Får väl försöka rädda några själar från fusket läs och lär
Frasses
Frasseburgare = 18 E471, E300, E450, E451, E330, E331, E339, E160a, E160c, E1414, E1450, E412, E415, E202, E211, E141, E101
Sibylla
Originalburgare = 10 E471, E300, E331, E270, E160a, E160e, E322, E330, E202, E211
McDonalds
Big Mac = 14 E472e, E300, E509, E202, E331, E330, E200, E160a, E160c, E322, E260, E202, E415, E160c
Sibylla
Big star = 15 E471, E481, E300, E450, E451, E330 E202, E211, E262, E270, E412, E415, E509, E101, E141
Minst sämst
Burger King
Whopper = 4 E471, E300, E415, E211
http://www.aftonbladet.se/nyheter/article17313951.ab
”Cheddarost” med bara 51 procent cheddar.
I hamburgare döljer sig ingredienser som är långt ifrån råvaror.
– Man använder kemiska tillsatser som kosmetika för att dölja avsaknaden av råvaror, säger journalisten Mats-Eric Nilsson som granskat snabbmatsbranschen.
Bildspel: Klicka för att starta
1/5
”Cheddarosten” på McDonalds hamburgare består bara av 51 procent cheddarost.
Resten är vatten, smör, så kallat smältsalt, och sex olika E-nummer som är färg-, smak- och konserveringsmedel.
Totalt innehåller en Big Mac 14 olika E-nummer.
Journalisten Mats-Eric Nilsson granskar i sin senaste bok Saltad nota matfusket i restaurang- och snabbmatsbranschen.
Där gästerna serveras färdiga rätter förblir innehållet ofta helt okänt, och kemiska tillsatser för att få innehållet att likna naturliga råvaror florerar ännu mer än i matvarubutikerna, enligt Nilsson.
Äter aldrig snabbmat
Han äter aldrig på snabbmatskedjorna han själv granskat: McDonalds, Burger King, Max, Frasses, Sandy’s, Upper crust och Subway.
– Nej. Senast jag åt på McDonalds var för tre år sedan då jag kom sent med tåget till Skövde. Inget annat var öppet.
Förekomsten av tillsatser på svenska serveringar accelererar.
– Det finns allt fler kedjor med allt fler enheter. Det lokala kondiset klarar inte konkurrensen från kedjor som bygger på halvfabrikat och därför kan ha liten, outbildad personal. Därför måste det mesta komma färdigt från fabrik.
Många fuskprodukter finns även på pizzor. Nilsson har besökt pizzeriagrossister och redogör för fuskosten ”Pizzamix”, som säljs av Skånemejerier, där drygt två tredjedelar består av en ”smältprodukt” med olja, vatten, potatisstärkelse och fyra E-nummer som surhetsreglerar, konserverar, smälter och färgar.
Billig pizzaskinka säljs i form av inplastade fyrakilos-rullar med 60 procent kött och resten vatten, stärkelse och en större mängd tillsatser.
Även i finare restauranger förekommer ofta fusk, beskriver Nilsson.
I fjol genomförde 13 kommuner och en region, Norra Skåne, riktade kontroller av skyddade produkter som Roquefortost, parmaskinka, parmesanost, fetaost och falukorv hos restauranger, grossister och producenter.
81 procent av restaurangerna visade sig ha menyer som inte stämde överens med vad som köpts in.
Enligt Livsmedelsverkets sammanställande rapport visar prisjämförelser att det i alla led finns pengar att tjäna på att sälja mat som uppges vara äkta vara, men i själva verket är fejk.
Inga skyldigheter
Lena Wallin, statsinspektör på Livemedelsverket, uppger att tillsatser i serverad mat är en ”jättesvår” fråga som verket tittar på från fall till fall.
– Problemet är att du inte kan se ingrediensförteckningen. Den enda möjligheten är att fråga.
Men restauranger och serveringar har inga lagliga skyldigheter att redovisa innehållet.
– Är du en människa som inte vill äta tillsatser som döljer den riktiga råvaran så går du ju inte dit mer om de inte svarar.
Enligt lagen får kunden inte vilseledas att förvänta sig något som inte stämmer.
Wallin tar upp ”grekisk sallad” som exempel, där man rimligen kan vänta sig äkta fetaost som ingrediens. Eller att en krog anger filé på menyn, trots att en annan köttdel serveras.
Vissa uppger ”Vi bakar vårt eget bröd”, då de säljer industriellt bake off-bröd som bara gräddas på plats. Andra restauranger beskriver en rätt som ”Husets”, då det i själva verket är ett uppvärmt helfabrikat som från grossisten säljs som ”Husets”, tar Nilsson upp i sin bok.
Karin Hallgren, kommunikationschef på mejeribranschorganisationen LRF mjölk, (en avdelning inom Lantbrukarnas riksförbund), tar upp en trend som kan ses bland såväl privata konsumenter som upphandlare i offentlig sektor och inköpare till industrier:
– Vi är extremt prisfixerade i dag. Och självklart får vi vad vi betalar för.
Ostimporten till Sverige har ökat kraftigt under de senaste åren.
– Stora delar av importen av hårdost består av skräpost som ursprungsländerna inte kan sälja på hemmamarknaden. Om en ost kostar 50 kronor kilot är det inte mycket mjölkråvara i. Den innehåller i stället mycket salt, som binder mer vatten.
”Inget onödigt”
Patrik Holm Thisner, inköps- och kvalitetsdirektör på McDonalds, anser att tillsatskritiken mot just McDonalds är märklig.
– Jag tycker inte vi använder onödiga tillsatser i våra produkter. Det är först och främst för att säkerställa matsäkerheten, i andra hand smakupplevelsen. De flesta transporter sker i fryst tillstånd, vilket gör att vi inte behöver konserveringsmedel i vårt bröd. Vi använder oss endast av hundra procent nötkött som styckas och formas innan det fryses in.
Er ”smältostcheddar” är bara 60 procent ost. Varför har ni inte vanlig cheddar?
– Det är för smakegenskaperna och funktionen av osten. Den ska vara så som smältostar ska vara, smälta fint över köttet och ge en krämigare smak
TILLSATSERSedan Mats-Eric Nilsson började med att granska mat har han förändrat sina matvanor. ”Jag kollar mer på vad jag stoppar i mig”, säger han.
”Det är mycket jag vägrar äta”
Matjournalisten Mats-Eric Nilsson om tillsatser, klass, snobberi och om varför han inte längre äter kycklingfilé
Beställ Plus här!
ELLER
Logga in
Prova Plus redan idag!
Han är prisad för sina avslöjanden om matfusk.
Aftonbladet möter journalisten, chefredaktören och tillsatsjägaren Mats-Eric Nilsson.
- Jag skulle aldrig gå frivilligt till McDonalds, säger han.
Sedan kommer frågan alla vill ha svar på.
– Vad händer med oss som äter
http://www.aftonbladet.se/nyheter/article17313659.ab?teaser=true
