Varför var det ingen bild på farbror blå?
Hmm, han höll nog i kameran.
Imponerande blixtljus, inte för lite och inte för mycket, helt enkelt snyggt och lagom.
Det lyckas jag sällan med - vad är knepet?
Mvh
SN
I vanliga fall får man ofta med en diffuser (typ en vit plastkåpa)till en extern blixt man sätter ovanpå kameran. Då jag tappat bort min så ställde jag helt sonika bara ned blixtstyrkan istället. I detta fallet med ca - 1. 1/3, dvs ganska mkt. Det kan man ställa in på de allra flesta kameror idag för att minska styrka och därmed undvika tex. blänk.
Ja visst...skärpan är alldeles surperpb - med diverse objektiv. Men var i bilderna ligger det där som ger beröring...eller känslor...och medkännande? Är själv inte fotograf så man kanske inte har rätt att vara alltför kritisk, men om det är något jag skulle eftersträva i genren skulle det vara närheten och kommunikationen med föremålen i st f lååånga opersonliga objektiv.
Minst 4 olika objektiv tror jag. Dock bara ett foto som kan anses vara låååångt. Alla andra ligger i spannet 17-70 mm vilket är relativt normalt. Problemet med närhet och kommunikation är medvetenheten. När folk vet om att de blir fotade så blir det inte sällan konstlat och tillgjort. Ibland blir det dock perfekt. Men då gärna när du haft lite tid att skapa en relation till den du fotar, om än endast genom ett par ord eller ett litet leende. Det är lite lurigt när man gatufotograferar.
Fint med lite bilder, riktigt bra skärpa på dom också, vad har du för kamera?
2 olika kameror. En 50 D som är min och en 550 D från Alisas syrra. Tack!
Maitan.