Svensk invandringspolitik på MPR

Pussys. (engelska för kattungar, bla)

Ni då, de senaste postarna...

MVH

Nej

 

Men just det ämnet resulterar i väldigt eskalerade känslor och otrevligheter på forumet och då resulterar det i beteenden från debattörer som är brottsliga om man sa och betedde sig likadant "ute på stan"

Fasen, en engelsk kattunge till...

MVH

Pussys. (engelska för kattungar, bla)

Ni då, de senaste postarna...

 

MVH

säg vad du vill ha sagt istället för att vara en pussy på riktigt

Så hur svårt är det???

Ja - eftersom du la in ditt inlägg precis efter mig och utan något citat till någon annan post så var det ju naturligt att det var mitt inlägg du svarade på.

"

Vill du vara med här så får du acceptera värdegrunden för det här forumet.

Hur svårt är det ?

Vill du ha ett demokratisk forum , starta ett eget där du kan bestämma allt själv"

Vem var det annars du svarade?[/quot

Så hur svårt är det?

Nu blev det rätt

Har fått mer respekt för AB efter detta! MVH Tommy

Ibland är det jobbigt att vakna dan efter nåt roligt 

Det är svårt att ge kritik när ingen gör källkritik ;)'

När jag gick i mellanstadiet ( i 4 eller 5 klass) så var vi några som fick flytta till en annan skola,dom flesta av oss kom från en mellanklassfamilj och i den nya klassen ansåg sig en del tillhöra överklassen.

Ingenting jag tänkte eller brydde mig om till en början (på den tiden brydde jag mig inte heller om skolan utan det var bara sportaktiviteter och annat som man tyckte var roligt.

Dessvärre så hade vi en kvinnlig klassföreståndare som försökte psyka ner mig (var kanske inte bästa eleven på den tiden,var ju mer intresserad av att spela någon bollsport och hade ju inte tålamod att sitta och läsa en bok),,

men att en klassföreståndare gör en sådan sak och därigenom även får med sig vissa "nickedockor till elever i klassen" gör ju inte situationen till det bättre!

Visst - jag tyckte ju inte det var kul att min klassföreståndare försökte psyka mig, jämt och ständigt men jag lyckades tydligen klara av det (jag nämnde aldrig något av det till mina föräldrar) och jag fick inte upp ögonen för hur horribelt det faktiskt var förrän hon efter ett halvår/år eller så gav upp på mig och riktade psykningen till en annan kille i klassen och han bröt ihop efter första eller andra dagen (en kille som var en av dom bästa i området på hockey,som vi spelade så fort vi hade möjlighet,vi bodde grannar men umgicks kanske inte mer utöver hockeyn), jag blev så paff när jag såg honom kommande gråtandes till sina föräldrar och han förklarade vad han hade råkat ut för och såg vilken ilska hans föräldrar fick över situationen,dagen efter fick inte klassföreståndaren det lätt!

Men efter den dagen så har jag försvarat allt och alla som jag har upplevt blivit mobbade (och även såna som jag inte ens känner) , oftast har det ju löst sig ganska snabbt men i vissa situationer så har man ju känt sig som man man skiter i allt annat (adrenalin?) man blir så jävla upprörd att man inte ens tänker på faran för sitt eget liv, nu var det ju väldigt länge sen, men trots allt - mobbing är fortfarande bland det värsta jag vet!

Bry dig inte om det, traska du lugnt omkring

fjolltidningen vill bara hetsa

Eftersom det finns de som inte kan bete sig som vuxna så stänger jag tråden.

Och delar ut ett par varningar.

Ämnet är färdigdiskuterat.