Det tar emot, det där - jag är över 50
Jag föredrar den här versionen av Winston Churchill
Ju längre tillbaka du kan se, desto längre framåt ser du troligen.
Jag verkar ha otur med det jag skriver i denna tråd 
. Det jag skrev var alltså ingen kritik mot de som är äldre än 50, snarare tvärtom. Om det var kritik mot någon så var det yngre som redan i unga år nostalgiskt pratar om den gamla goda tiden.
Jag verkar ha otur med det jag skriver i denna tråd
. Det jag skrev var alltså ingen kritik mot de som är äldre än 50, snarare tvärtom. Om det var kritik mot någon så var det yngre som redan i unga år nostalgiskt pratar om den gamla goda tiden.
hehe, jag har många såna trådar.
Det tog inte emot det minsta, det ska mera till,
ville bara passa på att citera en av mina favoriter.
mvh GD
Jag är NÅGOT en skitstövel av högsta rang ha ha ha ha:drinks:
Det vet vi. 
Hej, jag har kanske skrivit om detta i någon annan tråd men!!!!!!!!!!!!!!!!
Jag är född 1949, hade en mor som var hemma heltid, kallas för Hemmafru, lagade all mat från grunden, har sluppit dessa äckliga barnmatsburkar. När jag började 1:an så började min mamma jobba halvtid. När jag kom hem vid lunchtid så fanns Cloettas mjölkchoklad färdigblandad, 2 matskedar Ögoncacao, 1 matsked strösocker, 1 halv matsked vispgrädde som rördes om till en smet, sedan hällde mor i kokande fet mjölk. Till det serverade min mor hembakade småfralla med ost.
Min mor gjorde så med alla oss 3 syskon. När hon gick i pension vid 63 så hade hon en pension på 11 000 kronor före skatt 1975, vet inte vad det innebär om det räknas om till dagens svenska penningvärde, vet bara att jag aldrig kommer upp i den summan när jag går i pension.
Min mor rökte inte, min pappa rökte, långa Ritz, jobbade som bergsprängare, fanns inga skyddsmaskar på den tiden, endast en Ritz i mungipan. Min pappa dog av Stendammslunga, långsam drunkning. Han blev 55 år.
gubben
Moralpanik!
Jösses känner mig tvungen att lägga in detta:
"Enligt dagens lagstiftare och byråkrater borde de av oss, som var barn på 60-talet, och 70-talet inte ha överlevt.
Våra barnsängar var målade med blybaserad färg.
Vi hade inga barnsäkra medicinflaskor, dörrar eller skåp, och när vi cyklade bar ingen av oss hjälm.
Vi drack vatten från trädgårdsslangen och inte ur flaskor.
Vi åt bröd med smör, drack läsk med socker i, men blev aldrig överviktiga,därför att vi alltid var ute och lekte.
Vi delade gärna en läsk med andra och drack ur samma flaska, utan att någon rent faktiskt dog av det.
Vi använde timmar på att bygga lådbilar av gamla skrotade saker, och körde i full fart ned för backen, bara för att lite senare komma på att vi hade glömt att sätta på bromsar.
Efter några turer i diket lärde vi oss att lösa problemet.
Vi gick ut tidigt om morgonen för att leka ute hela dagen, och kom hem först när gatubelysningen blev tänd. Ingen kunde få fatt i oss på hela dagen
-
ingen mobiltelefon.
Vi hade inget Playstation, Nintendo eller X-boxar - i det hela taget inga TV-spel, inte 99 TV-kanaler, inget surround-sound, inga mobiltelefoner,hemdatorer eller chatrooms på internet.
Vi hade vänner! Vi gick ut och fann dem!
Vi ramlade ned från träd, skar oss, bröt armar och ben, slog ut tänder, men ingen blev stämd efter dessa olyckor. Det var olyckor. Inga andra kunde få skulden - bara vi själva. Kommer du ihåg olyckorna?
Vi slogs, blev gula och blå och lärde oss att komma över det.
Vi hittade på lekar med pinnar och tennisbollar och åt jord och gräs. Till trots för alla varningar, så var det inte många ögon som blev utstuckna,och gräset växte inte inuti oss i resten av våra liv.
Vi cyklade och gick hem till varandra, bankade på dörren, gick rakt in och blandade oss i samtalet. Vissa elever var inte så kvicka som andra i skolan, så de föll igenom och var tvungna att gå om ett år.
Vi fick äta jordnötter. Åkte bil utan bälte (med föräldrar som rökte i
bilen) Fick aldrig skjuts utan fick ta oss själva gående eller per cykel. Ritade med tuschpennor med ämnen som är helt förbjudna idag..
Denna generation har fostrat några av de mest riskvilliga, de bästa problemlösare och investerare någonsin. De sista 50 åren har varit en explosion av nya idéer.
Vi hade frihet, fiasko, succéer och ansvar, och vi lärde oss att förhålla oss till alltihop.
Och du är en av dem. Grattis! (Eller en som borde få reda på vilka tuffa villkor vi levde upp under, och trots allt överlevt)
Om du har lust sänd detta vidare till andra som upplevde den stora lyckan att växa upp som barn, innan lagstiftningsmakten och andra myndigheter reglerade våra liv till vårt eget bästa...
Det goda livet var vårt!
Eller hur?"
Barn måste få vara barn och dagens överbeskyddande PK föräldrar (se curling) sabbar framtiden och föder bortskämda asmatiker/alergiker som bor i en antiseptisk bubbla.
Var det för hårt?
Det var bättre förr
/mvh
Intressant att tråden tenderar att bli riktigt lång, när ursprungsyttrandet egentligen inte handlar om Thailand eller angränsande topics.
Men så var det ju ett Off-Topic inlägg.
Man får, angående det rökande barnet, hoppas att de lokala myndigheterna griper in och räddar den lilla.
Att säga att det var bättre förr samt detta fenomen med att man anser att dagens ungdom inte beter sig som man önskar,
det är inte på något sätt ett nytt påfund utan gamla skrifter visar med all tänkbar tydlighet att det alltid har sett ut så.
Intressant resonemang "Atom", jag håller med i mycket.
Kan inte säga att det retar mig att unga talar om hur det var "på den gamla goda tiden", men helt klart förändras tiderna. Och, precis som du är inne på;
Hur mäter vi framgång? Vad är framgång för just dig?
Som jag ser det så lever vi idag i ett synnerligen upplyst samhälle, vi har aldrig fått eller kunnat tillgodose oss mer information
än idag, vad gäller exempelvis verkan av droganvändning. Obegripligt kan tyckas hur unga människor ändå väljer att konsumera droger.
(Jodå, jag begriper att det är skillnad på drog och drog)
Jag tycker det är viktigt att på något sätt "gripa dagen". Nyttigt att bo i Thailand en tid och se hur folk har det långt från turism.
Åkte runt i Thailand i 7 månader för ett antal år sedan och det ger en verkligen perspektiv på saker och ting. Och då menar jag
inte enbart detta med att man klarar sig gott utan moderna materiella saker, utan att hitta förmåga att dra ner på sitt eget tempo.
Dessutom tror jag på den gamla devisen "att leva som man lär"
Over and out
Logga in för att svara.
