Ja vad ska man säga?
Bara buga & tacka för att Ni delar med Er!
No:1 Resetråd 15 !!!!!!!!!!
Ja vad ska man säga?
Bara buga & tacka för att Ni delar med Er!
No:1 Resetråd 15 !!!!!!!!!!
Ja vad ska man säga?
Bara buga & tacka för att Ni delar med Er!
No:1 Resetråd 15 !!!!!!!!!!
Tack för den kommentaren, men det finns nog en del andra som jag tycker är bättre.
Det kommer dock ganska mycket från mig nu, när vi är i Thailand och det händer en del där vi är.
/Mikael
I lördags (20/6) åkte vi till Buriram för att se på fotbollsmatchen mellan Buriram United och Army United.
Vi var ute i ganska god tid, då vi lämnade Krasang redan före kl 16 och matchen började kl 18.
Detta gjorde dock att Kan tyckte att vi skulle åka och hälsa på hennes syster Toy först och av olika anledningar så blev vi sedan sena iväg därifrån.
När vi började närma oss arenan var det bara 10 minuter kvar till matchstart och det var långa köer till parkeringen på arenan, så vi bestämde oss för att parkera litet innan, vid infarten till Newins hus.
Det tog sedan litet drygt 5 minuter att gå till fots sista biten.
Det var en del aktiviteter utanför själva arenan.
Det var också ganska lång kö vid insläppet.
Det fanns biljetter kvar, men bara på södra och norra läktarna, samt i hörnen. Själva satt vi på östra läktaren, som är den bästa.
.
Några bilder från matchen, som slutade 0-0, trots ett massivt spelövertag för Buriram.
På första bilden ser man att det finns gott om plats kvar i nordvästra hörnet och på norra läktaren.
Det kanske ser ut att finnas plaser kvar även på den västra läktaren, men den fylldes av folk som kom ännu senare än vi till matchen.
Matchen hade alltså redan startat när vi kunde inta våra platser, men det hade bara gått knappt 5 minuter.
Bilden nedan togs tock inte förrän ca 5 minuter senare.
Army Uniteds supportrar.
Buriram förbereder ett inkast.
Några spelare tog en drickapaus i samband med en skada. Det var drygt 30 grader när matchen började.
Slut på första halvlek.
Det lottades ut en motorcykel på entrébiljetterna, men vi vann inte.
Supportrar från båda lagen samlades tillsammans för gemensam fotografering.
Kan och Biby på läktaren under halvtidspausen.
Jag och Kan på läktaren under halvtidspausen.
Dags för avspark i andra halvlek.
En frispark för Army United.
Här är matchen slut och det verkar många av spelarna också vara.
Efter matchen träffades spelarna och ledarna mitt på planen och en del bytte tröjor med varandra.
Som synes av första bilden nedan var jag inte ensam farang på matchen.
På väg ut från arenan träffade vi en före detta kollega till Kan, med familj.
När vi kommit ut var det en motorcykeluppvisning av ett team från Yamaha.
Bilderna från själva uppvisningen är något suddiga, men jag lägger in dem här i alla fall.
Här var det slut på uppvisningen.
Efter matchen åkte vi in till Buriram för att äta middag och det blev japanskt, på Mr Sushi.
Bilderna nedan har också lagts in under "Vad åt Ni idag?", men jag tänkte här (i slutet) nämna vad som hände efteråt.
Jag åt 4 sådana här laxbitar.
Jag åt också misosoppa, samt friterade grönsaker och räkor, med ris,
Biby åt California rolls.
Jag fick alltså akut magont mitt i natten och låg och vred mig på golvet i badrummet ett bra tag innan jag till slut kunde tömma tarmen.
Det bara sprutade ut där bak, i omgångar med korta pauser emellan, så att jag hann spola mellan varje omgång.
Jag svettades också ordentligt under hela tiden, och var tvungen att duscha efteråt, men det kan förstås delvis bero på att det var så varmt.
Det måste ha varit något i maten som inte var bra, troligen laxbitarna, eller kanske räkorna.
Det konstiga var att jag aldrig kände att jag måste kräkas.
Efter toalettbesöket mådde jag dock bra igen.
Hej Enis,
Jag vet inte om jag förstår dig rätt, men det är tydligen många thailändska kvinnor (särskilt bland statsanställda) som ser ned på thailändska kvinnor som kommer med en "farang", då de tydligen automatiskt antar att hon måste ha jobbat på en bar. Jag kan också påminna om att jag tidigare rapporterat att Kan skällde ut en anställd på Svenska Ambassaden i Bangkok av samma anledning, när hon skulle hämta ut UT-korten för sig själv och Biby för 2,5 år sedan.
Kan är mycket stolt över att hon har jobbat som lärare i många år, eftersom det yrket har så hög status bland folket i Thailand.
Jag själv har inga fördomar om detta, men Kan kan bli riktigt arg om/när hon känner att någon ser ned på henne.
/Mikael
Hej.
Jag har samma erfarenhet som du Micke... Tuk har upplevt detsamma ett antal gånger. Taxi förare i Bangkok har frågat ett antal tillfällen... "Vilken Bar", "Hur kunde du fånga den där?" och liknande.. Även den elektriker som installerade elen i vår byggnad kom med en liknande kommentar...hon har lugnat ner sig något nu... Nu är det när jag får ett högre pris för något, bara för att jag är Farrang som upprör henne mer.
//Thure
Nästa dag (söndag 21/6) var det dags för Super GT-racing på Chang International Circuit.
Jag hade talat om för Kan att jag gärna ville vara där till 10:30, för att kunna vara med på "Circuit Safari", som innebär att man får åka med en buss längs banan, samtidigt som tävlingsbilarna susar förbi innanför.
Det tog dock så lång tid för henne att bli klar på morgonen, så vi missade det och kom till I-Mobile Stadium strax före 11.
Vi parkerade utanför I-Mobile Stadium och gick sedan till hållplatsen för de minibussar som skulle ta folk till banan.
Eftersom vi hade Grand Stand-biljetter hade vi dock kunna parkera närmare banan, men det var inte så lätt att förstå var, eftersom det mest var VIP-parkering kring banan.
Biby i minibussen.
Den här minibussen åkte vi med.
Här har vi kommit fram till racingstadion.
Vi fick dock inte gå in genom huvudingången, som var reserverad för VIP-gäster.
Istället fick vi gå till ingången längst till vänster.
Här är vi på väg uppför trappan för att komma till huvudläktaren, där det var fri placering och ganska gott om plats, åtminstone när vi kom dit, ca 11:15.
Containers för de olika stallen.
Vi satt ganska högt upp, strax efter målportalen. Litet närmare mitten satt en stor grupp från företaget Keihin, som tillverkar karburatorer och insprutningssystem och som hade en egen bil med i Super GT-loppet.
En Pit/Grid-tjej från Keihin-teamet lät sig fotograferas tillsammans med intresserade från Keihin-gruppen.
Några bilder på oss på läktaren.
Kan med bilar från Toyota Vios-loppet i bakgrunden.
Här kunde man köpa något att äta. Jag köpte litet kycklingbitar och pommes och tog med till vår plats på läktaren.
Kan och Biby köpte litet annan mat från ett annat ställe.
Bilderna från själva tävlingarna (det var mer än en klass) kommer, tillsammans med bilder från Pit Stop och Grid, i tråden
.
Här har Super GT-loppet just tagit slut.
schysst tråd !
va på ett shoppingmall för några år sen med en thaitjej som bott i swe sen -79
en tanta tittar nedlåtande på oss och kvalificerar oss som exhora samt hortorsk, fel brud bara
Gäow som hon heter är svenskifierad efter alla år och tar inge skit : "mong alaiwa i-gkä uan "vafan glor du på tjockiskärring.. hehe
kärringen såg ut som hon skulle få en hjärtattack
Nu har jag rapporterat om Super GT-racingen i den tråd jag tidigare startat för det.
Nedan kommer några bilder från när vi lämnade racingbanan.
På parkeringen såg vi de här Buriram United-minibussarna.
Vi åkte minibuss (songtaew) runt arenan. Den här bilden är tagen vid slutet av den långa raksträckan efter banans första kurva.
Här är vi nästan tillbaka till startplatsen för minibussarna.
När vi kom fram var det en "dansuppvisning" på bilar med häftiga ljudanläggningar.
Några vakter som stod och tittade på uppvisningen.Man kan notera träbatongen som en av dem har.
Några bilder från utställningsområdet.
Den här tjejen kom gående när vi var på väg mot bilen.
Några biltransportbilar på parkeringen.
Bil sport e coolt, med tillbehör!
![]()
Igår tog vi det ganska lugnt och stannade i Krasang hela dagen.
Biby åt lunch i Kans syster Tuktas lilla nudelsopperestaurang, medan jag och Kan åt Mi Yam på restaurangen vid Anuban Krasang School.
Därefter köpte Kan litet durian på vägen hem.
Lagret av durian-frukter.
Ett par närbilder på durian-frukterna, både utanpå och inuti.
Det här var någon som Kan kände och pratade med en stund, medan hon höll på att köpa durian.
Jag tog också en bild på postbudet/brevbäraren.
På vägen hem tog vi en omväg för att se om Kans gamla kollega Aporn var hemma, vilket hon var.
Kan stannade därför och pratade med henne ett tag..
Jag gick uppför trappan och tog några bilder, både på damerna och på huset.
Medan Kan och Aporn satt och pratade tog jag en liten promenad i närområdet och tog några bilder.
Det här är ett ganska fint hus en liten bit från Aporns hus.
Alldeles intill Aporns hus ligger den gamla kollegan Pi'Tians hus.
De här blommorna är på Pi'Tians tomt.
Ett par enklare hus en bit bort.
En vy över risfälten mot ett av templen i Krasang.
Jag gick sedan åt andra hållet och tog några bilder på kor och kycklingar.
Det här enkla huset blev det också en bild på.
De här blommorna hör till tomten med huset ovan.
På kvällen bjöd Aporn på middag i hennes och Kans gemensamma vän Taos restaurang i Raka.
Aporn kände att hon ville bjuda igen, då vi tidigare bjudit henne och hennes man på middag.
Aporns man var inte med denna gång, men hennes son, som studerade engelska och kunde prata ganska hyfsat, var med istället.
Tao var också med på några bilder.
Jag pratade dessutom en hel del med Taos 82-årige norske man, men det blev inga bilder på honom denna gång.
Det finns dock sådana tidigare i denna tråd om någon är intresserad.
Logga in för att svara.