Spelandet är ett helsike,min svägerska har spelat bor allt hon ägde och hade,hon har lånat stora pengar (hon har t.o.m försökt att belåna vårt hus i Thailand)hon fick för några år sedan fly från byn för att hon inte kunde betala sina skulder.I början hjälpte vi henne men hon fortsatte med sitt spelande trots varningar.Numera är hon bannlyst av alla i sin omgivning vad det gäller spel.Hon får nu jobba som daglönare med en khmerlön på 125 bath om dagen och det räcker knappt till mat.Sina barn skiter hon högaktningsfullt i så dom får svärmor (vi )försörja.Hon är inne på sitt fjärde äktenskap men det knakar oxå i fogarna(hennes man jobbar i pattis som målare)och han har slutat skicka pengar för hon spelade bara bort dem(han skickar mat och kläder till sitt barn)Otroligt tragiskt att spelandet tagit ett sånt grepp om henne
.Mvh Måne PS hon är fyrbarnsmor DS
Hade man själv haft tillräkligt med pengar hade man nog öppnat ett kriscenter för spelberoende där de kunde bo och få hjälp för att försöka bota sina problem.
Tippar dock på att platsen skulle behövas hållas hemlig för annars dyker väl folk upp som söker de som är skyldiga dem pengar.
Tycker synd om de som har spelberoende och andra beroende former, för de söker själv inte hjälpen då de oftas själv inte vill medge att de har problem.
Utan brukar få vara kvarvarande familj/vänner/släkt som får ta den kakan med personen.
Själv har jag aldrig gått så långt ner att jag fått problem med vad jag sysslat med, men alla har det inte lika lätt.
Så jag kan nog inte sätta mig in i någon annans skor som har dessa problem fullt ut, utan kan bara tycka det är synd att det blev så.
I Sverige finns iaf hjälpen, SvenskaSpel har ett nummer man kan ringa, kommun tror jag har program man kan få gå på (tror dock man måste kvala in enligt handläggare först vilket kan se lite surt ut).