Tragik i trafiken igen

Surin P3
admin
26 dec. 2010#1

Är direkt hemkommen ifrån en väns begravning.

Sitter och är lite nedstämd.

En kompis till mig som jag känt i snart 8 år, spelat golf med nästan varje vecka och sett nästan dagligen i skolan eftersom hans äldsta dotter går i samma klass som vår son, körde i Torsdags ihjäl sig på väg hem.

Han hade varit och handlat födelsedagspresent till sin dotter som fyllde 3 år i Fredags.

Så på väg 24 vid Prasat hände olyckan.

Ingen vet vad som var anledningen till att han i en högersväng körde in under en lastbils släps sista hjulpar och i princip totalkvaddar förarsidan av bilen.

Tragiskt... för familjen att behövs vara med om en sån här sak.

Sitter och funderar på om jag någonsin ska ut i trafiken igen...

Funderar också på varför bilderna som visades på begravning var av honom, avliden i sjukhussängen.

Sitter också och tänker på vad som ytterligare ska göras nu, av mig, vid ev. olycka för att försäkra mig om att min familj inte behöver oroa sig ekonomiskt om jag är med om en olycka.

Så vad skall man göra...? Vad måste göras för att underlätta för familjen om en olycka sker i familjen?

Kim
26 dec. 2010#2

Usch, beklagar sorgen. Måste ju vara någon som även jag träffat i ditt sällskap en eller flera ggr.

Sedan.. Trafiken i Thailand, och kanske speciellt på 24:an från Nang Rong förbi Prasat mot Sisaket/Ubon är ju fruktansvärt farlig. Jag tar hellre de kurviga småvägarna Kapchoeng-Ban Kruat-Non Din Daeng för att slippa sträckan som vimlar av långsamgående tung trafik blandat med massor av idi*ter som kör 120-130 förbi de långa bilköer som bildas trots att de samtidigt möter lika långa bilköer från andra hållet.

En vägsträcka som skulle ha behövt vara fyrfilig för 10 år sen redan. Fast som sagt var, är ju farligt överallt i den thailändska trafiken.

Vad gäller att se till så att fru och barn klarar sig bra om man skulle gå bort hastigt och lustigt så kan man ju trilla av pinn även i Sverige så jag jobbar för fullt på det genom att avstå ekonomiskt utrymme för att frugans ska kunna utbilda sig attraktiv på den svenska arbetsmarknaden samt klara av att lotsa sig och barnen i samhället utan min eller annans hjälp. Enligt min fackförening så kommer familjen att få någonstans mellan 5-7 hundratusen kontant om jag dör från de försäkringar de tecknar kollektivt för mig och förutom det så finns det ett efterlevandeskydd på delar av min framtida pension vilket bör utgöra miljonbelopp för deras del.

Fasta tillgångar som bostadsrätt, aktieportfölj mm utgör några hundra tusen till så jag hoppas och tror det innebär att familjen inte går under om jag en dag går igenom en vak och drunknar, får skelettcancer, blir överkörd av en traktor på jobbet eller rammar en långtradare på väg hem efter en julledighet.

I Thailand är det nog inte lika lätt att ordna med försörjningen för familjen vid eventuellt eget frånfälle, eller åtminstone så kräver det större egna insatser. Men principen är väl densamma som i Sverige, alltså först och främst se till att frugan kan stå på egna ben, olycksfallsförsäkringar, pensionssparande samt försöka hålla ett i övrigt sunt ekonomiskt liv där det finns en buffert när det behövs.

erkki
26 dec. 2010#3

Tja P3,

Beklagar sorgen!

Dina funderingar på vad man ska göra vid ett eventuellt bortfall är svårt, hur mycket du än gör så har du med all säkerhet inte täckt upp allt.

Eftersom du bor i Thailand så har du ju ej de säkerheter som Kim nämner.

Mitt tips är att se till att du och frun förstår varandras arbete inom företaget. Så vid en bortgång kan ena partern driva det vidare.

Jag hade också tecknat en livförsäkring på er båda, men det har du nog gjort redan.

Vi har även tecknat ett slags sparande i Thailand(Krung thai bank), man sparar i 10 åt ett i förväg bestämmt belopp insättning en gång/år.

Själva sparande grejjen är väl inget revolutionerande, räntan ca 20% så det är helt OK.

Försäkringen är bättre, om man dör innan 10 år så får partnern hela beloppet inklusive räntan.

Tråkigt ämne, men ack så viktigt.

Puss

Erkki

gäst
26 dec. 2010#4

Beklagar din förlust P. My Condolences.

Extra arbetsamt för dig kanske som inte får tid att själv sorgarbeta, om du måste vara stöd åt den förolyckades familj.

Hade en vän för en tid sedan som tog sig av daga. Det är ju inte riktigt samma sak som att förolyckas i bilolycka, men det väcker precis likadant tankar och funderingar.

Jag började springa en hel del, det blev en del av bearbetningsprocessen misstänker jag. Det höll inte i sig så länge (som det kanske borde ha gjort för midjemåttet)

Olyckligtvis har jag inte mycket till recept för hur man skall, eller bör, reagera och bearbeta. Det finns nog inga genvägar och vi är ju alla individer.

Känns kanske bättre med tiden. Tiden läker alla sår, säger man ju i alla fall.

"Många få människor lever idag - de flesta gör förberedelser för att leva imorgon."

Surin P3
admin
17 jan. 2011#5

Nu vill jag i och med denna tråd varna folk för att köra onyktra.

Min kompis som körde ihjäl sig var onykter. Det visar blodprov som polisen beordrat på sjukhuset.

I och med detta betalas inte bilförsäkringen ut till hans fru och till råga på allt stämmer lastbilsbolaget (som fick sin lastbil påkörd) frun på 300.000 Baht.

Hur det går med vanliga livförsäkringen vet jag inte ännu.

Det har ju förut inte varit några större problem med försäkringsbolagen, utan de har betalat ut lite hur som helst har jag sett och upplevt.

Men något att tänka på... En allmän varning helt enkelt att försäkringsbolag börjar bli lite mera noga med vad som betalas ut..

GammalDansken
Forumfjant
17 jan. 2011#6

Och till den ekonomiska förlusten kan tillkomma vad onykterheten i trafiken kan påföra andra

i form av smärta eller död.

Tommy
Kalsarikännit
17 jan. 2011#7

Fruktansvärt tragiskt P3, jag beklagar sorgen.

MVH Tommy

BaBoo
Prathom ประถม
17 jan. 2011#8

Beklagar sorgen :(

L200
17 jan. 2011#9

Beklarar sorgen :(

Mvh Roger

islander
17 jan. 2011#10

Beklagar sorgen..

Sitter också och tänker på vad som ytterligare ska göras nu, av mig, vid ev. olycka för att försäkra mig om att min familj inte behöver oroa sig ekonomiskt om jag är med om en olycka.

Så vad skall man göra...? Vad måste göras för att underlätta för familjen om en olycka sker i familjen?

Har( hade) den omkomne inkomst från Sverige (tex Pension) och minderåriga barn samt var gift, får barnen barnpension tills de fyller 18, samt makan får omställningspension tills sista barnet fyller 12 år, det här måste de ansöka om själva Ambassaden har noll koll. Barnpension kan betalas ut ett par år tillbaka i tiden, omställningspension betalas ut max några månader tillbaka i tiden..

buriram
17 jan. 2011#11

Jävligt tråkigt P3 speciellt för hans familj, Den Thailändska trafiken är en mardröm, efter 18.00 undviker jag att köra, du förstår varför / anders

BaBoo
Prathom ประถม
17 jan. 2011#12

Beklagar sorgen..

Har( hade) den omkomne inkomst från Sverige (tex Pension) och minderåriga barn samt var gift, får barnen barnpension tills de fyller 18, samt makan får omställningspension tills sista barnet fyller 12 år, det här måste de ansöka om själva Ambassaden har noll koll. Barnpension kan betalas ut ett par år tillbaka i tiden, omställningspension betalas ut max några månader tillbaka i tiden..

Misstänker han var Thai (P3 umgås inte med så många blekfisar där nere ;))!

Surin P3
admin
17 jan. 2011#13

Han var ifrån Holland.

islander
17 jan. 2011#14

Han var ifrån Holland.

Jag svarade väl mer på din fråga men ändrade flera gånger så det kanske såg ut som det avsåg just din vän...

Det kan ju faktiskt vara ide och prata om sånt här med sin familj, förra månaden ringde det från "byn" på fruns telefon, det var någon granne, mannen (en Tysk om jag minns rätt) var död och de visste inte vad de skulle göra, vi svarade att de måste kontakta Ambassaden för att få besked om vad som krävs utöver kontakten med de lokala myndigheterna.

Surin P3
admin
17 jan. 2011#15

Jag svarade väl mer på din fråga men ändrade flera gånger så det kanske såg ut som det avsåg just din vän...

Det kan ju faktiskt vara ide och prata om sånt här med sin familj, förra månaden ringde det från "byn" på fruns telefon, det var någon granne, mannen (en Tysk om jag minns rätt) var död och de visste inte vad de skulle göra, vi svarade att de måste kontakta Ambassaden för att få besked om vad som krävs utöver kontakten med de lokala myndigheterna.

Jag håller med såklart.

Har sett ett par fall under min tid där hjälp faktiskt fåtts av ambassaden.

I detta fall är jag nästan säker på att hon vet vad som gäller eftersom de bott flera år i Holland innan de flyttade tillbaka till Thailand.

Fast å andra sidan vet jag också att det inte är roligt att prata om dessa saker innan de händer, speciellt i och med vidskepligheten som finns hos många här.

Man vill inte gärna prata om tråkiga saker som kan hända - men det är väl ett nödvändigt ont.

Jag skall fråga för att vara på den säkra sidan.

Logga in för att svara.