Rättstavning

Kan du lsäa dteta?

Braa …55% av floekt kan.

Jag kndue itne tro att jag fkaitkst kndue frsötå vad jag lstäe. Den

fneoelmana kfraetn i mnänisnaks hjnräan kan, elnigt en undiöserknng i

Cmabrigde Uinervtisy, lsäa oedrn i vlkien odnrig som hlset, det edna

vkitgia är att den fsötra och stsia btkosaevn stetir på rtät palts. Rsteen

kan vraa hluler om bluler och du kan ädnå lsäa det unta ngåra porlbem.

Vrfaör vi kan det, är att hjnräan lsäer itne vrjae bostakv för sig, utna

hlea odert som en hel. Hägtfit va? Och jag som altild ttort att svata rtät

viart vitgkit!

Kan du lsäa dteta?

Braa …55% av floekt kan.

Jag kndue itne tro att jag fkaitkst kndue frsötå vad jag lstäe. Den

fneoelmana kfraetn i mnänisnaks hjnräan kan, elnigt en undiöserknng i

Cmabrigde Uinervtisy, lsäa oedrn i vlkien odnrig som hlset, det edna

vkitgia är att den fsötra och stsia btkosaevn stetir på rtät palts. Rsteen

kan vraa hluler om bluler och du kan ädnå lsäa det unta ngåra porlbem.

Vrfaör vi kan det, är att hjnräan lsäer itne vrjae bostakv för sig, utna

hlea odert som en hel. Hägtfit va? Och jag som altild ttort att svata rtät

viart vitgkit!

Haha

Kan du lsäa dteta?

Braa …55% av floekt kan.

Jag kndue itne tro att jag fkaitkst kndue frsötå vad jag lstäe. Den

fneoelmana kfraetn i mnänisnaks hjnräan kan, elnigt en undiöserknng i

Cmabrigde Uinervtisy, lsäa oedrn i vlkien odnrig som hlset, det edna

vkitgia är att den fsötra och stsia btkosaevn stetir på rtät palts. Rsteen

kan vraa hluler om bluler och du kan ädnå lsäa det unta ngåra porlbem.

Vrfaör vi kan det, är att hjnräan lsäer itne vrjae bostakv för sig, utna

hlea odert som en hel. Hägtfit va? Och jag som altild ttort att svata rtät

viart vitgkit!

F*n jag tar en virre till

mvh

Kan du lsäa dteta?

Braa …55% av floekt kan.

Jag kndue itne tro att jag fkaitkst kndue frsötå vad jag lstäe. Den

fneoelmana kfraetn i mnänisnaks hjnräan kan, elnigt en undiöserknng i

Cmabrigde Uinervtisy, lsäa oedrn i vlkien odnrig som hlset, det edna

vkitgia är att den fsötra och stsia btkosaevn stetir på rtät palts. Rsteen

kan vraa hluler om bluler och du kan ädnå lsäa det unta ngåra porlbem.

Vrfaör vi kan det, är att hjnräan lsäer itne vrjae bostakv för sig, utna

hlea odert som en hel. Hägtfit va? Och jag som altild ttort att svata rtät

viart vitgkit!

Hälsan pa Dug Lusen!

Krampen häl hal di lobbat isag?

Hum eftersaklig mit hästdopning unlar on karakt?

Mch Lampan

Då det är så där mycket omkastat, så spelar det en del roll, antar jag, eftersom det blir lite "dechiffrering" för att man ska kunna läsa,

men till de, som klagar på småfel, brukar jag hänvisa till en undersökning om vilken grupp, som skriver mest grammatiska och stavfel i interna meddelanden på jobbet. Svaret är att det är de högsta cheferna. Perfektionisterna är ofta mellanchefer, och flera av dem har säkert fastnat på den nivån, eftersom de tror att stavfel är viktigast så de lägger ner tid på sådant istället för att bry sig om helheten...

Hmjaaaäää.

Lite konstigt, men faktum kvarstår, det är ofta, inte alltid men väldigt ofta man ser stav eller syftningsfel i andras inlägg, men inte i ens egna förrän man bli "citerad".

Först då inser man vad man skrivit, kanske i ren upphetsning eller bara av ren lusta att " bratcha" lite.

Vem är jag att (döma), dömmma?

Ingen, alla har vi våra fel och brister, utom jag som stundtals gör ett smärre misstag, men fel? KNAPPAST.

Ödmjuke Baa.

Påståendet att det går att kasta om bokstäverna hur som helst så länge första och sista behåller sin position är helt klart felaktigt.

Texten är faktiskt avsiktligen manipulerad för att bli lättläst.

Den använder sig av samma typ av bokstavstransponering som gör korrekturläsning till en skön konst och fel svårupptäckta i vanliga text.

Alltså följer inte texten själv sin egen regel helt och hållet, då bokstavsordningen i orden är avsiktlig.

För att göra det hela enklare används förhållandevis korta ord, de med tre eller mindre bokstäver går ju inte att kasta om enligt regeln,

vilka hjälper att sätta in de mer svårlästa i sitt sammanhang.

Att funktionsord också behållit sin ursprungsform gör också att vi med vår grammatiska förmåga (som är långt viktigare än vårt vokabulär

för språkförståelse) kan förstå innebörden utifrån sammanhanget.

Mark Twains klassiska "streamlining the alphabet" ingår i samma "serie"

A Plan for the Improvement of English Spelling

by Mark Twain

For example, in Year 1 that useless letter "c" would be dropped to be replased either by "k" or "s", and likewise "x" would no longer be part of the alphabet. The only kase in which "c" would be retained would be the "ch" formation, which will be dealt with later. Year 2 might reform "w" spelling, so that "which" and "one" would take the same konsonant, wile Year 3 might well abolish "y" replasing it with "i" and Iear 4 might fiks the "g/j" anomali wonse and for all.

Jenerally, then, the improvement would kontinue iear bai iear with Iear 5 doing awai with useless double konsonants, and Iears 6-12 or so modifaiing vowlz and the rimeining voist and unvoist konsonants. Bai Iear 15 or sou, it wud fainali bi posibl tu meik ius ov thi ridandant letez "c", "y" and "x" -- bai now jast a memori in the maindz ov ould doderez -- tu riplais "ch", "sh", and "th" rispektivli.

Fainali, xen, aafte sam 20 iers ov orxogrefkl riform, wi wud hev a lojikl, kohirnt speling in ius xrewawt xe Ingliy-spiking werld.

http://www.i18nguy.com/twain.html