Nu har jag varit 3 dagar i det riktiga Kina, alltså Republic of China, också kallat Taiwan eller ibland det gamla portugisiska namnet Formosa (den vackra ön). Det var faktiskt Taiwan som representerade Kina i FNs säkerhetsråd fram till 1971 och det vore förmodligen en bättre värld ifall det fortfarande vore så.
Jag var på Taiwan första gången 1997 vilket också var första gången jag var i Asien. Mellan 1997 och 2004 var jag nog på Taiwan närmare en gång i månaden men efter det blev det allt mer sällan och innan det här besöket var det drygt 2 år sedan jag var där. Jag var inte jätteimponerad av Taiwan första gången jag var där; jag tyckte det var rätt trist, med fula byggnader och trista brudar. Jag gjorde mitt ex-arbete i Botswana 1996 och min smak var därför lite mer åt Clion-hållet med storbystade negresser än små taniga kinesiskor. Jag spenderade dock stora delar av sommaren 1998, medans jag fortfarande bodde i Stockholm, i Kaohsiung (där de flesta av Taiwans stålverk ligger) och jag började uppskatta staden allt mer, framförallt de kvinnliga invånarna. Första baren nedan var den första baren jag besökte i Asien och även om den bytt namn tio gånger sedan dess så känns det nästan lite nostalgiskt att se den. Baren må ha bytt namn och inredning 10 gånger sedans 1997 men de serverar fortfarande Taiwan Beer på fat och brudarna i baren är fortfarande jämngamla med mig, trots att drygt 20 år gått. På den andra baren träffade jag den första asiatiska jag fick möjligheten att bekanta mig närmare med. Det var en fredagskväll i juli och de hade varnat att en stor tyfon skulle dra in över Kaohsiung. Baren ligger bara 100 meter från mitt gamla hotell (första bilden) och det var mitt under fotbolls-VM så jag tänkte att några bärs och lite fotboll ska inte en tyfon kunna stoppa. Det satt ett gäng andra västerlänningar där och vi tyckte väl mest bara att det var spännande med en tyfon, även om tjejerna i baren inte var lika roade. Sent på kvällen dök ett helg gäng brudar upp som var utifrån men varit inne i stan och ätit på kvällen och nu inte kunde ta sig hem. Efter ett par timmar och många shots så förbarmade jag mig över en av dem; hon kan ha hetat Li men lika gärna Chen.
Sedan dess har jag upplevt några fler tyfoner, den stora jordbävningen 1999 samt några vunna projekt. Sedan 15 år tillbaka har dock mycket av Taiwans tunga industri flyttat till Röda Kina, Vietnam och Thailand och därmed har många av våra kunder försvunnit. Synd, tycker jag. Taiwan är mitt favoritland affärsmässigt i Asien och även privat tycker jag det är ett riktigt schysst land; lite som en mer utvecklad variant av Thailand.
Inte mycket med bilder och ingen vidare kvalitet men tanken var att jag skulle haft en halv dag innan jag åkte hem då jag hade tänkt ta en liten promenad men det blev ett extra möte så det sket sig.
På måndag är det dessvärre tillbaka till Röda Kina igen. Dock sista trippen innan sommaren så det får gå.
