Sover barnet i eran säng

Enis
Sybarit
7 nov. 2010#16

Ibland så är prinsessan där och trängs.

..men oftas tror jag att en APA sovit där med tanke på alla jordnötsskal man får skaka ur...

BaBoo
Prathom ประถม
7 nov. 2010#17

Min vuxne son på 21 sov inte hos oss när han var liten (han ville och skrek som en galning en eller två kvällar men sedan så gick det över), min lille son (11 månader exakt idag) sov ett litet tag hos oss men nu sover han i sin egen säng, vet ju inte hur det blir när han blir lite äldre (man är ju mesigare idag)!

Kenneth4618
Sverigevän/Karmajägare
7 nov. 2010#18

När mina grabbar var små så gick de och lade sig i sina egna sängar på kvällen men av någon anledning så vaknade de alltid i min säng

Eftersom man var helgpappa så tyckte jag det var mysigt att ligga och titta på morgontv och gosa, saknar det ibland

Vaxet
7 nov. 2010#19

Har försökt övertyga Fru vax om att hennes 21 åriga kusin skall få sova med oss i vår säng, men nej, det är helkört. :(

Avregistrerad clion
Thaiveteran
7 nov. 2010#20

Har försökt övertyga Fru vax om att hennes 21 åriga kusin skall få sova med oss i vår säng, men nej, det är helkört. :(

555555 den va bra :great:

ban99arne
7 nov. 2010#21

Genom att i tid och otid släppa lite väder så kan man enkelt få sängen för sig själv.

Väderspände Arne

Sek Losos uncle
7 nov. 2010#22

Mitt troliga ex var yngst i en stor syskonskara, och sov hos föräldrarna till hon var 10. De få gånger föräldrarna försökte få henne att sova hos syskonen, så blev hon tillbakaskickad av storasyskonen. Hon tyckte att barn ska få sova hos föräldrarna länge, men jag sa ifrån redan nu i förväg. Vet inte riktigt var det passar att sätta åldersgränsen, men ungefär då nattmatningen slutar.

Fast det var inte därför det antagligen tagit slut :-) utan p g a att det drar ut på tiden mycket med min knäoperation, och hennes biologiska klocka börjar ticka ganska fort (37 år och inga barn före). Vet inte om hon hittat någon annan. men hon har börjat leta

(((så det har jag också. Eventuellt tackar jag Ja till någon av dem, som jag tackade Nej till förrut, och sa att jag var upptagen. Två av dem är hyffsat intressanta.)))

Sek Losos uncle
7 nov. 2010#23

Genom att i tid och otid släppa lite väder så kan man enkelt få sängen för sig själv.

Väderspände Arne

Bra tips, Arne och Vaxet, men det fungerar nog bara på äldre. Det fungerar nog inte på småbarn med skit i blöjan :-)

Surin P3
admin
8 nov. 2010#24

Jag försöker lära mina barn att alltid kunna förklara "varför". I de flesta fall är det roligt att lyssna på varför t.ex. William vill göra nåt eller få någonting.

Ibland får man hör en hel del konstiga och roliga anledningar till varför nåt inte skall göras. :) Oftast försöker jag lösa anledningen till varför innan jag säger OK.

Och t.ex. anledningen till att han vill sova i vår är att det finns ett monster under sängen, tittar vi under sängen och ibland springer vi därifrån pga monstret som faktiskt ligger under sängen.

Om det är för att lampan lyser för starkt, släcker vi lampan osv...

(Till saken hör att hans syster och han delar på ett rum)

Igår kväll kom han ner lite ledsen och sade att han vill sova i vår säng.

-Varför? (Och här fick jag höra en vettig förklaring)

Därför att Tuk gör läxor med sin kompis och jag kan inte sova pga deras prat.

Så inatt sov William med oss i vår säng.

Detta händer kanske 1-2 ggr per månad och jag ser det inte som negativt alls som en 8-åring att sova med sina föräldrar emellanåt.

Men att kunna sova själv i sin egen säng i sitt eget rum, är en viktig del av ett barns utveckling tror jag.

andrejsdenruskige

8 nov. 2010#25

Mitt troliga ex var yngst i en stor syskonskara, och sov hos föräldrarna till hon var 10. De få gånger föräldrarna försökte få henne att sova hos syskonen, så blev hon tillbakaskickad av storasyskonen. Hon tyckte att barn ska få sova hos föräldrarna länge, men jag sa ifrån redan nu i förväg. Vet inte riktigt var det passar att sätta åldersgränsen, men ungefär då nattmatningen slutar.

Fast det var inte därför det antagligen tagit slut :-) utan p g a att det drar ut på tiden mycket med min knäoperation, och hennes biologiska klocka börjar ticka ganska fort (37 år och inga barn före). Vet inte om hon hittat någon annan. men hon har börjat leta

(((så det har jag också. Eventuellt tackar jag Ja till någon av dem, som jag tackade Nej till förrut, och sa att jag var upptagen. Två av dem är hyffsat intressanta.)))

???

För herrns information så används inte knäet till befruktning.

Herrn ska heller inte skylla på att det gör ont. Det finns nämligen alternativa positioner man kan använda sig av.

gäst
8 nov. 2010#26

Hej

Vår son sover som är ca 2.5 år sover hos oss ganska ofta även om han har egen säng, men ibland låter vi honom somna hos oss och lyfter sedan över honom till hans egen säng när han har somnat.

Han vill väldigt gärna sova med oss och jag störs inte av det och somnar om på nolltid om jag blir störd, men frugan har svårt att somna om när hon blir väckt, och då är det nästan lika illa om man blir väckt i sin egen säng eller om man måste gå upp för att han har drömt något och vaknar upp skrikande i sin säng en bit bort.

Mvh Isan Lover

lenno
8 nov. 2010#27

Bästa alternativet är naturligtvis när barnet är så tryggt i sig själv att det tycker det är helt OK att sova i sin egna säng om nätterna. Det säger sig självt, och det skall man därför uppmuntra och eftersträva. Om det av olika anledningar saknar denna trygghet och har behov av sällskap även på natten är det bättre att gå och lägga sig bredvid barnet i deras säng tills det har somnat. På detta sätt ger man budskapet att allt är normalt och ingenting som är anledning till oro. Självklart skall man vara flexibel och inga regler utan undantag eftersom man inte har med maskiner att göra. De får ju naturligtvis inga bestående skador om man välkomnar dem i "stor- sängen" då och då men som sagt det absolut bästa är om barnet föredrar att sova i sin egen säng - av egen fri vilja pga att de helt enkelt tycker det är skönast och bekvämast. Men att lösa denna deras oro på detta sätt alltför ofta hjälper dem naturligtvis inte i deras utveckling till självständiga och trygga individer. Att ha mysiga morgonstunder tillsammans har givetvis inte med ovanstående att göra ett enda dugg.

Ett roligt boktips kan vara "Alfons och Odjuret"

BaBoo
Prathom ประถม
8 nov. 2010#28

Mitt troliga ex var yngst i en stor syskonskara, och sov hos föräldrarna till hon var 10. De få gånger föräldrarna försökte få henne att sova hos syskonen, så blev hon tillbakaskickad av storasyskonen. Hon tyckte att barn ska få sova hos föräldrarna länge, men jag sa ifrån redan nu i förväg. Vet inte riktigt var det passar att sätta åldersgränsen, men ungefär då nattmatningen slutar.

Fast det var inte därför det antagligen tagit slut :-) utan p g a att det drar ut på tiden mycket med min knäoperation, och hennes biologiska klocka börjar ticka ganska fort (37 år och inga barn före). Vet inte om hon hittat någon annan. men hon har börjat leta

(((så det har jag också. Eventuellt tackar jag Ja till någon av dem, som jag tackade Nej till förrut, och sa att jag var upptagen. Två av dem är hyffsat intressanta.)))

Ursäkta min nyfikenhet men är det damen som du planerade att flytta ihop med i Thailand som numera är ett ex?

Offe1609
Offe
9 nov. 2010#29

På kanten

Offe

acarls
9 nov. 2010#30

Ibland kommer han (3,5 år) smygandes och vill sova med mamma

Oftast om han vaknar tidigt på morgonen

Logga in för att svara.