Sista bilderna från Kans och Bibys besök i Sverige är från min mors begravning i Sundsvall den 11:e maj. Dagen efter åkte de hem till Thailand igen.
Med på resan till Sundsvall var också mina barn, Margaretha och Olof. Vi bodde alla hos min systers äldsta son, som köpt ett nytt stort hus för ett drygt år sedan.
Först en bild från parkeringen utanför begravningskapellet, några minuter innan det började.

Sedan en bild från samlingen i kapellets hall/kapprum, där prästen välkomnade alla.

Några bilder på begravningsdeltagarna (ca 45 st). Jag, Biby och mina barn sitter längst fram på första bilden. En av mina bröder (nummer 3 av syskonen) sitter rakt bakom Biby.

På denna bild sitter min syster med man och den äldste av mina småbröder på första raden. Min systers barn med familjer sitter på andra raden och min yngsta bror med familj sitter på tredje raden

Här har prästen börjat hålla ett fint, men avslappnande, tal, med referenser till både min mor och egna tidigare erfarenheter.

Här strör han traditionsenligt litet jord på kistan och säger: Av jord är du kommen. Jord skall du åter bli, etc.

Här har alla begravningsdeltagarna ställt upp i en ring kring kistan, för att lägga varsin ros på den. Jag och mina syskon står längs fram. Mina barn syns till vänster.

Efter att alla lagt sin ros på kistan bad prästen oss att hålla varandra i händerna medan han sa några väl valda ord och bad en bön. Det var ganska känslosamt och tårarna kom då för många, om de inte hade kommit tidigare.


Efter detta var begravningsakten över.

Min systers dotter tröstade sin mamma efter begravningen.

Kan och jag, med min äldste bror till höger.

Sedan var det dags för begravningsfikat. Min syster hade gjort smörgåstårta och gjort pastasallad och hon och några andra hade bakat goda kakor. På bilden nedan är jag till höger, följt av min syster och hennes man, samt prästen med ryggen hitåt. I fönstret kan man se en inramad förstoring ett av de collage som jag gjorde en dryg vecka innan och publicerade under Dagens Bild. I samband med fikat gav jag bort dessa förstoringar, med eller utan ram, till de viktigaste av deltagarna. Jag hade också satt ihop och tagit med ett fotoalbum med bilder på min mor, som skickades runt bland borden under fikat.

Nedan kommer några bilder från borden. Längst till vänster är en av mina bröder, tillsammans med min morbrors fru, som kommit från Canada för begravningen. Vid nästa bord sitter två av mina fastrar och min farbror, med respektive. Därefter sitter några syskonbarn och en kusin med fru.Längst till höger sitter en annan av mina fastrar.

Längst till vänster på denna bild ser man min systers äldsta son och hennes dotters pojkvän, med sina respektive barn. Längst bort till vänster (i hörnet) sitter min mellanbror med familj och till höger om dem sitter mina barn. Framför mina barn sitter min morbror från Canada och min äldste bror.

Här läser prästen upp de telegram och information om donationer som getts till olika fonder, främst hjärt- och lungfonden, eftersom min mor dog av en hjärtattack.

Kan tillsammans med min syster, systerns dotterdotter och min äldste bror.

Här är min systers dotter med sin dotter (Alma) i famnen, tillsammans med Kan. Bakom dem till vänster sitter två av mina kusiner.

Här har Alma kommit över till Kans famn.

Slutligen ett par festliga bilder på några representanter för den manliga delen av släkten. En av mina fastrar tyckte att några av oss var så lika, så hon ville att vi skulle ställa upp på en gemensam bild. Det var främst nummer 3-6 från vänster i bilden (min systers äldsta son, min äldsta bror, hennes egen son, samt jag) som hon tyckte var väldigt lika. De två första är Kalles son och min systers yngsta son och sist i ledet står min mellanbror.

På den sista bilden tillkom ytterligare två personer, min yngsta bror och min farbror. Dessutom fick någon för sig att vi alla skulle göra samma gest med handen för att göra bilden roligare.
