Bästa stället att bada på som jag stött på är Karon Beach. Stora tunga vågor som leker med dig som de vill. Ibland är de över två meter höga och det är omöjligt att tämja dem. Det är bara att följa med på åkturen man bjuds på, annars fär man gå ut några meter och där kan man gunga bort ett par veckor och inte ägna en tanke på jobb eller något annat som pågår hemma.
Åker du under icke monsunperiod så är även havet i Karon helt kavlugnt och mycket barnbadvänligt, vågorna storlek är årstidsberoende. Fast under monsuntiden är väl i princip hela Karon rödflaggad och faktiskt rätt så farlig att bada vid om man inte vet hur dom starka undervattensströmmarna funkar. Många svenskar som fått panik och druknat på Phuket just under monsunperioden. brr!
Vad gäller frugans förhållande till sol så har hon nog aldrig varit av den rabiat solrädda typ som man finner bland många thai... som tur är. Nu efter 8 år i Sverige så bryr hon sig förstås än mindre om hon blir brun eller inte eftersom hon kommit underfund med skillnaderna i skönhetsideal mellan kontinenterna. Hon vistas naturligt i solen och är inte rädd att vare sig klä av sig eller vistas på stranden många timmar i sträck, flera dgr i rad. Men så långt som att sola bara för att bli brunare har hon inte gått.
Större är nog skillnaden på mitt eget förhållande till sol efter flera år i Sydostasien. När man vistats många år under tropisk sol så blir ju effekten för dom flesta att man lägger av med att sola. Vistas själv nuförtiden bara naturligt i solen och det skulle aldrig falla mig in att lägga mig i solen enbart i syfte att bli brun. Allra minst i Thailand där hettan i solen blir på tok för påfrestande. Nej, skugga är vad som gäller per default om man inte av diverse andra anledningar inte kan undvika solen.
Fast under dom första åren av resor så var ju pepparkaksbrun idealet man gärna pinades i tokvärme för att uppnå och på den tiden skakade säkert många thailändare uppgivet på huvudet åt ens solvanor.
Men strand och sol lessnar man ju på i längden och nu är nog ens förhållandet till detta aningen mera sunt tror jag. Sol är nog nyttigt och naturligt för oss människor tror jag, fast då i rimliga proportioner om man är av vithyad nordisk börd, som jag.
Fast frågan är om inte det inte också är direkt fysiskt skadligt att undvika solen i så stor utsträckning som en del extrema storstadstjejer i Thailand gör. Borde nog kunna medföra en del allvarliga bristsjukdomar om man i princip aldrig vistas utomhus dagtid bara för att försöka nå ett blekt skönhetsideal. Lagom är nog bäst för oss alla, oavsett skönhetsideal.
Här en bild på min pepparkaksfärgade familj efter 3 veckors strandsemester med släktingar hemifrån Sverige i höstas. Dagar fyllda av bad och sol.
Att en del släktingar och vänner hemma i Surin reagerar över den "fula" brunheten på både fru och barn efter hemkomsten till Isaan tas numer med en axelryckning av frun. Inget att bry sig om.
Känns väldigt skönt att ha en fru som inte låter fåfänga eller andra människors åsikter lägga hinder i vägen för lite bad med övriga familjen. 
Blir för övrigt även en hel del bad i glada vänners lag här hemma i Sverige också på somrarna.
Och här blir det förstås mestadels i solen man väljer att placera sig. Även om man inte bryr sig om man blir brunare eller blekare utan mest för att det ofta är skönast där.
