Nu är flickan tillbaka på ruta ett med sin mormor i en by någonstans i Kalasin distriket.
Var vet jag inte för jag har aldrig fått följa med dit av alla möjliga undanflykter och orsaker.
Skolgången blir den nästan värdelösa billiga byaskolan i fortsättningen.
Jag fick beskedet av min granne och hyresvärd när Naree plötsligt dök upp och återlämnade nycklarna till huset. Hon skulle flytta för gott till Khon Kaen och börja jobba där.
Bytt sitt mobilnummer och raderat mig och grannarna från FB och Skype.
Grannarna har varit på semester på Koh Samui ett tag och där inte haft någon insyn i huset jag hyr åt oss.
Däremot så är en del av ”mitt” bohag borta som ett 42´´TV set med möbler.
Vad övrigt som saknas kan bara jag avgöra när jag kommer ned till Korat, men misstänker att sånt som kamerautrustningar ink objektiv som går att sälja enkelt är borta.
Turligt nog tog jag med mig nycklarna till den nya motorcykeln när jag åkte hem.
Nu tror jag att hon planerat detta länge för de sista pengarna på kontot för Pop skulle kunna nyttjas för en sista operation.
Det har varit väldigt spänt mellan oss en längre tid då inflödet av pengar reducerats både från mig och MPR kontoansvarige Drivern. ( vi har varit överens)
Jag tror Naree blev fartbild rätt tidigt när det fanns sponsorpengar för skolgång, mediciner och till rena operationer och räknade att det skulle vara en fast säker inkomst i all framtid och började låna pengar till privata köp av land i Kalasin.
Jag betalade ju dessutom hyra, mat och allt annat i hushållet.
Nu fanns ingen tanke att MPR pengar skulle ta över en mammas ansvar för sin dotters mat och skolgång för att hon fick stöd i början av det nya livet i Korat och en riktig skola.
MPR stödde Pop i början med till skolgången som var tänkt, men när det blev stopp kom nog paniken krypande.
Mitt stora misstag var att lita på henne i november när jag flyttade ner genom att ge henne en stor summa (40.000b) per månad mot att hon tar hand om allt i vårt gemensamma hushåll som hyra, mat, gas till bilen. Hon hade slut på pengar efter tre veckor i två månader i rad och kunde inte betala hyra och räkningarna. Då slutade jag men den typen av stöd och tog hand om hyra och räkningarna själv och hon fick mindre pengar motsvarande det beloppet men fortfarande mycket pengar.
Det fungerade inte heller för mat saknas jämt i huset. Nu tog jag över och betalade allt, Pops skolgång, mat, allt i huset samt tankade bilen och då räckte pengarna hur gott som helst, men tysta leken tog över och sista månaden så sköttes all kommunikation via Skype mellan två olika rum i samma hus.
Jag lovade att dom skulle få bo i huset fritt så länge dom önskade och jag skulle inte vräka dom när vi båda kände att kärleken flytt. Mest för Pops skull.
Vi kanske kunde börja om efter en timeout.
Däremot så måste hon klara av maten för båda, hon har ju trots allt inkomster själv och med alla lån mm. som hon fått hjälp av mig med så ville jag inte bidra med mer, förrän jag återkom i juni efter 6 veckor.
Nu är detta över och det finns förlorare, jag är en men det kan jag hantera,
men tycker själv att Pop kommer nog att vara den stora förloraren.
Övergiven av en egoistisk mamma, som satsat allt för högt i sin iver till rikedom via lån och andras pengar.
Mille kommer att stoppa kontot för insättningar där nu saldot ligger på drygt 3000kr.
Återbetalningar eller behålla saldot ett tag för ev. utgifter till Pop i framtiden, läget kan ju ändras.
Barnhemmet i Udon är ett annat möjligt mål för pengarna men det tar jag inte ställning till.
Vill i alla fall tacka all som stött Pop i sin kamp till ett bättre liv med pengar, gåvor som salvor, bandage, leksaker och presenter.
.gif.c1a0cd7426b0b1069dc20fe918ae5550.gif)
