Thailand är världens mest religiösa land enligt undersökning

turisten
13 apr. 2015#16

Ateism är också en form av tro.

Tyvärr inte officiellt. Hade det varit det så hade ateister haft samma juridiska skydd som religiösa. I t.ex lagen om Hets mot folkgrupp eller Diskrimineringslagen saknas skydd för ateister och agnostiker.

Khun Ken
13 apr. 2015#17

Det är det tamejfan inte! Men religiösa inbillar sig ofta det, för dom klarar bara att ställa den ena religionen mot den andra och försöka klura ut varför deras gud är bäst (min farsa är starkare än din farsa, typ). Ateister tror inte på någon form av övernaturliga andeväsen eller skrock alls. För knasreligiösa är det uppenbarligen ett omöjligt förhållningssätt.

 

Ateism är icke-tro, total avsaknad av behov av en låtsaskompis i himlen, eller var hen nu plägar befinna sig. Antingen tror man på Tomten (1) eller så gör man det inte (2), några fler lägen finns inte på skalan. Man kan förstås byta ut Tomten mot Peter Pan, tandfen eller Darth Vader och befinna sig i läge (1), men tror man inte på någondera så är man inte troende och befinner sig således i läge (2).

 

Skillnaden mellan en religiös och en ateist är oftast hårfin, egentligen. Ateisten förkastar alla tusentals gudar som hittills har hittats på under årens lopp, de flesta övergivna och bortglömda. Den religiöse förkastar också alla gudar. Utom en! I alla fall om vi pratar om de monoteistiska, abrahamitiska ökenreligionerna. (Ironiskt nog befinner jag mig precis i sagda öken just nu, just i trakterna där dessa febriga fantasier först drabbade människosläktet.)

 

Att utöva en religion förutsätter inte att man är troende, emedan det finns icke-deistiska religioner, likt buddhismen, som i sin rena form är att betrakta som en livsfilosofi (den är likväl en religion). Det går således utmärkt att vara buddhist och ateist samtidigt, förutsatt att man rensar bort de föroreningar inom buddhismen som finns kvar av animism, hinduism och annat skräp, som är vanligt i t ex thailändsk buddhism. Tänk på andehus med offergåvor exempelvis. Offer till... Buddha? Knappast, det är rester av hinduism som hänger kvar. Och vilka är "andarna", jo spöken och annat oknytt som far omkring och lever bus och som man måste hålla sig väl med. Man måste väl ha ett visst överseende med sådant, ungefär som med barn som tror på tomten...

Jag är inte religiös! Men en Ateist "tror" att det inte finns något efter döden. Det är hans/hennes tro.

Nemo
Kontroversiell
14 apr. 2015#18

Jag är inte religiös! Men en Ateist "tror" att det inte finns något efter döden. Det är hans/hennes tro.

 

Nä, han vet.      :P

MaiChai
14 apr. 2015#19

Religion is opium for the people...

Nemo
Kontroversiell
14 apr. 2015#20

Religion is opium for the people...

 

Skulle hellre kalla det ett sätt att hålla massorna i schack.

gäst
14 apr. 2015#21

Frugan och en av hennes kusiner tillhör den 6 procentiga minoriteten men övriga thailändare jag känner tillhör nog de 94% som skulle svarat att de är religiösa. Det betyder dock inte att Thailand är ett särskilt religiöst land, om det gick att objektivt mäta så skulle nog Thailand hamna i mitten av listan över länder där religionen har stor betydelse; långt efter alla muslimska länder och förmodligen även efter USA.

Hur folk svarar på den här typen av frågor beror mer på utbildning och traditioner i det enskilda landet än vad de egentligen tycker. I Thailand har nästan alla inpräntat i sitt DNA att inte ifrågasätta vad lärare, munkar och pooyais säger men samtidigt är det få som verkligen bryr sig om vad de säger. Alltså så är nästan alla religiösa buddhister men nästan ingen bryr sig om den "riktiga" buddhismen utan man stoppar in de delar av animism, astrologi, numerologi osv som man tycker passar och vips har man sin egen lilla religion och vem håller inte med om att man tror på sig själv?

Om jag plockar bort Skapelseberättelsen och ersätter den med evolutionsteori, ser på Jesus som en hypad predikant samt i stort sett hela Bibeln som en historiebok skriven med livlig fantasi och dåtidens brist på kunskap så skulle jag nästan kunna kalla mig kristen och skulle sedan en präst kunna tipsa mig om rätt Lottorad så varför inte.

Men nej, jag förblir nog Agnostiker även om jag idag tjänstgjorde som Buddhist, det kan ju inte skada att hedga sina bets :)

post-10486-0-45349400-1428988984.jpg

Shovel78
Surgubbe
14 apr. 2015#22

Jag tror på Robert Lind

gäst
14 apr. 2015#23

Att ni bara orkar!

Diskutera religion med oliktänkande. Meningslöst!

Khun Ken
14 apr. 2015#24

Att ni bara orkar!

Diskutera religion med oliktänkande. Meningslöst!

Klokaste inlägget i den här tråden! 

Fritz
14 apr. 2015#25

Att ni bara orkar!

Diskutera religion med oliktänkande. Meningslöst!

Ungefär som att "diskutera" politik, telefoner, luftfuktighet, flygbolag, potatis, ölsorter, bo i Isaan eller Pattaya här på MPR eller att diskutera   :blah:  :blah:

Men det håller grytan kokande i alla fall, den saken är klar. :crazy:

Fritz..

Persistant
15 apr. 2015#26

Min åsikt är att all religion är viktig för dess utövare.Jag är ateist men det skulle inte

falla mig in att klanka ner på min sambos religion då den är viktig för henne.

Klokt sagt , mer behövs inte sägas

Wanchai
Wanchai
15 apr. 2015#27

Det är det tamejfan inte! Men religiösa inbillar sig ofta det, för dom klarar bara att ställa den ena religionen mot den andra och försöka klura ut varför deras gud är bäst (min farsa är starkare än din farsa, typ). Ateister tror inte på någon form av övernaturliga andeväsen eller skrock alls. För knasreligiösa är det uppenbarligen ett omöjligt förhållningssätt.

 

Ateism är icke-tro, total avsaknad av behov av en låtsaskompis i himlen, eller var hen nu plägar befinna sig. Antingen tror man på Tomten (1) eller så gör man det inte (2), några fler lägen finns inte på skalan. Man kan förstås byta ut Tomten mot Peter Pan, tandfen eller Darth Vader och befinna sig i läge (1), men tror man inte på någondera så är man inte troende och befinner sig således i läge (2).

 

Skillnaden mellan en religiös och en ateist är oftast hårfin, egentligen. Ateisten förkastar alla tusentals gudar som hittills har hittats på under årens lopp, de flesta övergivna och bortglömda. Den religiöse förkastar också alla gudar. Utom en! I alla fall om vi pratar om de monoteistiska, abrahamitiska ökenreligionerna. (Ironiskt nog befinner jag mig precis i sagda öken just nu, just i trakterna där dessa febriga fantasier först drabbade människosläktet.)

 

Att utöva en religion förutsätter inte att man är troende, emedan det finns icke-deistiska religioner, likt buddhismen, som i sin rena form är att betrakta som en livsfilosofi (den är likväl en religion). Det går således utmärkt att vara buddhist och ateist samtidigt, förutsatt att man rensar bort de föroreningar inom buddhismen som finns kvar av animism, hinduism och annat skräp, som är vanligt i t ex thailändsk buddhism. Tänk på andehus med offergåvor exempelvis. Offer till... Buddha? Knappast, det är rester av hinduism som hänger kvar. Och vilka är "andarna", jo spöken och annat oknytt som far omkring och lever bus och som man måste hålla sig väl med. Man måste väl ha ett visst överseende med sådant, ungefär som med barn som tror på tomten...

 

 

Att vara ateist innebär också ett ställningstagande, eller tro, om man föredrar det.

 

Därför är jag agnostiker, den ultimativa feghet som finns när det gäller religion. Lugn och ro, helt enkelt.

Wanchai
Wanchai
15 apr. 2015#28

Frugan och en av hennes kusiner tillhör den 6 procentiga minoriteten men övriga thailändare jag känner tillhör nog de 94% som skulle svarat att de är religiösa. Det betyder dock inte att Thailand är ett särskilt religiöst land, om det gick att objektivt mäta så skulle nog Thailand hamna i mitten av listan över länder där religionen har stor betydelse; långt efter alla muslimska länder och förmodligen även efter USA.

Hur folk svarar på den här typen av frågor beror mer på utbildning och traditioner i det enskilda landet än vad de egentligen tycker. I Thailand har nästan alla inpräntat i sitt DNA att inte ifrågasätta vad lärare, munkar och pooyais säger men samtidigt är det få som verkligen bryr sig om vad de säger. Alltså så är nästan alla religiösa buddhister men nästan ingen bryr sig om den "riktiga" buddhismen utan man stoppar in de delar av animism, astrologi, numerologi osv som man tycker passar och vips har man sin egen lilla religion och vem håller inte med om att man tror på sig själv?

Om jag plockar bort Skapelseberättelsen och ersätter den med evolutionsteori, ser på Jesus som en hypad predikant samt i stort sett hela Bibeln som en historiebok skriven med livlig fantasi och dåtidens brist på kunskap så skulle jag nästan kunna kalla mig kristen och skulle sedan en präst kunna tipsa mig om rätt Lottorad så varför inte.

Men nej, jag förblir nog Agnostiker även om jag idag tjänstgjorde som Buddhist, det kan ju inte skada att hedga sina bets :)

 

Bortsätt från ditt fina inlägg som vanligt måste jag påpeka den lilla detaljen som alla verkar missa, att Jesus är grunden för kristendomen iom han är Guds son. Ingen annan erkänner honom som son till Gud. 

 

Buddhister, muslimer och judendomen har en annan åsikt, så de som sticker ut i "religionskriget" är kristna och inga andra.

 

Sawadee Pee Mai

 

PS Du ser ut som en Buddha på bilden!   :im_happy:

gäst
15 apr. 2015#29

Skönt med nattvarden  i.af.  :drinks:

Celsius
16 apr. 2015#30

@ Beer Chang. Att diskutera religion och politik med någon som hela tiden instämmer i det man säger blir lite som mental onani. Som att ropa i en grotta och lyssna på ekot. Det är när man får mothugg som man kan slipa sina egna argument och i förekommande fall lära sig något nytt och eventuellt ändra sin egen uppfattning.

 

Det tröttsammaste med religiösa är när dom ber en ateist bevisa att gud inte finns. Det borde väl åligga dom som hittat på guden att bevisa det? Det går ju inte att bevisa ett "inte". Jag kan inte bevisa att jag inte mördat någon. Är jag mördare då? Fast nog "finns" gud. I precis lika stor grad som Peter Pan, tandfen och Darth Vader. Men man måste skilja på fantasi och verklighet.

 

Det stora problemet med religion är när den blandas in i hur samhället styrs. För egen del har jag en markör för ett samhälle som inte styrs demokratiskt, som har visat sig ganska pricksäker. Närhelst jag ser samma person avbildad överallt och föremål för kult – då ringer varningsklockan! Det kan vara braskande, som i Thailand eller i Nordkorea eller Kina (eller som i något land i öknen, hum hum). Ingen tvekan om vem som avgudas. Det kan vara mycket subtilt också. I Singapore kunde man i stort sett varje dag se PM Lee överst till vänster på första sidan i tidningen, oavsett om han talat i FN eller invigt ett dagis.

 

Religionen blandar sig mycket ofta in i politiken, eller används som politiskt maktmedel. Religion får inte ifrågasättas, det ligger i sakens natur. För om religionen ställs mot vetenskapen förlorar alltid religionen, för eller senare. Religiösa kan tydligen inte leva med att något är oförklarligt, dom måste ha ett system där allt går att förklara, oavsett om det är sant eller inte. För egen del nöjer jag mig med att veta det vetenskapen kan förklara och kan tålmodigt vänta på att det som inte kan förklaras idag kan förklaras senare. Hittills har vetenskapen vederlagt religiösa dumheter på punkt efter punkt – jorden är inte platt, den är inte universums medelpunkt, den är inte 5000 år gammal, evolutionslära vs. Noaks Ark, och så vidare. Hur universum föddes är ännu inte helt utrett. Jag kan leva med den osäkerheten, jag behöver inte gå till knäppa påhitt från bronsåldern för att finna mina svar, jag kan invänta vetenskapen och om jag dör dessförinnan så är det också OK för mig.

 

Religion måste alltså hållas borta från från hur samhället styrs. Det innebär att den bör hållas privat och att tillbedjan av diverse beläten och lovsång till fantasifigurer hålls i därför avsedda tempel. Religionsfrihet måste också innebära frihet från religion för den som föredrar det. Där har Singapore, med sin otroliga diversifiering i kulturer och trosriktningar funnit en bra väg. Det är strängt förbjudet att predika offentligt på gator och torg. Religion är totalt bannlyst från politiken och samhällets administration. I motsatta änden finns det ökenland där jag nu befinner mig. Det ter sig bisarrt för min del. Hamburgersyltan är plötsligt stängd eftersom det påbjuds att alla skall dyrka idolen, samtidigt och just då. Så jag får vänta på maten. Åtlydnaden kontrolleras av en särskild religiös polis!!! Nå, den hängivenheten till gudomen kan ju möjligen ifrågasättas, när den måste påtvingas med vapenmakt. Själslig våldtäkt.

 

Man bör således behandla religionen som sin penis (den som av naturen inte begåvats med penis kan ju inbilla sig – det brukar duga bra för religiösa). Var gärna stolt över den men låt bli att skryta om den. Tro inte att den är störst och bäst i världen. Visa inte upp den offentligt. Roa dig med den om du har lust, men blanda inte in dom som inte vill vara med. Låt inte hela ditt liv styras av den. Låt barnen slippa den! Ge fan i att försöka köra ner den i halsen på andra utan lov!

Logga in för att svara.