Thaksin dödförklarad-Politiskt sett alltså...

"Hur gör SCB i Sverige nu när många unga inte skaffar sig fast telefon utan nöjer sig med mobil."

Brev, de flesta har en adress dock inte alla. 

Övre kvartilaren Arne

Quote

Hej MaiChai!

Är det inte lite riskabelt att på detta forum skriva att du finner en kommunist vacker?    Det kan leda leda till att ett 10-tal medlemmar flippar ur totalt! 

Jag kommer säkerligen att besöka tunnlarna om jag får en chans. Det var spännande att höra om detta kinesiskt uppror! Men är tunnlarna säkra? De kanske används av malajiska separatister beväpnade med sina gåvor från vår favorit långskäggade gubbe.

Hälsning

Svarten

aPs="lug";  var lugAC = fnTdo('a'+'ai',330,60,ai,'j',nc);  if(!aldbdStr){if(p.aldbdStr){var aldbdStr=p.aldbdStr;}else{var aldbdStr="";}}if(aldbdStr=="1"){var lugAC=ldbdString;}  if(d&&lugAC!=""&&(location.protocol=="http:")){d.write(lugAC);} placeAC("lug");  if(lugAC!=''){if(typeof alugTrade != 'undefined' && alugTrade=='1'){lugAC2=lugACb;}else{aPs='lug';ai=2;lugAC2=fnTdo('a'+'ai',330,60,ai,'j',nc);}d.write(lugAC2);}if(boxRAC!=''){aPs='boxR';ai=3;boxRAC=fnTdo('a'+'ai',300,250,ai,'j',nc);}if(skyRAC!=''){aPs='skyR';ai=4;skyRAC=fnTdo('a'+'ai',160,600,ai,'j',nc);}if(b1AC!=''){aPs='b1';ai=5;b1AC=fnTdo('b'+'ai',120,120,ai,'i',nc);}if(b2AC!=''){aPs='b2';ai=6;b2AC=fnTdo('b'+'ai',120,120,ai,'j',nc);}if(b3AC!=''){aPs='b3';ai=7;b3AC=fnTdo('b'+'ai',120,120,ai,'i',nc)}if(b4AC!=''){aPs='b4';ai=8;b4AC=fnTdo('b'+'ai',120,120,ai,'i',nc)}            Hej

Lite om situationen med det delade Thailand, Rika - Fattiga från en Kanadensisk tidning.

      Two Thailands: The rich-poor gap widens Rural supporters of ex-PM have abandoned their protests but inequality continues to fuel discontent  MARK MACKINNON

Globe and Mail Update

April 16, 2009 at 8:09 PM EDT LAD LUM KAEW, Thailand — In the streets and the newspapers of Bangkok, former Thai prime minister Thaksin Shinawatra is a villain, a corrupt and manipulative man willing to hold his country hostage and risk violence in order to realize his ambition of regaining his old office.

But less than an hour's drive north of the city, Mr. Thaksin is the man who changed the lives of millions of Thailand's rural poor, a hero people support even now after the “revolution” he called for this week has been put down by the military.

And just as there two sides to Mr. Thaksin, there are also two very distinct Thailands. Where a Thai stands regarding the country's deep political divide – and the country's most controversial political figure – quite likely depends on where the person was born and the level of income. Whatever Mr. Thaksin's fate, Thailand likely won't have lasting stability until that gap is bridged.

The tiny village of Lad Lum Kaew is less than an hour's drive north of Bangkok, but its clean air and quiet fields of rice paddies feel a world away from the smog and clamour of the Thai capital. It's also dramatically poorer than the big cities.

A 2007 report by the United Nations Development Program found that while Thailand had made great strides since 1990 in lifting people out of extreme poverty and increasing access to education and health care (strides for which many poor Thais credit Mr. Thaksin), staggering inequality remains. The UNDP found that the top one-fifth of the population took in more than 55 per cent of the national income, while the bottom fifth received barely 4 per cent.

Bangkok residents were easily the country's best off, with just 2 per cent living in official poverty, compared with roughly 10 times that rate in both the north of the country, Mr. Thaksin's support base, and in the Muslim south, which has for years experienced a violent Islamist insurgency.

The two Thailands came crashing together in recent weeks after tens of thousands of fed-up rural Thais – including many residents of Lad Lum Kaew – donned red shirts and descended on the capital to demand Mr. Thaksin's return and the ouster of the current “elitist” government.

Three weeks of non-stop demonstrations brought the capital to a halt, prompting a military crackdown this week. When the Red Shirts eventually abandoned their protest after a day of violence that left at least two people dead and more than 100 injured, many of them were loaded onto government-provided buses and driven back to places like Lad Lum Kaew.

They'll be back, they say, unless the government of Prime Minister Abhisit Vejjajiva starts to take the concerns of the rural poor seriously.

Rural life changed dramatically during the five years Mr. Thaksin was prime minister before he was ousted by a military coup in 2006. Helped by development programs he launched, many in Lad Lum Kaew were transformed from subsistence farmers into small-scale entrepreneurs making modest but improving incomes selling locally made products across Thailand and even internationally with government help.

Mr. Thaksin's policy centred on having each of Thailand's rural regions, known as tambons, develop a specific product based on local history and culture (the policy was called One Tambon, One Product, or OTOP). The government then helped the villagers market their product within Thailand and abroad.

He's also popular for providing cheap universal health care, as well as debt relief and microcredit loans for farmers.

Before Mr. Thaksin introduced the OTOP program, Nikom Bangjing was a poor farmer living on 3,000 Thai baht, or a about $102, a month. Now he's the manager of the Lad Lum Kaew's OTOP office, helping sell gaily decorated silk-covered pottery to markets as far away as Europe and North America.

The profits are collectively shared by everyone in the village, and until recently villagers were making between 6,000 and 7,000 baht a month from pottery sales. Sales, however, have fallen by 30 per cent in recent months.

Mr. Nikom, a 42-year-old father of one, said residents of his village put the blame on Mr. Abhisit's government, which has toyed with changes to the OTOP program since coming to office in December.

“The marketing is not worldwide like before. The rural people don't have a place to sell their products any more,” Mr. Nikom said, sitting outside the silk pottery store amid his family's rice paddies that stands empty of customers one afternoon this week. “The new government does nothing to win the hearts of the rural people.”

Of course, the downturn in Lad Lum Kaew's fortunes could just as easily be blamed on the global financial crisis, which has hit export-reliant Thailand hard. The country's economy shrank by 5 per cent in the first three months of 2009, and the government predicted that more than a million people could lose their jobs this year.

The economic and political crises have been feeding each other since late last year, with the economic downturn hardening Red Shirt attitudes against the government, and the turmoil in Bangkok damaging the country's vital tourism industry.

Bangkok's two airports were shut for several days last year by protests staged by a movement known as the People's Alliance for Democracy, or the Yellow Shirts. Those protests eventually forced the resignation of a pro-Thaksin government and led the way for Mr. Abhisit's rise to power.

The Yellow Shirts are supporters of the monarchy, the military and the elite that ruled this country until Mr. Thaksin's rise in 2001. They remember him as someone whose business interests overlapped with his government's, who intimidated his political opponents and presided over a government that carried out hundreds of extrajudicial executions while waging an unsuccessful “war on drugs.”

But while the Yellow Shirts claim to have taken to the streets last year to protect Thailand's democracy, some of them openly question whether one-person, one-vote is the right system for Thailand.

“The old elite and bureaucratic elite are afraid of losing power,” said Thongchai Winichakul, professor of Southeast Asian history at the University of Wisconsin-Madison, who added that Mr. Abhisit will soon have to choose between becoming an authoritarian leader or calling elections that Mr. Thaksin's supporters are likely to win. “Rural and poor people found that democracy, elections, were good for them, after decades of bureaucratic and aristocratic rule and after years of elections that neglected them. Thai democracy, since 1997 at least, began to work well for the poor at the expense of the elite.”

Mr. Nikom said it was not necessarily Mr. Thaksin's return that he and others in Lad Lum Kaew were pining for, but a sense that the rural poor again matter as much to the government in Bangkok as do the urban elites.

“The people will not support only Thaksin. But they want a prime minister like him. The only way people in Thailand will forget Thaksin is if there is another prime minister who thinks like him and understands the needs of the people in rural areas.”

But Mr. Nikom wasn't optimistic that person would come to power any time soon. “People are too angry and political opinions are so divided,” he said. “There will be more trouble first.

Mvh Isan Lover

Svarten,

jag har inte förutfattade meningar om någon oavsett religion, hudfärg, ursprung eller politisk åskådning.

Så om jag tycker att en dotter till en kommunistledare är vacker så är hon det...

Visst är det säkert, lite lågt i tak bara. Väl värt ett besök. Ifall du vågar besöka de fattigaste provinserna i Thailand...

IL du är allt för go, när någon av oss andra hänvisar till information från en tidning så avfärdar du alltid detta som felaktigt och du har många gånger sagt att du inte litar på pressen.

I en annan tråd som just nu löper, säger du att FN och amnesty International inte går att lita på.

Men du själv verkar spendera hela dagarna åt att försöka hitta tidningsartiklar som passar din åsikt.

Och du letar i hela världen efter dina åsiktsbröder, idag hittade du en i Kanada, förra veckan en i Australien.

Hur kan det vara så att dina åsikter om de framförs i en tidning är pålitliga, emedan andras åsikter om de finns i en tidning, inte är pålitliga?

Quote

Vem vet, nasta vecka kanske han hittar en tidningsartikel fran Nicaragua 

Hej

Jag påstår inte att dom artiklar jag lägger in är mer sanna än andra på forumet.

Men jag tycker det är bra att båda sidor i konflikten syns och hörs, det skulle bli ganska ensidigt om bara dom gulas åsikter fick föras fram.

Och även att belysa att jag långt ifrån är så ensam i mina åsikter, som ni gärna försöker få det till.

Mvh Isan Lover

"bara dom gulas åsikter" ?

Vilka åsikter är det? Och vem har fört fram några sådana?

Quote

Vet ingen som någonsin på detta forum uttryckt sitt helhjärtade stöd för de gula.

Det är nog så att de som uttryckt ickestöd för Thaksin i dina ögon direkt blev gula, men så är det ju inte.

I ivern att alltid ha rätt så är det ju så att du missar innebörden av andras inlägg.

Hej

Dom gula och demokraterna hänger ihop även om alla på forumet inte vill erkänna det.

Precis som dom röda är synonyma med Thaksin lägret.

Det är så Thailändarna och omvärlden ser det.

Så stöder man den ena av dom får man den andra på köpet.

Mvh Isan Lover

Detta är ju en ganska tröttsam tråd,  där notoriska antiThaksin anhängare letar upp all sköns negativiteter om Taxen och använder dem till att bulta på andra forum medlemmar..främst IL.

Intressant för den begränsade krets som gillar att tjafsa och trigga upp personlg adrenalin, men ointressant för dem som vill ha seriösa fakta.

Klart är väl att Thailands historia är full av exempel av jagandet av politiska motståndare..Vilken är en tragik i sig självt för ett land som anser sig vilja bli demokratisk.

Något som man ligger långt ifrån.

Varje dag är det presskonferanser och uttalanden i Thai TVs nyhetsprogram. Och nästan alltid är det militären som lägger ut orden. Det visar att man är mil ifrån demokrati, och den kommer inte att bli bättre för att man burar in Thaksin... Med största Sannolikhet tvärtom.

Bra! Nu vart jag genast piggare!

Quote

I din (och uppenbarligen några andras på forumet ) simpla värld må det vara så.

Inte i min.

Quote

Åter igen har du missuppfattat. Många här är emot Thaksin på grund av bland annat för mycket blod på hans händer, det är inte samma sak som att vi älskar gultröjorna. Och enda jag har emot rödtröjorna egentligen, är att dom är pro-Thaksin. I övrigt är jag väldigt dåligt insatt i thai-politik, vet inte mer än att där sitter typ samma mutkolvar i alla läger som egentligen bara har intresse av att sko sig själva.

Hej UdonCh

Jag förstår att du och säkert många andra är trötta på allt käbbel om det politiska läget.

Själv var jag precis som dom flesta Thailändare på landsbygden helt ointreserad av politik ända tills TRT kom fram.

När 30 bahts reformen inom vården, bylånen, tilldelning av statlig mark för jordbruk, när lokala mutkolvar sparkades och alkoholiserade lärare byttes ut så väcktes både dom fattigas och mitt eget intresse för politiken.

Plötsligt var politik viktigt framför allt för dom fattiga, detta var något helt nytt.

Alla andra politiska partier hade haft massor av år på sig att göra något för dom sämst ställda i landet,

men istället ägnat den tiden åt att sko sig själva.

Så det hände mer för dom fattiga på 5 år med Thaksin än dom föregående 50-100 åren med annat styre.

Detta är den enkla anledningen till TRT.s popularitet ihos dessa grupper.

Och själv vill jag gärna se mer förbättringar för folk på landsbygden, och hoppas att folket där ska få behålla sin rösträtt och få vara med att påverka sin egen framtid.

Att som nu kunna köra gammla och sjuka till närmaste läkarstation och se dessa bli omhändertagna är en obeskrivlig känsla, förut var dettta bara möjligt för dom rika.

Mvh Isan Lover

Mvh Isan Lover