Soiwalking

hur gick det i matchen?

Cho Cho bar hade denna gång förstärkt upp sitt lag med större delen av Hustlers A-team i 9-ball. Vi lyckades ändå undvika total förnedring och förlusten stannade vid 8 -16.. Så hittills denna säsong har vi 2 vinster och 2 förluster, en sportslig besvikelse men en klar seger i öldrickande och breda leenden.

Dagens lunchtripp gick till Asoke och jag fick då även tillfälle att prova min nya kamera, en lten smidig Canon Ixus 230 HS. Jag blev till slut så less på bildkvaliteten på min I-Phone..

Stegen styrdes mot tunnelbanan, station Sam Yan.

Modernare T-bana får man nog leta efter. Rent och snyggt, inga finniga klottrande förortsungar i sikte.

Strosade igenom Soi Cowboy vid lunchtid. Tomt och öde..

Cho Cho bar hade denna gång förstärkt upp sitt lag med större delen av Hustlers A-team i 9-ball. Vi lyckades ändå undvika total förnedring och förlusten stannade vid 8 -16.. Så hittills denna säsong har vi 2 vinster och 2 förluster, en sportslig besvikelse men en klar seger i öldrickande och breda leenden.

Du har absolut rätt inställning.Hur tävlingen går är inte det viktigaste utan det gäller att ha skoj och dricka pilsner i goda vänners lag.

Fritz..

//..Modernare T-bana får man nog leta efter. Rent och snyggt, inga finniga klottrande förortsungar i sikte.

Tack för en skön tråd med tillhörande intressanta bilder!

Du skriver ödmjukt och skojigt.

Det ser ut som om du lever ett bra liv i BKK. Flickvän, hund, nära till jobbet, god mat och dryck, lite sport och en intressant omgivning kan väl ingen klaga över - om det nu inte är så att du längtar ihjäl dig efter något i Sverige...?

Jag har alltid tyckt bra om BKK, faktiskt mer för varje gång eftersom det är så stort och det finns alltid nya platser att upptäcka. Enklast är ju förstås om man har hjälp av en Bangkokräv som du exempelvis.

Ser fram emot fortsättningen.

Ny dag, ny lunch och nya blider och betraktelser. Dagens promenad gick till till en liten gata mellan Surawong Road och Silom Road som går under smeknamnet Soi Jippon. ( Japan gatan fritt översatt )

Enkelt att förstå varför eftersom denna strip i första hand inriktar sig mot japanska och koreanska expats och turister. Jag har flera bekanta som nekats inträde på områdets inrättningar med hänvisning till att de är västerlänningar och inte välkomna. Eftersom jag har ett antal japanska vänner så vet jag dock tillräckligt för att inte uppröras över denna diskriminering. Om jag vill betala överpriser och mingla med japaner så är Baccara på Soi Cowboy fullt tillräckligt.

Ett av få undantag från regeln är restaurangen The Barbican där jag intog dagens lunch. Detta är en utpräglad västerländsk restaurang, prismässigt i mellanklassen. Dom lever i huvudsak på västeränningar som arbetar i bank distriktet i Silom, ett fåtal turister här.

Så här har vi då vad som skulle beskrivas som en klassisk västerländsk turist, sannolikt engelsman? Normalt sett en skallig man i femtioårsåldern med en god rondör, lätt aggressiv och misstänksam samt iklädd badtofflor, khakishorts samt en urtvättad polotröja. Detta är vår representant för vår högt stående västerländska kultur.

Här promenerar den asiatiska motsvarigheten. Normalt sett i samma ålder men oftast i god fysik, lågmäld och artig, propert klädd och medveten om sakers och tings rätta värde och sin egen plats i den asiatiska hierarkin.

Framme vid Silom Road där dagens bild dokumentation upphör. Med lite tur återkommer jag med en rapport från dagens träningspass på Sports Academy.

Du har absolut rätt inställning.Hur tävlingen går är inte det viktigaste utan det gäller att ha skoj och dricka pilsner i goda vänners lag.

Fritz..

Det är väl just kombinationen av relativt högklassig nivå på biljarden samt förbrödrande dryckenskap som utgör ett vinnande recept för den här ligan. Många av oss är extrema tävlingsmänniskor och har normalt sett svårt att delta som en del i ett lag eftersom resultatet beror på flera medlemmars gemensamma insats. Att supa i goda vänners lag är däremot mycket enklare

Tack för en skön tråd med tillhörande intressanta bilder!

Du skriver ödmjukt och skojigt.

Det ser ut som om du lever ett bra liv i BKK. Flickvän, hund, nära till jobbet, god mat och dryck, lite sport och en intressant omgivning kan väl ingen klaga över - om det nu inte är så att du längtar ihjäl dig efter något i Sverige...?

Jag har alltid tyckt bra om BKK, faktiskt mer för varje gång eftersom det är så stort och det finns alltid nya platser att upptäcka. Enklast är ju förstås om man har hjälp av en Bangkokräv som du exempelvis.

Ser fram emot fortsättningen.

Tackar för dom fina orden! Någon längtan till Sverige finns fortfarande inte, har varit hemma en vecka under dessa 4 år och har inga nya hembesök planerade. Skulle äventyret i Thailand av någon anledning upphöra så är det nog mera troligt att jag hittar ett annat asiatiskt land att jobba och leva i.

Håller med dig i analysen av Bangkok, det tar tid att lära sig stan, dess utbud och invånarna. Jag har haft mycket hjälp av alla de expats jag lärt känna via min hobby och det är nog den rekommendation jag skulle ge till den som har förmånen att flytta hit. Gillar man inte biljard så finns det ju aktiva ligor i dart, ishockey, fotboll och säkerligen en massa andra obskyra sysselsättningar..

Jisses vad sugen jag blir på lite Bangkok liv. Tack för sköna bilder.

Tack för en skön tråd. Alltid kul att se hur vardagslivet ser ut

Köpte du din Bangkaew på chumsangsongkram kenneln i Phitsanulok? eller det kanske finns fler klassiga uppfödare runt om i landet

Köpte du din Bangkaew på chumsangsongkram kenneln i Phitsanulok? eller det kanske finns fler klassiga uppfödare runt om i landet

Tjena, jag köpte hunden av en pedigree kennel strax utanför Bangkok. Hör av dig om du vill ha numret till uppfödaren!

Jisses vad sugen jag blir på lite Bangkok liv. Tack för sköna bilder.

Tack och varsågod! Delad glädje är dubbel glädje, sägs det i alla fall..

Tjena, jag köpte hunden av en pedigree kennel strax utanför Bangkok. Hör av dig om du vill ha numret till uppfödaren!

Tack för infon, trodde bara att uppfödningen av denna ras mest var koncentrerad till Phitsanulok området!

Fin hund! du får ta den med på dina soiwalker!

Fy f-n, jag vet hur det är. Jag eldade med ved i huset, visserligen hade vi acc-tankar. Men efter några dagar under -20 så hade väggarna kallnat såpass att man måste konstantelda.

Varför sitter viskan i kanalen? Går det inte att rycka ur den med våld?? Går det inte att trycka ner den å plocka ur den i vedspisen???

Viska och lod sitter där det sitter för att jag skulle vara duktig och sota själv. Eller för att det troligen sticker ut ett armeringsjärn i rökkanalen och där fastnade hela härligheten. Eller för att jag inte använde en "för liten" viska, det gör nämligen sotaren eftersom det för-nade järnet varit känt sedan -51, -av alla utom mig!

Jodå, det går nog att ta bort spisen (vad väger en järnspis, tro?) och hugga upp muren, men det gör jag inte förrän frugan och jag varit iväg till Thailand. Jag tror jag behöver en chang först!

Silom Road och en tilltänkt lunch på McDonalds. Idag fick begreppet Fast Food en helt ny innebörd för mig då jag tvingades tillbringa 10 minuter i en kö som stod helt still. Orsaken stod att finna bakom disken där den rultiga McDonalds flickan beslutat sig för att öppna en parallell kö för sina 12 kompisar från universitetet. Av någon anledning skulle kompisarna ha de mest invecklade produkterna och ingen ansträngning var för stor för att tillfredsställa samtliga deras behov. Samtidigt stod det givetvis 5-6 uppgivna västerländska turister i den ordinarie kön och fick se sig fullständigt nonchalerade.

I takt med att att jag i snigelfart närmade mig en beställning så ökade trycket i den del av hjärnan som normalt sett balanserar irritation och jag kände ett allt starkare behov av att lätta på trycket.

Slutligen framme kunde jag givetvis inte låta bli att syrligt kommentera den uppenbara särbehandling som förekommit och delge min uppriktiga åsikt.

Som svar fick jag leende 82 av de 100 leenden som alla thai lärt sig sedan barnsben. Leende 82 betyder avkodat

" Jag ser att din mun rör sig men det du säger är alltför ointressant för mig så jag har temporärt stängt av all kommunikation mellan öra och hjärna. Nästa gång jag ser dig i min kö så ska jag blanda ihop din beställning med flit"

Akta er för detta ställe

Jag kände mig ändå nöjd med att ha förmedlat min bild av kundupplevelsen och styrde istället stegen till The Pizza Company 1 trappa ner.

Här var det också mycket folk och jag fick vänta ett bra tag på min lasagne och pepsi. Fast vid det här laget var jag lugn och fin och kunde istället fördriva tiden med att studera kontorsflickor på lunchrast.

Silom road under lunchtid är riktigt hektisk, här lite vardagsbilder från gatan.

Till min överraskning sprang jag sedan på en västerländsk gatumusiker som klinkade på gitarr och samlade ihop pengar till en biljett hem eller möjligen en flaska rödtjut, vem vet?