http://www.dn.se/ekonomi/sas-hade-bara-cash-for-tio-dagar
”SAS hade bara cash för tio dagar”
SAS var ytterst nära konkurs i november innan avtalen med fackföreningarna slöts, avslöjar vice ordförande Jacob Wallenberg för DN. ”Vi hade cash för tio dagar. De sista två dygnen hade vi en konkursadvokat i styrelserummet”, säger han.
Ett unikt avtal för svensk arbetsmarknad förhandlades fram under en hektisk vecka i november. För första gången sedan 1930-talet öppnades för lönesänkningar i ett kollektivavtal. I debatten efteråt har det antytts att ledningen för SAS målade upp ett skräckscenario som inte stämde med verkligheten för att tvinga facken att gå med på försämringarna.
Vice ordförande Jacob Wallenberg tillbakavisar det påståendet.
– Hade vi inte fått avtalen på plats skulle SAS ha gått i konkurs och 15 000 anställda hade blivit av med sina jobb. Det hade varit den enskilt största konkursen i Skandinaviens historia, säger han.
Redan för ett år sedan började SAS tala med bankerna om att omförhandla sina lån. I våras var SAS överens med långivare och huvudägarna (svenska, danska och norska staten).
– Villkoren från bankkonsortiet var att ledningen måste lägga fram en trovärdig plan för hur bolaget skulle överleva långsiktigt, säger Jacob Wallenberg.
Ledningen tog fram en sådan plan och informerade hela styrelsen på senvåren.
– I början av juni informerade vi styrelserna i alla 37 fackföreningar om planen, inklusive att det skulle krävas förändrade kollektivavtal, och de har fått information löpande sedan dess.
Men det dröjde till oktober innan facken fick veta alla detaljerna.
– Det var drakoniskt.
Jacob Wallenberg förklarar varför man inte informerade alla anställda:
– Vi visste att den dagen vi går ut publikt kommer pengarna att börja rinna ur bolaget. Framtida passagerare slutar boka biljetter och leverantörerna börjar begära pengar i handen.
Måndagen den 5 november presenterades sparplanen offentligt. Ledningen hade räknat ut att pengarna skulle räcka i tio dagar. Eftersom man ville ha en liten buffert sade SAS att förhandlingarna med facken måste bli klara inom en vecka. Måndagen den 12 november kom så den sista signaturen på plats, från det danska kabinfacket.
– Bankerna krävde att all flygande personal skrev på avtalen, annars skulle vi inte få lånen förlängda. Hade vi inte fått krediten förlängd och styrelsen låtit bli att agera hade vi fått personligt betalningsansvar.
Den sitsen vågade inte styrelsen sätta sig i. Därför var man redo att lämna in en konkursansökan på tisdag morgon.
Fanns en sådan förberedd?
– Absolut, vi hade en konkursadvokat i styrelserummet de sista två dygnen.
Förutom att kollektivavtalet är unikt ur facklig synvinkel bryter det också mot den svenska modellen att företag som inte kan betala ingångna löneavtal bör gå i konkurs. Men Jacob Wallenberg anser att SAS är ett undantag.
– SAS uppstod i en reglerad, monopolistisk marknad och hade kostnadsmässigt inte hängt med. Lönerna måste ned till den nya normen för den avreglerade branschen. Alternativet vore konkurs. Med en konkurrenskraftig kostnadsnivå etablerad och nu den stora utmaningen är att visa att vi kan vidareutveckla bolaget, investera i nya flygplan, expandera etcetera.
Jacob Wallenberg tror inte att jättar som Lufthansa, British Airways och Air France kan bli fullgoda ersättare till SAS.
– SAS skapades 1946 för att vara en brygga mellan Skandinavien och övriga världen. Det behovet kvarstår. Jag tror inte att till exempel Lufthansa och de andra kommer att ha samma fokus på Skandinavien. Som företagare i den här regionen är det inte bra.
Vid sidan om SAS är Jacob Wallenberg ledamot i flera andra börsbolagsstyrelser, som ABB, Coca-Cola och Ericsson. Huvuduppdraget är ordförandeskapet i Investor, som är delägare i många av de stora exportföretagen. Jacob Wallenberg är bekymrad för världskonjunkturen under 2013.
– Politiker och tjänstemän använder de verktyg och stödåtgärder de förfogar över, som låga räntor. Men det tar tid innan de verkar och jag tror också att den här konjunkturnedgången blir längre än vad vi är vana vid.
Jacob Wallenberg nämner kraven på att bankerna ska ha mer eget kapital som en faktor.
– När det väl börjar vända upp igen kommer därför tillgången på kapital att bli en trång sektor, vilket i sin tur hämmar tillväxten.
När finanskrisen slog till 2007 och 2008 hjälptes västvärlden av att de så kallade Bric-länderna, framför allt Kina, höll uppe efterfrågan. Så blir det inte riktigt denna gång, bedömer Jacob Wallenberg. Han nämner att Kina mer gagnar sina egna företag och att Brasilien och Indien inte växer särskilt mycket.
Jacob Wallenberg ser därför med oro på utvecklingen i Europa, där arbetslösheten är skyhög, den sociala oron ökar och där extrema politiska partier når väljarframgångar.
– Samtidigt har Europa ett åldersproblem eftersom födelsetalen är låga. Vi har behov att få in fler unga människor. Många finns i länderna nära oss. Europa har en åldrande befolkning och relativt sett färre unga som ska försörja dem.
Borde Europa vara mer öppet för arbetskraftsinvandring än i dag?
– Ja, det måste vi vara. Vem ska ta hand om oss alla? USA har en mer fungerande ekvation. Där är invandringen från Mexiko och Sydamerika en del av vardagen och det är ett land av många nationaliteter med en annan syn på invandring och integration.
Pia Gripenberg
