
Det osar spänt vid gränsen mellan Thailand och Kambodja igen, men den här gången handlar det mest om ord snarare än vapen. Thailands informationscentral, Joint Information Center, har gått ut och tillbakavisat påståenden från Kambodjas försvarsdepartement om hur den gemensamma gränskommissionen sköter sitt arbete. Budskapet är tydligt: gränsfrågor ska lösas via etablerade bilaterala kanaler, inte genom uttalanden i medierna.
Ett av påståendena som Thailand nu dementerar är anklagelsen om att thailändska styrkor skulle ha ockuperat kambodjanskt territorium. Enligt informationscentralen stämmer det inte med verkligheten på plats, och man hänvisar istället till det gemensamma uttalande som länderna undertecknade den 27 december förra året – en överenskommelse som syftade till att minska spänningarna och hålla gränsen stabil.
Thailand säger sig stå redo att återuppta arbetet i den gemensamma gränskommissionen så snart förutsättningarna tillåter det. Men landet påpekar samtidigt att lantmäteri- och gränsmarkeringsarbetet kräver ömsesidigt förtroende mellan länderna, säkerhet för de tjänstemän som är inblandade, och att man håller sig till de tekniska rutiner som redan finns på plats. Inget hastverk med andra ord, utan ett arbete som ska göras rätt från början.
Informationscentralen uppmanar också båda sidor att undvika offentliga uttalanden som riskerar att skapa missförstånd internationellt, och efterlyser ett mer sansat tonläge i den offentliga debatten om tvisten. Thailand betonar samtidigt att man vill jobba transparent med ASEAN:s observatörsteam som följer situationen på plats, och lovar att fortsätta förse dem med information och stöd.
Sammanfattningsvis är budskapet från Bangkok: låt de befintliga mekanismerna sköta jobbet, så kan lantmäteri och gränsmarkering fortsätta säkert och öppet – till nytta för människor som bor på båda sidor av gränsen. Ingen trumpetfanfar, men ett tydligt önskemål om att sänka tonläget innan någon säger något man inte kan ta tillbaka.
Redaktionens spaning: Det här är diplomati i sin mest passivaggressiva form – två grannländer som skickar pressmeddelanden till varandra istället för att bara ringa. Man kan ju undra om hela dramat egentligen handlar mindre om var exakt gränslinjen går, och mer om vem som får sista ordet i mediebruset. Vår gissning är att gränskommissionen kommer sammanträda igen förr eller senare, allt lugnar ner sig, och sen om ett halvår är vi tillbaka här och läser exakt samma nyhet med nya namn på talespersonerna. Byråkratins kretsgång är evig, och gränsen ligger kvar där den alltid legat.
Källa: Thaiger