Thailändsk självkontroll.

Jag haller inte med Isan Lover men jag antar att det beror pa var i Thailand man oftast haller till och vilken typ av manniskor man oftast traffar. Jag har bott i Bangkok en massa ar och nu i en av "kransprovinserna" och jag tycker folk har har ungefar samma kynne som de flesta svenskar. De flesta av min frus kompisar oroar sig for samma saker som vi svenskar oroar sig for, de flesta skulle lamna en restaurang/affar som inte ger bra och snabb service och de flesta skulle aldrig komma pa tanken att satta sig i en buss. Namner sedan nagon Samak kan man aven fa se aggresivitet

Jag kan tanka mig att folk i Isan har mer av den "traditionella" thailandska manana attityden men den forsvinner latt nar man far ett 8-5 jobb i en storre stad och det finns tider att passa och rakningar att betala. Jag skulle nog i langden inte trivas med alltfor mycket manana, Luther sitter for djupt i mina vastgotska gener

Hej

Jag tror också att det är annorlunda för många i Bangkok, dom är lika beroende av pengar och tid som vi i i-länderna.

Man blir nästan stressad själv av att se alla ila omkring i denna gigantiska myrstack och man lägtar till lugnet.

Det är nog en av skillnaderna som gör att så många trivs så otroligt bra på landet i Isaan.

Jag tycker också som någon skrev att det påminner om svensk landsbygd förr i tiden, där alla hade tid att umgås och alla generationer fanns samlade, lanthandels systemet är också likt byaffärerna. Förr hade man ofta någon som sålde fotogen, bensin och olja från fat i dunkar, små butiker med det nödvändigaste matvarorna, kanske någon som sydde och sålde tyg, skomakare , musteri, man sålde potatis, grönsaker och mjölk direkt på gådarna  m.m. bara på den lilla ö som jag bor på fanns allt detta och 4-5 butiker och då är ön bara 2 gånger 4 km. 

Men även i Bangkok kan man se folk sova i korsningar med ett otroligt oljud brevid sina stånd med varor utan problem.

Och jag tror faktiskt att folk i Isaan oroar sig mycket mindre än vi västerlänningar, man tar en dag i taget och det blir som det blir.

Det är också något jag försöker ta efter, livet blir enklare då, man ska nog inte ha för många måsten planerade hela tiden.

Roligt att höra många synpunkter på det här även om alla naturligtvis inte uppfattar det här lika överallt och att det skiljer mycket från person till person.

Mvh Isan Lover

Isan Lover, det har blir lite OT men anda. Det later trevligt nar du beskriver livet pa landet med sjalvhushallning, starka familje- och vanskapsband och en avslappnad livsstil. Problemet ar att det oftast inte ar sa rosenskimrade da bristen pa pengar gor att manga inte kan kopa det de onskar/behover. Det ar ocksa drivkraften att lamna landet, framforallt hos den yngre generationen, som driver ett land framat, atminstonde ekonomiskt sett; om mer eller mindre alla lever av sjalvhushallning frigors inga resurser for utveckling. Det kan sakert vara sa att manniskor mar battre av det liv du beskriver men det ar svart att stoppa tillbaka anden i flaskan nar den val kommit ut. Sa fort nagon pa landsbygden skaffat sig en TV sa vill de flesta andra grannar ocksa ha en och snart har alla sett sapoperorna som oftast utspelar sig hos rika Bangkok-bor. Hur manga unga Isaan-bor vill da inte ocksa ha en Benz eller atminstonde en Isuzu pick-up? Hur far man rad med det nar man idkar sjalvhushallning?

Finns sakert manga vasterlanningar som precis som du trivs pa den isaanska landsbygden men ni har den fordelen att ni kan alltid aka darifran och ni har mer pengar att rora er med nar ni ar dar. Jag har full respekt for din vurm for det enkla livet pa landsbygden men jag tror att de flesta som ar fast dar skulle byta med dig 8 dagar i veckan. "Det ar arofyllt att bli rik" sade till och med Deng Xiao Ping   

Hej Atom

Det stämmer tyvär som du säger att dom flesta säkert vill ha mer och det är ett hot som hänger över idyllen.

Det har redan ändrats mycket sedan jag var där första gången, mycket till det sämre.

Den dagen kommer säkert när den sista "infödingen" också är fast i ekorrhjulet, men jag hoppas det dröjer många år till.

Det som också motverkar habegäret lite är nog också Buddismens lära där törsten efter prylar och pengar är det största hotet mot människan och att det inte leder till lycka. När man får råd med en pryl finns det redan nya man saknar och så är jakten igång igen. Men än så länge är det underbart lugnt och fridfullt. Men en bybo jobbar inte om han har råd att stanna hemma, det hjälper inte ens med dubbel lön, då ska man njuta  av livet.

Att mycket folk vill bort från Isaan är nog inte riktigt sant (men enstaka individer vill det säkert) men dom tvingas jobba runt om i hela Thailand för att det är ont om jobb i Isaan, men jag tror att dom lägtar hem och det gör nog dom flesta Isaanbor i Sverige också. Om möjligheten fanns att försörja sig hemma skulle nog dom flesta stanna kvar, nu kommer dom bara hem till songkran och gråter nästan när dom tvingas iväg från släkt och vänner igen.

Mvh Isaan Lover

Thailänsk Självkontroll??? 

Ni måste skämta mig aprillo .. iof. kallar sig Älskling Khmer & BKK kallar hon för Thailand ibland!

Hon är som en mindre sprängladdning utan stubin kan man säga men som tur är har jag lyckat lirka ut stubinen en bit nu på lite mer än 2 år & det ser ut som om det ska går att lira ut en stup till tror ja!