Skilsmässa med TGF.

gäst
7 aug. 2008#1

Hej

Som motvikt till alla berättelser om falanger som blir skinnade av sina giriga thaifruar vid skillsmässor, ska jag berätta om min skilsmässa från min första fru. Vi träffades när hon var 16 och jag 24 och vi var tillsammans nästan 10 år, det fungerade bra dom första åren men jag jobbade väldigt mycket och var även på många utlandsresor (i jobbet) med jämna mellanrum.

Så hon tvingades vara ensam ganska mycket och äldre thailändskor började utöva inflytande över henne, så gradvis försämrades situationen och hon fick till slut problem med sig själv. Vi borde nog skilt oss tidigare men eftersom hennes familj och släkt älskade mej och jag dom, så drog det ut på tiden men 1995 gick vi skilda vägar.

Jag hade ju hus på kusten som var värt några miljoner och värdepapper och pengar på banken så alla trodde att det skulle bli en dyr historia för mig, som det garanterat hade varit med en svensk fru. Och hennes thailändska "rådgivare" informerade henne dagligen hur hon skulle göra för att få mesta möjliga pengar, men hon svarade att hon inte ville ha något för det var hon som var dum och jag var oskyldig, och hon sa att jag alltid hade varit snäll och bra mot henne så hon ville absolut inte förstöra något för mig. Så vi behövde inga advokater, utan vi åkte direkt till myndigheterna och sa att vi ska skiljas, dom undrade också om advokat och m.m , men min fru sa att hon gör inte anspråk på något utom några möbler som hon köpt själv. Dom undrade flera gånger om hon visste sina rättigheter och hon svarade ja hela tiden och vi sa att vi var överens. Så dom tog fram ett papper som vi fick skriva på och det kostade 500 kr totalt, hon som jobbade där tyckte vi skulle hålla kurser i skillsmässor, för att folk var överens var tydligen väldigt ovanligt.

Så gick vi isär och hon besökte inte hembyn på nästan 10 år för släkten var mycket besvikna på henne, men jag var där varje år som vanligt, fast kortare perioder, när jag träffade min nuvarande fru var bland det första vi gjorde att besöka min gammla familj så hon fick höra vad dom tyckte om mig. När sedan min nuvarande fru kom till Sverige tog X-et hand om henne och besökte henne varje vecka i ett par år och dom lagade mat och åt tillsammans, och dom och jag är vänner än.

Lite ovanligt kanske (jag vet inte).

Mvh Isan Lover

andersbangkok
7 aug. 2008#2

Det där var verkligen ett föredömligt sätt att hantera en skilsmässa!

Mycket ovanligt att det slutar så där.

Jag hoppas du får ett långt förhållande med din nuvarande fru!

Pontus
Grodman
7 aug. 2008#3

Till en liten kontrast kan jag skriva att när jag separerade från min SGF så var det bara skrik och bråk. Mest från hennes sida då hon hittade på saker hela tiden. När jag väl gjorde adressändring så uppdagades skulder i mitt namn på nästan 100 000 SEK. Dessa brev hade hondjävulen gömt undan och det hade pågått en längre tid. Efter separation vägrade hon hjälpa till med att betala så nu ligger det en fodring hos KronOlle på summan plus 8% ränta under dom senaste 6 åren. Men ska man få in stålar av henne får man nog anlita läderväst försedda motorcyklister. Fast inte ens det skulle nog hjälpa då hon antagligen inte har en spänn.

Väldigt modigt av er båda två Isan Lover att ta ert ansvar som vuxna och göra det man ska.

gäst
7 aug. 2008#4

Isan Lover

:wai: Verkligen en annorlunda/ovanlig historia, helt främmande från vad våra svenska (inte alla) rödstrumpor skulle ha gjort.  :whistle:

Hoppas att det går bra för X-et, och lycka till med din nuvarande Tgf.  :great:

Magrood
Mattayom ton มัธยมต้น
7 aug. 2008#5

Isan Lover

Tack för att du delar med dig glädjande berättelser.

Jag tror att du själv var en stor del av er fredliga skilsmässa.

Du förtjänar snälla trevliga partner - och det har du tydligen fått.

Mvh

Magrod

gäst
7 aug. 2008#6

Det där låter ju verkligen ovanligt :neutral:

har varit med om helt annorlunda skilsmässor med thai

inblandade...b.l.a jag själv :lol:

Hälsar Gurkan21 :na:

Grevenigrevie
7 aug. 2008#7

IsanLover:

Underbar berättelse när folk kan lösa separationer på så bra sätt.

Pontus:

Vet att det inte är någon hjälp i eländet, men du är INTE ensam.

Min skilsmässa 99/00 har bara varit problem och allting handlade om att kärringen skulle åt PENGAR !!!

Vi var överens om att ha båda barnen halva tiden var, men när hon fick reda på att hon då inte skulle få

något underhållsbidrag drog hon tillbaka den ök. och jag fick bara träffa barnen varannan helg mellan

17:00 på fredagen till 17:00 på söndagen. Hade jag inte lämnat tillbaka dem 17:00 så gick telefonen varm.

I tingsrätten försökte hon stämma mig på extra högt underhåll eftersom jag hade fyra jobb och hyfsat med pengar.

Allt för att slippa arbeta själv i princip.

Detta gjorde mig bara irriterad och jag dirigerade om mina extrajobb till andra parter så de inte syntes på pappret,

så när vi kom till tinget fick hon tuppjuck när min advokat förklarade för henne att hennes yrkan saknade grund eftersom

jag bara hade ett jobb med normalinkomst och dessutom var sjukskriven för tillfället p.g.a skilsmässan.

Detta gjorde ju att de dryga 5500:- i månaden som hennes advokat lovat henne blev ju bara 2346:- eller vad det var som

försäkringskassan hade som norm på den tiden, plus att jag tilldömdes att betala 38:-/barn och månad extra vilket jag gladeligen gjorde

med en fast överföring till hennes konto varje månad.

Det var ju ett sant nöje att se henne få krupp i tingsrättssalen och skämma ut sig inför alla som var där.  :D:crazy:

Dessa turer genom tingsrätter och med advokater och familjesamtal i kommunen pågick i 2års tid innan jag lyckades pressa

fram så jag fick ha mina barn varannan vecka hos mig tack vare familjesamtalen där kommunens psykologer m.m försökte få

mamman att förklara varför jag inte fick ha barnen hos mig halva tiden...

Hennes enda argument var att "då fick ju inte hon något underhållsbidrag"... höll ju knappast då och hon tvingades vika sig. :rules:

Inte nog med detta...

I augusti 2003 skulle jag åka till Turkiet med båda barnen som då var 5 & 7år gamla och jag var i kontakt med försäkringsbolaget

för att kolla mina egna försäkringar och således även barnens så att de fanns kvar som de sett ut tidigare.

Hade nämligen själv tecknat de bästa jag kunde hitta till barnen när de föddes.

Döm av min förvåning när de berättar för mig att barnen varit oförsäkrade sedan september 2002 !!!!!!!!!!!!! :grrrrrr:

Jag kastar mig väl iväg hem till barnens mor och trycker henne mot väggen och frågar vad i hel-ete hon sysslar med!

Får till svar att hon minsann inte haft pengar att betala räkningarna och tar fram en hög med runt 35000:- obetalad räkningar och inkasso.

Jag ordnar fram ett avtal mellan oss och erbjuder henne att låna pengar för att hon ska komma på grön kvist för barnens skull.

Detta betyder att barnen folkbokförs hos mig och barnbidragen utbetalas till mig fr.o.m sept-03 så att jag kan sköta barnens ekonomi

eftersom hon tydligt misskött allting.

När vi kommit överens om detta tar hon fram en hög till med lika många obetalad räkningar, men då bad jag henne söka professionell hjälp.

Allting fungerade sen bra då jag skötte allting gällande barnen, tills det i dec-04 dyker upp ett brev om att "mamman återkallat barnbidragen" !!!!

Jo då... enligt lagen om barnbidrag från 1947 har modern rätt till barnbidragen om hon så begär !!!!

Sedan dec-04 har hon alltså håvat in barnbidragen för två barn samtidigt som hon fortfarande är skyldig mig pengarna jag lånade ut 03 och ovanpå

detta betalar jag fortfarande i princip ALLTING vad gäller barnens kostnader utan någon hjälp från hennes sida...

Har många ggr undrat hur man stod ut i 10år med en sådan sugga, men försöker se framåt istället och njuter av att mitt liv idag är så

mycket rikare än hennes på många sätt och vis...   :na:

En nog väldigt vanlig skilsmässa åtminstonde från farangsugga som mer än någon Thai jag känner bara ville sko sig själv !!!

Vikingen73
Nicklas
7 aug. 2008#8

Quote

Hej

Som motvikt till alla berättelser om falanger som blir skinnade av sina giriga thaifruar vid skillsmässor, ska jag berätta om min skilsmässa från min första fru. Vi träffades när hon var 16 och jag 24 och vi var tillsammans nästan 10 år, det fungerade bra dom första åren men jag jobbade väldigt mycket och var även på många utlandsresor (i jobbet) med jämna mellanrum.

Så hon tvingades vara ensam ganska mycket och äldre thailändskor började utöva inflytande över henne, så gradvis försämrades situationen och hon fick till slut problem med sig själv. Vi borde nog skilt oss tidigare men eftersom hennes familj och släkt älskade mej och jag dom, så drog det ut på tiden men 1995 gick vi skilda vägar.

Jag hade ju hus på kusten som var värt några miljoner och värdepapper och pengar på banken så alla trodde att det skulle bli en dyr historia för mig, som det garanterat hade varit med en svensk fru. Och hennes thailändska "rådgivare" informerade henne dagligen hur hon skulle göra för att få mesta möjliga pengar, men hon svarade att hon inte ville ha något för det var hon som var dum och jag var oskyldig, och hon sa att jag alltid hade varit snäll och bra mot henne så hon ville absolut inte förstöra något för mig. Så vi behövde inga advokater, utan vi åkte direkt till myndigheterna och sa att vi ska skiljas, dom undrade också om advokat och m.m , men min fru sa att hon gör inte anspråk på något utom några möbler som hon köpt själv. Dom undrade flera gånger om hon visste sina rättigheter och hon svarade ja hela tiden och vi sa att vi var överens. Så dom tog fram ett papper som vi fick skriva på och det kostade 500 kr totalt, hon som jobbade där tyckte vi skulle hålla kurser i skillsmässor, för att folk var överens var tydligen väldigt ovanligt.

Så gick vi isär och hon besökte inte hembyn på nästan 10 år för släkten var mycket besvikna på henne, men jag var där varje år som vanligt, fast kortare perioder, när jag träffade min nuvarande fru var bland det första vi gjorde att besöka min gammla familj så hon fick höra vad dom tyckte om mig. När sedan min nuvarande fru kom till Sverige tog X-et hand om henne och besökte henne varje vecka i ett par år och dom lagade mat och åt tillsammans, och dom och jag är vänner än.

Lite ovanligt kanske (jag vet inte).

Mvh Isan Lover

Ja det var lite udda måste jag säga, mitt x och min nya hamnade i gräl redan första veckan..vill inte veta av varandra. kan det vara så att ditt x är betydligt mycket äldre än din nya så att lite moderskänslor kommer fram :lol:

gäst
7 aug. 2008#9

Hej

Tråkigt att höra att en del har haft stora problem, och jag känner också flera som har haft det besvärligt, jag lider med er.

Så det är nog ganska ovanligt att det går så bra som det gjorde för oss, och det skiljer bara några år mellan x-et och min nuvarande fru.

Mvh Isan lover

Pontus
Grodman
7 aug. 2008#10

Grevenigrevie

Eftersom jag träffade mitt ex -97 och stod ut till -02 så är det inte samma tant. Annars stämmer det mesta in på henne såsom du beskriver dina barns mor.

Skillnaden i mitt fall är att hon, 4 månader, efter att jag flyttat ut bara försvann med orden att jag fick ta hand om barnen nu. Jag höll på i 2 år innan jag blev ensam vårdnadshavare. Var till min tingsrätten 3 gånger och detta för att hon aldrig dök upp. Till slut tröttnade domaren på detta och domen föll i min favör men alltså 2 år senare.

Hon har på 6 år ringt mig 2 ggr och då är det bara henne hon pratar om. Hon har knappt frågat om barnen. Då hon har sagt att hon vill träffa dom så har jag bara sagt att hon måste söka hjälp hos soc och drogtesta sig. Inga stora krav men dom har så vitt jag vet inte till dags dato uppfyllts.

Jag och barnen hade bra kontakt med hennes föräldrar fram tills för två år sedan ungefär. Vet inte riktigt vad som hände och får inga bra svar ifrån dom heller. I det stora hela har vi det riktigt bra.

En fråga bara. Jag trodde barnbidraget föll till den förälder som har barnen skriven hos sig? Detta stämmer alltså inte?

måne
måne
7 aug. 2008#11

Barnbidragen tillfaller den som har barnen skriven hos sig om inte något annat är överenskommet,i separation tillfaller bidraget alltid mamman men man kan ändra det om boendesituationen är annorlunda.Mvh Måne

Grevenigrevie
7 aug. 2008#12

Quote

Barnbidragen tillfaller den som har barnen skriven hos sig om inte något annat är överenskommet,i separation tillfaller bidraget alltid mamman men man kan ändra det om boendesituationen är annorlunda.Mvh Måne

NEJ NEJ NEJ NEJ !!!!

Vid en separation tillfaller barnet modern precis som du skriver, men sen är det så här...

När vi separerade betalades det ut till henne precis som ovan, men när jag hjälpte henne

genom att låna ut pengar till henne och vi skrev över barnens folkbokföring till min adress 

samtidigt som hon skrev hon under och godkände att BB skulle betalas ut till mig med så

gäller inte det för tid och evighet tydligen.

För att ändra utbetalningen till pappan måste båda föräldrarna godkänna detta, men vad det gäller

på andra hållet så räcker det med att mamman begär att det ska betalas ut till henne.

Jag har jobbat på detta så mycket och t.o.m skrivit till regeringen om detta så jag vet att det är så.

Lagen om barnbidrag från 1947 är det som gäller säger de bara, och den säger tydligen att

"om modern begär" att BB ska utbetalas till henne så har hon rättighet till detta utan mitt godkännande.

Folkbokföringen har hon dessutom på senare tid lyckats ändra för ett av våra barn med motiveringen

att hennes boende ligger närmre skolan enligt skatteverkets utredning.

Detta trots att jag vid ett antal tillfälle fått klartecken från skatteverket att hon inte kan ändra folkbokföringen

utan mitt samtycke.

Dock klarade hon av det genom att begära en utredning som hon vann som sagt på att hennes lgh ligger närmre skolan än mitt hus.

Däremot förstår jag inte varför hon bara begärt ändring för ett av våra barn, så på ren jävelskap ska jag ta tag i BB igen

och se om jag kan få överflyttat grabbens BB till mig.

Dock har jag inga stora förhoppningar eftersom det tidigare krävts godkännande av modern för detta och hon knappast skulle

gå med på detta eftersom hon då förlorar pengar på det...

...och folk säger att THAITJEJER är ute efter farangens pengar !!!

Grevenigrevie
7 aug. 2008#13

Dessutom kan du bl.a läsa följande på försäkringskassans hemsida...:

Har ni barnet ungefär halva tiden var kan barnbidraget delas. Ni måste ha gemensam rättslig vårdnad om barnet och vara överens om att ni ska dela på bidraget.

Svara mig då på hur många farangkärringar som skriver under på att hon ska tappa halva BB till fadern !!!!!

Alltså ganska meningslös ändring med att man numera kan dela BB då den som har rätt till hela måste godkänna att hon tappar halva !!!

crazyswede
7 aug. 2008#14

Tjejen är inte alls med på noterna om vad hon kommer få för rättigheter här i Sverige vare sig som gift el. ogift!

Hon vill bara ha ett papper skrivet om nåt skulle hända mig el. vi delar på oss att hon & barnet/barnen har rätt få pengar till en enkel tillbax till Los .. jag försöker banka in i skallen på henne att som sambo eller gift har hon vissa rättigheter ... hälften av mina "tillgångar" tex. men hon menar på att huset & allt runt ikring + bankmedel ska gå till min biologiska son & inget annat! hahaha

Det där kommer "vi allt bli 2 om"!  :crazy:

Herr Chang
7 aug. 2008#15

Hej crazyswede.,

"att som sambo eller gift har hon vissa rättigheter ... hälften av mina "tillgångar" tex."

Som sambo har man vid separation endast rätt till det som man under sambotiden köpt för "gemensamt bruk".

Till exempel kan sambo fru Chang inte få något av min bostadsrätt (köpt innan vi träffades) och aktiebolag (alltid undantaget i samboförhållanden) om vi mot förmodan skulle separera. Däremot har hon bland annat rätt till hälften av den fina TV jag köpte förra året... får väl såga den i hälften i så fall ;-)

Herr Chang har talat.

Logga in för att svara.