, numera fungerar det fint.

dock vet jag ej om detta funkar på alla, men idag skrattar hon åt det