Från och med i går, 1 augusti, har Department of Business Development (DBD) under thailändska handelsministeriet infört betydligt tuffare kontroller av så kallade nominee-bolag – alltså bolag där en thailändsk bulvan formellt äger andelar åt en utländsk investerare för att kringgå landets ägarbegränsningar. Tidigare tittade myndigheterna framför allt på själva registreringstillfället. Nu utökas granskningen till att gälla hela bolagets livstid.
Det betyder att om ett bolag i efterhand byter aktieägare, styrelseledamöter eller behöriga firmatecknare, väntar nya kontroller. Bolag med utländska investerare eller utländska firmatecknare måste framöver lämna en skriftlig förklaring till investeringen, tillsammans med tre månaders kontoutdrag från den thailändska investeraren som skjuter till pengarna – och från mottagaren av betalningen. Tanken är att myndigheterna ska kunna spåra varifrån pengarna faktiskt kommer, och om den thailändska parten rimligen har råd att göra investeringen själv.
DBD säger att syftet är att stoppa bolag som klarar sig igenom registreringen med rent mjöl i påsen, för att sedan i lugn och ro möblera om ägar- och ledningsstrukturen och på så sätt smita förbi kontrollerna. Databasen kopplas nu också ihop med Lantmäteriverket och andra myndigheter, särskilt för att komma åt bolag som misstänks användas för att låta utlänningar äga mark – något som är förbjudet enligt thailändsk lag. Ägaridentiteter ska dessutom stämmas av mot befolkningsregistret.
En annan nyhet är att kopior av aktieägarlistor som DBD utfärdar från och med 1 augusti får en brasklapp: dokumentet visar bara vad som fanns registrerat vid ett visst tillfälle, inte vem som äger bolaget just nu. För aktuellt ägarskap hänvisas i stället till bolagets egen aktiebok, som företag enligt lag är skyldiga att föra.
Regeringen påpekar att Thailand har över en miljon aktiva juridiska personer, varav 119 116 bolag har utländskt ägande upp till 49,99 procent – gränsen för vad som är tillåtet utan särskilt tillstånd. Man betonar att siffran bara används för riskbedömning och inte innebär att dessa bolag gjort något fel; varje eventuell utredning ska ske från fall till fall utifrån konkreta bevis.
I ett separat besked meddelade premiärminister Anutin Charnvirakul att brottsstatistiken kopplad till cyberbrott, nätbedrägerier och utländska bulvanbolag har minskat med nästan 60 procent på tre månader.
Redaktionens spaning: Fler blanketter, fler kontoutdrag och en extra brasklapp på varenda aktieägarlista – det är sällan fel väg att gå om man vill se handlingskraftig ut utan att egentligen förändra särskilt mycket. Vår gissning är att de riktigt stora och välorganiserade bulvanupplägget knappt märker av det här, medan småföretagare med perfekt lagliga men lite krångliga ägarstrukturer nu får spendera sina kvällar med att leta gamla kontoutdrag åt en byråkrat som bara vill ha pappret för papprets skull. Men skulle det ändå visa sig göra skillnad kan vi ju alltid ändra oss – vi är faktiskt inte helt emot en myndighet som gör sitt jobb, bara lite skeptiska till att det brukar sluta så.
Källa: Thaiger