Andedyrkan och religion i allmänhet är uttryck för en samhällsutveckling. Dessa 'fenomen' har bara funnits under en väldigt, väldigt liten period av den mänskliga evolutionen.
Djuren har inte behov av en religion eftersom de strys till största delen an nedärvda beteendesystem och den självupplevda erfarenheten. Denna erfarenhet kan inte utan vidare kommuniceras till nästa generation varför djuren i princip gör samma 'dumhet' gång på gång (=varje genereration) med en relativ hög andel som elimineras därav.
Hos människor möjliggjorde framför allt hjärnans rapida utveckling en betydligt effektivare informationsöverföring mellan generationer (tal, bilder, skrift). Detta medförde att människors samlade kunskap kan 'ackumuleras' istället för att läras in på nytt generation för generation (som hos djuren).
Vad har detta med religion att göra?
Ja, precis denna förmåga till 'avancerad kommunikation' över generationsgränser baserar på en intellektuell förmåga att tolka verkligheten enligt 'samhällsmodeller' som utgör en nödvändig och effektiv stryrning i händerna på ett fåtal personer, familjer, klaner etc i samhällstoppen. De är i stort sett enbart hos denna lilla grupp som med eller utan vapenmakt (hur annars?) som dessa samhällsmodeller formuleras (via prästerskapet), naturligtvis helt anpassat till denna grupps önskemål och syften.
Dessa 'samhällsmodeller' innehåller i första hand element som behövs för att 'balansera' den snäva resursfördelningen i ett samhälle, dvs mekanismer som i första hand gör den osynligt eller blockerat (via religion) för intellektuell varseblivning. För att åstadkomma detta konsstycke behövs följande ingredienser:
-
Rättvisa, en förespegling av materiell och/eller statusförbättring jämfört med annan grupp-/kastmedlem utgående från låg nivå mha ej reella värden, helst med 'lyckobringande' egenskaper (symboler, smycke, färgade glaskulor etc.). Den positiva egenskapen tilldelas (och säljs med ockerränta) av makthavaren ombud (=prästerskap, kyrka, munkar etc) 'per (andlig) dekret'.
-
Belöning som inte behöver betalas (fysiskt eller mentalt) av makteliten (=himmelriket, evigt liv, 30 jungfruar, rik kung i nästa liv etc etc)
-
Bestraffning som utförs både fysisk och psykiskskt och som till stor del inte kräver resurser (skam, dåligt samvete, uteslutning från gemenskapen, rädsla, skräck, förlora förståndet). Lägg märke till att samtliga religiösa bestraffningsmetoder är nästintill 'självgående/självverkställande' genom psykisk manipulation.
-
Hierarki som något gudagivet/-bjudet, jämställs med naturlag och överträdelser bestraffas hårt
-
Persondyrkan-/sakdyrkan (där saken står som symbol för makhavare). Detta egentligt 'onaturliga' element manifestarar hierarkin genom massiv grupptryck.
-
och många, många fler hokus-pokus...
Alltså, religionens syfte är att balansera snedheten i ett samhällets resurser och deras orättvisa fördelning. Å ena sidan krävs intellektuell kapacitet för att utföra arbete och onaturliga uppoffringar på ett effektivt sätt, å andra får inte denna intellektuella kapacitet varsebli och ännu mindre ifrågasätta den orättvisa fördelningen av de genom arbetet och uppoffringarna skapade resurser.
Det är här religionen kommer in: för att blansera en onaturlig resursfördelning. Tänk på detta nästa gång ni läser bibeln, koranen, buddha eller annat larifari om spöken, andar etc...
Mvh
//Singha711