På hemresan (kl 19:31 från Surin) blev det inte så många bilder tagna, pga att det var mörkt.
Som jag nämnt tidigare så hade jag denna gång också fått en platsbiljett, men det var inte det lättaste att hitta denna plats, då inga vagnar hade nummer på utsidan och de flesta inte heller hade någon numrering på insidan. Jag lyckades dock notera att en vagn hade en skylt med nummer 9 inne i vagnen, så då måste ju nummer 7 (som jag hade) vara två vagnar framåt eller bakåt. Självklart gick jag dock åt fel håll, så när jag kom till vagn 11 blev jag tvungen att vända. När jag kom två vagnar framåt så var det en väldigt annorlunda vagn, där det inte fanns några platsnummer, men där konduktören satt, så jag visade honom min biljett och han pekade mot nästa vagn.
När jag till slut hade hittat rätt vagn gällde det också att hitta min plats (34), som jag tyckte inte fanns någonstans. Det visade sig dock senare att det som jag trodde var plats 36 faktiskt var plats 34, men siffrorna var handskrivna på ett sätt som gjorde att jag inte direkt förstod hur det låg till. Det fanns dock andra lediga platser i närheten, så jag slog mig ned tillsammans med tre killar som var i olika åldrar mellan 20 och kanske litet drygt 40 år. Efter ett tag ville de skapa kontakt och frågade var jag kom ifrån, om jag kunde prata Thai och om jag ville smaka öl av dem. Jag svarade att jag kom från Sverige, men inte kunde prata så mycket Thai och hellre drack det vatten jag hade med mig. De försökte dock kommunicera litet på knagglig engelska och jag gjorde mitt bästa för att försöka förstå vad de sa, så vi hade ganska trevligt tillsammans i den kvart som återstod innan jag skulle kliva av tåget.
Det blev i alla fall en bild av de två något yngre killar som satt mittemot mig. Det var främst han i blå skjorta (som var 30+) och han som satt bredvid mig (ca 40 år gammal, men som jag inte fick någon bild på) som ville prata med mig. Den tredje killen (med mössan) var ganska tystlåten och lyssnade på musik.
