Hej igen!
Nu är det mitt tredje försök att skriva.
Har så många tankar men ont om tid.
:::
Förra veckan hann jag inte skriva färdigt det jag ville.
:::
Är glad idag.
:::
Och är glad i övrigt att jag har en sån stark tro att "allting som sker för alltid något bra med sig" - det gäller att försöka hitta det.
En del har reagerat på "lögnen för sin fru".
Det tycker jag inte alls är så viktigt. Det är tanken som räknas.
"Jag kan inte förvänta mig att du också ska hålla den hemligheten" .
Jag bryr inte om vad andra tolkar den här förklaringen.
Men jag tolkar det som att "jag kan inte förvänta mig att du också ska lida av den pressen precis som jag".
Sen så hade han ett större syfte. Ett syfte som helt övervägde lögnen, enligt mig.
:::
En del tror att detta påverkar eller kommer att påverka vårt förhållande.
Ja - det gör det.
Från första dagen så insåg jag att jag älskar den här mannen mer än någon sin.
:::
En del tycker att hans agerande påverkar mitt liv.
Ja - det gör det.
Men som jag alltid har sagt och fortfarande säger till min make är att jag stödjer honom till hundra procent - trots att jag i vissa punkter inte håller med honom.
Men han har mitt fulla stöd.
Det här är så stort. Ingen har facit på det. Ingen har någonsin haft handlingsberedskap för det.
Ingen vet vad som är bäst att göra.
Många "tror" att det är bättre att göra si och så och så.
:::
Det tycker jag också ibland.
Men jag har börjat inse att han är min stålman - så han kommer säkert att kunna lösa det här.
Har han mig vid sin sida så kommer det att underlätta för honom.
:::
Jag har sagt till en av mina närmaste kompisar att jag är tacksam för allt stöd och synpunkter.
Men samtidigt så känns det jobbigt att behöva försvara min mans sätt att lösa problemet.
:::
Jag brukar tycka det är bra med att ha två kulturer. Man plockar fram det bästa av de två.
Och nu har jag valt det thailändska sättet.
En till bra saker förutom att vi i kärnfamiljen har kommit närmare varandra är att jag och min mamma har kommit närmare varandra också.
Hon har varit så stort stöd för mig. Jag hade jag aldrig förväntat mig.
När jag mådde som sämst muntrade hon upp mig med sitt thailändska sätt att se på saken.
Hon frågade aldrig hur vi skulle lösa problemet.
Hon frågade aldrig vad som skulle hända.
Hon bara hittar bra saker som kan komma ut ur det här.
:::
När jag känner mig tveksam leder hon mig till rätt spår.
:::
Och hon säger "vad som än händer så har vi ju två underbara barn".
Ja - det är nu som jag verkligen inser hur underbara våra små apor är.
Det är fortfarande våra små "apor" - världens underbaraste apor!
:::
Sen tänker jag också att vi får leva som risplanta som lutar sig dit vinden blåser.
Försöker vi stå emot som stora träd står mot stormen så är det stor risk att vi bryts av.
:::
Förutom stöd från mina nära och kära har jag fått mycket stöd från de två facebook-grupperna.
Den ena på thai sätt:
http://www.facebook.06010702779012/
Och den andra är på svenskt sätt:
http://www.facebook.ps/adminfordah/
Och jag är mycket tacksam att helt okända människor "agerar" för att ge sitt stöd.
Det är en sak att säga "vi stödjer dig" och en annan sak att "agera".
Och jag tror det är det som förenar Svarten och mig:
Att vi "agerar" för det vi tror på.
:::
Ha det så gott!
Och tack för vänskapen och allt stöd!
Vänliga hälsningar
Magrood
