Angående dubbningen håller jag helt med. Hur skall någon kunna lära sig ett korrekt uttal när dom aldrig hör språket i något sammanhang?
Under min första resa träffade jag en vän till familjen som var engelskalärare. Han och jag kunde inte konversera med varandra överhuvudtaget.
Han kunte helt enkelt inte uttala några ord så jag förstod dom. Om han kunde skriva dom vet jag ej.
Men hans elever lär ju i rimlighetens namn inte heller kunna uttala några engelska ord om inte läraren kan det.
Råkade ut för en liknande händelse då vi råkade träffa på damens sons engelskalärare för några år sen. Han ville väldigt gärna tala engelska med mig, men jag hade ett helsike att förstå honom, fruktansvärt uttal. Sonen har dock lärt sig rätt bra engelska nu, han och jag talar alltid engelska för att han ska få öva sig. Så det går fort bara de har någon att öva med.
Dubbningen är ett helsike måste jag hålla med om, de gånger som de visar utländska (läs=amerikanska) filmer på TV, och det är rätt ofta om man har parabol som fler och fler Thaifamiljer har, så dubbas det. Så även om det är mycket som är Thaiproducerat så finns det dock ett stort utbud av tex filmer som är engelskspråkiga som skulle gynna språkutvecklingen, sen skulle ju troligen efterfrågan öka om språkkunskapen ökade, dubbningen tar ju mer tid och kostar ju mer att producera än textremsor, så även den ekonomiska aspekten på det hela är ju viktig. Men det är klart att de som lever på dubbningen skulle ju inte bli glada.
Mvh
BBJ
