Thai i Sverige riskerar att bli av med mark.

gäst
2 apr. 2013#16
Har de en batteridriven TV ?

 

attachicon.gifAntenn.jpg

 

Där vi köpte en tomt finns det inte el, men det finns TV i varje kåk, man kör med ett litet elverk och även batterier.

ole
Ole
2 apr. 2013#17

Nogle steder gør man det på denne måde

 

Her bliver svetsas, og de har ingen el.

 

Men bilen blev lavet.

 

post-9866-0-42088000-1364913760_thumb.jp

 

post-9866-0-12969200-1364913865_thumb.jp

 

Måske var det noget at komme lidt væk fra turistområderne,

der kan være meget spændende.

 

 

post-9866-0-42088000-1364913760_thumb.jp

post-9866-0-12969200-1364913865_thumb.jp

MaiChai
2 apr. 2013#18

Borde man inte kunna komma runt det här med att låta dem som brukar marken betala en symbolisk summa för det varje år-som det givetvis måste finnas kvitto på?

 

För då kan man ju knappast hävda att marken är "övergiven" av ägaren om man varje år måste betala typ 1200 baht för att få använda den?

Nicholas
2 apr. 2013#19
Borde man inte kunna komma runt det här med att låta dem som brukar marken betala en symbolisk summa för det varje år-som det givetvis måste finnas kvitto på?

 

För då kan man ju knappast hävda att marken är "övergiven" av ägaren om man varje år måste betala typ 1200 baht för att få använda den?

 

Jo

 

Det är det som rekommenderas av Thai.

Jag rekommenderar på toppen av det att byta brukare ibland som extra säkerhet.

 

Att äga mark på distans är en märklighet som tilltalar thai-damer.

Dom ser det som pensionssparande eller nåt.

Men inte helt problemfritt.

Släkten / dylikt är hela tiden och rycker i marken.

ole
Ole
2 apr. 2013#20
Borde man inte kunna komma runt det här med att låta dem som brukar marken betala en symbolisk summa för det varje år-som det givetvis måste finnas kvitto på?

 

För då kan man ju knappast hävda att marken är "övergiven" av ägaren om man varje år måste betala typ 1200 baht för att få använda den?

 

Min nabo har en kontrakt på leje af 10 rai, der ejes af en mand i Bangkok.

 

Han fornyer kontrakten hver 3 år.

 

Hvad hvordan det er med loven aner jeg intet om.

gäst
3 apr. 2013#21
Borde man inte kunna komma runt det här med att låta dem som brukar marken betala en symbolisk summa för det varje år-som det givetvis måste finnas kvitto på?

 

För då kan man ju knappast hävda att marken är "övergiven" av ägaren om man varje år måste betala typ 1200 baht för att få använda den?

Hej

 

Fungerar kanske, risken är väl bara att marken skrivs över på "arrendatorn" när man är i Sverige utan att man vet om det och får chansen att visa upp kvittona, själv tror jag att det gäller att besöka kommunkontoret varje år och själv betala skatten på marken och om någon annan gör detta vara säker på att skatten verkligen betalas i ägarens namn och inte arrendatorns.

 

Att byta arrendator ibland som Nicholas föreslog är nog inte heller fel, det borde försvåra ett övertagande.

 

Mvh isan lover

MaiChai
3 apr. 2013#22
Hej

 

Fungerar kanske, risken är väl bara att marken skrivs över på "arrendatorn" när man är i Sverige utan att man vet om det och får chansen att visa upp kvittona, själv tror jag att det gäller att besöka kommunkontoret varje år och själv betala skatten på marken och om någon annan gör detta vara säker på att skatten verkligen betalas i ägarens namn och inte arrendatorns.

 

Att byta arrendator ibland som Nicholas föreslog är nog inte heller fel, det borde försvåra ett övertagande.

 

Mvh isan lover

 

Naturligtvis måste man se till att skatten betala i sitt eget namn och inte arrendatorns. Men ser man till att det blir gjort samtidigt som man kan visa upp kvitton på att arrendatorn betala för marken varje år så borde till och med det lättmutade thailändska rättssystemet vara ganska chanslöst?

 

Är marken värdefull borde det till och med vara lämpligt att låta en advokat sköta om detta ifall man mer permanent bor utomlands, en kostnad man ju dessutom ser till att baka in i arrendet.

gäst
3 apr. 2013#23

Hej igen

 

Den kvinna som nu ska åka till Thailand och visa upp sig för domstolen och visa att hon finns och är ägare till dom 80 rai risfält hon ärvde efter sin mamma är just nu arbetslös och har dåligt ställt, så frugan lånade ut pengar till hennes biljett räntefritt mot en pant av 3 baht guld, hon hade ingen annan som hon kunde låna av och både jag och frugan tyckte att det var synd om hon skulle förlora sin mark, själva känner vi henne väl och jag har besökt hennes risfält .

 

Det känns bra att frugan bestämde sig för att hjälpa till, kvinnan ville helst att vi skulle åka med till Thailand och hjälpa henne, men det finns det inga möjligheter till eftersom vi båda arbetar och nyligen kom hem efter 3 månader i Thailand, hon ska sälja halva marken och är erbjuden 70 000 baht per rai, resten ska hon behålla som pensionsförsäkring.

 

Mvh isan lover 

gäst
3 apr. 2013#24
Naturligtvis måste man se till att skatten betala i sitt eget namn och inte arrendatorns. Men ser man till att det blir gjort samtidigt som man kan visa upp kvitton på att arrendatorn betala för marken varje år så borde till och med det lättmutade thailändska rättssystemet vara ganska chanslöst?

 

Är marken värdefull borde det till och med vara lämpligt att låta en advokat sköta om detta ifall man mer permanent bor utomlands, en kostnad man ju dessutom ser till att baka in i arrendet.

Hej

 

Detta har du helt rätt i, men min erfarenhet är att man ofta slarvar med att skriva riktiga arrende kontrakt när det handlar om nära släkt.

 

Mvh isan lover

Surin P3
admin
3 apr. 2013#25
Hej

 

Och ännu värre är att enligt hennes advokat kan samma problem även uppstå med mark som är Chanot, någon som vet något om detta?

 

Mvh isan lover

 

Ja, lagen gäller all slags mark.

Finns en del att läsa om detta på nätet...

 

I princip gäller att om man öppet brukat någon annans mark i över 10 år, så har du rätt till att äga marken.

 

Här en hemsida om det:

http://thaisolicitor.com/?p=238

gäst
3 apr. 2013#26
Ja, lagen gäller all slags mark.

Finns en del att läsa om detta på nätet...

 

I princip gäller att om man öppet brukat någon annans mark i över 10 år, så har du rätt till att äga marken.

 

Här en hemsida om det:

http://thaisolicitor.com/?p=238

Hej

 

Ännu en gång måste man säga att Thailand är Thailand och att man aldrig slutar förvånas över vad som kan hända där, hur någon som har köpt mark dyrt eller ärvt den och är registrerad ägare kan bli av med marken utan ersättning mot sin vilja är synnerligen märkligt.

 

Mvh isan lover

Surin P3
admin
3 apr. 2013#27

Om lagen används som jag tror den är tänkt, är det väl nästan (fast bara nästan) OK med en lag som denna.

Jag menar att om någon person eller företag köper upp större arealer och lämnar dem oanvända, så det bättre om marken faktiskt brukas till något.

Och har någon använt marken, som sin egen, i över tio år, kanske byggt nåt hus (som hände för nån månad sen...    .

 

Fast nää. När jag tänker efter så borde denna lag skrotas. 

Har du betalat för mark, så ska väl ingen kunna stjäla den av dig bara för att de gjort nåt på marken i tio år.

sangsomcoke
3 apr. 2013#28

Finns eller kanske fanns liknande lag även i Sverige s.k hävd.

(varför skall man krångla till lagtexter något så förbannat )

 

Jordbalken

 

https://lagen.nu/1970:994

 

16 kap. Hävd till fast egendom  

K16.png1 § Om någon erhållit lagfart på fast egendom, som kommit ur rätte ägarens hand, och därefter under tjugo år i följd med äganderättsanspråk innehaft egendomen utan att talan om bättre rätt till egendomen väckts mot honom, har han på grund av hävden rätt till egendomen framför den andre.

S2.png Om innehavet grundas på överlåtelse och innehavaren varken ägde eller bort äga kännedom om att överlåtaren icke var rätt ägare, gäller första stycket fastän tiden för innehavet uppgår till endast tio år.

S3.png Om egendomen under hävdetiden innehafts av flera efter varandra, äger första och andra styckena motsvarande tillämpning, varvid kravet på lagfart gäller endast den förste innehavarens förvärv. Vid tillämpning av andra stycket gäller villkoren om att innehavet grundas på överlåtelse och att innehavaren var i god tro endast den förste innehavaren.

 

K16.png2 § Vad som följer av lag eller annan författning om verkan av underlåtenhet att inom viss tid väcka talan om bättre rätt till fast egendom äger tillämpning endast om det innebär att frihet från rätte ägarens anspråk på egendomen vinnes tidigare än enligt 1 §.

S2.png Om skyldighet att återbära egendom som tillträtts till följd av dödförklaring finns särskilda bestämmelser.

Tallviking
Veteran
3 apr. 2013#29

Lagen gäller framför allt alla de land och fastigheter som INTE har riktiga papper utan enbart brukandet av marken gör att man har "rätt" till den

 

Svärföräldrarnas gård uppe i norr är en sådan

 

Dom bor numera i Rayong hos oss men betalar en äldre man att bebo och bruka marken så att när lantmäteriet en gång i tiden mäter upp området och man kan få riktiga papper på marken har dom haft den i bruk fram tills dess

 

Dom åker själva upp en gång om året och betalar skatten och är skrivna där uppe fortfarande av just den anledningen

Pingislover
Khon Antaray
3 apr. 2013#30
Hej

 

Ännu en gång måste man säga att Thailand är Thailand och att man aldrig slutar förvånas över vad som kan hända där, hur någon som har köpt mark dyrt eller ärvt den och är registrerad ägare kan bli av med marken utan ersättning mot sin vilja är synnerligen märkligt.

 

Mvh isan lover

Jag har bekanta som hadde ett hus i Spanien. dom var alltid där typ 3-4 månader varje sommar.

och sen brukade dom fira jul & nyår med släktingar typ varannat år

Dom hade en städerska/vattnerska/brevlådetömmerska som skulle se till huset dom månaderna

dom var i Sverige, när dom åkte hem på hösten ett år frågade hon om hon fick bo där några

månader då hon hade problem med sin förra make, och behövde någonstans att bo.

Eftersom mina bekanta köpt ett hotell och inte kunde fira jul detta året så tyckte dom det perfekt

att någon nyttjade huset, och dom litade juh på tanten, som hjälpt dom i många herrans år.

När sommaren kom och dom rustade hotellet och hade öppnat discotek så brydde dom sig inte

om att åka ner den sommaren, tanten betalade juh ändå el, vatten och lite andra räkningar.

Julen kom och detta år firades det hos släktingar i Sverige. Efterföljande sensommar bestämmde

dom sig bara att för att åka ner 2 veckor för semester, när dom kom till huset passade inte nyckeln

utan dom satte sig att vänta på en restaurang i närheten, efter att ha kollat några gånger så var

tanten hemma i huset igen men när dom ville komma in så vägrade tanten, eftersom dom inte

hade nyttjat huset på 2 år och tanten "hyrt" detta så hade tanten besittningsrätt enligt spansk

lag. För att göra en lång historia kort, så tog det dom ett år av advokater och domstol att få

ut tanten. Dom fick t.o.m ingen hyra för hon skulle ha samma hyra som hon haft dom första 2 åren

alltså ingen hyra. Dom fick till slut "lösa ut" kärringen för en mindre summa och sålde sen huset.

Så det är inte bara Thailand som har konstiga lagar

Logga in för att svara.