I måndagseftermiddag skulle jag åka lite tidigare till jobbet för att stanna och handla lite i Uppsala, men se det sket sig innan jag ens kom iväg. Oljetryckslampan lyste argsint rött när jag startade bilen, efter att ha kollat oljenivån och pratat med min mekaniker som självklart var på semester så var det bara låta bilfan stå och försöka låna en bil eftersom jag inte ville chansa.
Låna en bil visade sig inte vara något problem då morsan snällt ställde upp med det, problemet var bara att hennes bil befann sig 13 km ifrån mig och hon var inte hemma och kunde komma och hämta upp mig och inte en granndjävel syntes till som man kunde tigga skjuts av heller. Efter många om och men fick jag tag i en polare som var hemma från jobbet och var sjuk som kom och skjutsa mig så jag kunde hämta bilen och ta mig till jobbet. Efter att ha kört ett par mil så kommer jag på att P-tillståndet ligger kvar i min bil och det är bara vända och åka hem igen för att hämta det.
Rejält försenad till jobbet så var det bara kasta sig ut i produktionen omgående när jag kom dit, hungrig som en gris efter allt stressande. Självklart så skulle jag ha fraktplan just denna kväll långt ifrån tillgång till mack-maskinen... Efter att vi nästan lastat klart en Airbus 300, endast sex jävla containers kvar att lasta så kommer något stolpskott som ansvarar för vikt och balans på att det är överlast på kärran och det som felar är självklart en container som står näst längst in på kärran. Underbart att börja knuffa av hela helvetet igen för att få ut den felande containern och sen lasta på hela helvetet igen 
Nåväl, efter detta så avlöpte arbetspasset någorlunda smärtfritt och det var skapligt skönt att sätta sig i bilen för att åka hem på natten. När jag närmar mig Uppsala sitter jag i valet och kvalet om jag ska svänga av och köra Tycho Hedens väg genom Uppsala eftersom det är vägarbete på Bärbyleden, orkar inte med alla rondeller och stoppljus så jag fortsätter på motorvägen för att ta Bärbyleden och det visade sig vara ödesdigert.
Precis där vägen grenar på avfarten från motorvägen och när all koncentration finns nerför backen ner mot rondellen kom det hux flux en älgdjävel lubbandes över vägen. Det gick fruktansvärt fort från att jag upptäckte den till att det small men ändå så for hundra tankar genom huvudet. Efter att ha fått glassplitter i nacken och älg-dreggel över hela vindrutan där jag såg hur älgens huvud gled över rutan så var min första tanke - Helvete, vad ska morsan säga om sin bil... Ut ur bilen fort som fan och ser älgfan lubba iväg över gärdet bredvid vägen för att kolla skadorna på bilen.
Jag har fan haft maximal tur att älgdjäveln tog helt rätt på bilen och sen gled över taket på bilen utan att slå in i bilen just där jag satt.. Det sitter fullt med hår mellan dörrkarmen och rutan just där jag suttit vid förarplatsen..
Efter att ha pratat med polisen via telefon och förklarat vad som hänt så åker jag vidare hemåt utan backspegel och drag i nacken från den trasiga sidorutan bak. När sen jägaren som ska ut och spåra älgen ringer upp känner jag mig bara förvirrad och kan inte svara riktigt på hans frågor om var exakt olyckan skedde.. Väl hemma så lyckas jag på något underligt sätt somna och sova ett par timmar trots att jag är både uppjagad och orolig över vad morsan ska säga om sin bil..
Som tur är, trots min "smarta" inrådan, har morsan inte ändrat sin försäkring på sin gamla Audi och det visar sig efter att morsan pratat med försäkringsbolaget att ingen självrisk utgår vid viltolycka. Efter att morsan ringt runt så visar det sig att det finns en auktoriserad verkstad inte långt härifrån och jag städar ur bilen och åker dit. Domen från han som kollar skadorna är att han till 99 % övertygad om att bilen inte kommer repareras då dörrstolparna både fram och framförallt bak fått sig en riktig kyss.
Då återstår bara att få fart på min bil då för att kunna åka och jobba på tisdagen som jag som tur är börjar sent. Efter att ha ringt runt så hittar jag till slut en oljetrycksgivare i Uppsala, den sista dom hade... Polarn som snällt lånade ut bilen för att jag skulle hämta givaren kollar snabbt måttet och tar med sig lämplig nyckel för att åka med och hjälpa mig när jag återkommer från Uppsala. Det visar sig gå åt helvete det också...
Oljetrycksgivaren sitter självklart under blocket och billyft behövs för att komma åt. Åker ner till byn där en kille med verkstad har lyft för att fixa detta. Inga problem säger han först, men se tji fick han.. Han hade ingen hylsa som passade, en smal hylsa 24 mm och givar-helvetet är fortfarande inte utbytt. Dock så efter lite juckande och en del 5-56 sprutande så visar det sig att det är glapp i givaren och dess kontakt och nu får jag åka med blinkande oljelampa...
Medan bilen står på lyften så går en annan kund under och snokar, självklart en gammal verkstadschef från det företaget jag jobbar på..
- Hörru du, den här bilen kör du inte härifrån med, säger han..
-Nähä, säger jag och suckar uppgivande..
Det visar sig att det är värsta bubblan på insidan av ena bakdäcket och det hade förmodligen inte hållit många mil till och jag ser hur pengarna rullar då han, verkstadsägaren, bara säljer dyrare däck där..
- Har du inget reservdäck frågar han? Och jag börjar svära över de där smala skitdäcken som brukar ligga i reserv med maxhastighet på 80 km/h..
Lyfter upp luckan i skuffen och vad skådar mitt öga? Ett spritt-nytt Michelindäck med rätt dimensioner. För 150 spänn fick jag det omlagt på rätt fälg och ett gammalt slitet däck gratis på reserv-fälgen..
Kostnader hittills för allt är förutom lite bensinpengar som gått till spillo hit och dit, 88 kr för en givare som ännu inte sitter på plats + 150 kr för däckskifte och som förmodligen hade orsakat ett smärre vredesutbrott med påföljande hjärtattack som resultat om det exploderat efter ett par mil med allt strul som varit innan..
Nu ska jag försöka överföra min tur på helgens V-75, skål på er!
