Pensionsutredning

Foto: Scanpix.

– Vi vill framförallt informera de här individerna att när de kommer till Sverige kan de få hjälp av Arbetsförmedlingen, och att vi kan bidra med insatser under två år på heltid, säger Mattias Wahlsten, samordnare för etableringsfrågor på Arbetsförmedlingen.

– Kan vi hjälpa till med att förbereda de här individerna inför detta tror vi att det finns tidsvinster helt enkelt inför de här personernas etablering, säger han.

Av de omkring 4 000 somalier som sedan ungefär ett år har fått uppehållstillstånd till Sverige som anhöriginvandrare, har de flesta, knappt 3 000 inte kommit hit än.

De flesta väntar i Addis Abeba, där den svenska ambassaden finns och där flest ordnat med sitt uppehållstillstånd.

Somaliska organisationer i Sverige har tidigare uppmanat svenska myndigheter att likt andra länder öppna kontor där somalier väntar på att emigrera, och nu ska det alltså bli av.

Mattias Wahlsten besökte nyligen Addis Abeba för att undersöka hur det här projektet ska se ut.

Tanken är nu att en handfull arbetsförmedlare på plats ska göra en första kartläggning av yrke, utbildningsbakgrund, kanske översättning av betyg och se vilka kurser i Sverige som kan passa och även var i landet som det kan finnas passande jobb.

– De som ska arbeta med det här kommer vara arbetsförmedlare som i dag arbetar med Arbetsförmedlingens etableringsuppdrag. Vi har också arbetsförmedlare som pratar somaliska, säger Mattias Wahlsten.

När ni var i Addis Abeba, tyckte ni att de som väntar där är motiverade att ta del av det ni kan erbjuda?

– De som jag mötte och pratade med är oerhört motiverade. Jag tror att vi på ett värdefullt sätt kan bidra med den här typen av insats, inte minst för individen men också för vår egen förberedelse.

De anhöriginvandrare som deltar kommer inte att få någon ekonomisk ersättning, och tiden kommer inte heller att räknas av från den två år långa etableringsperioden som väntar när de kommer till Sverige. När exakt det här projektet ska börja är inte klart än.

– Vi jobbar på nu för att belysa alla olika aspekter av det här uppdraget. Inte minst för att se vart vi kan bedriva verksamheten, vart personalen kan bo. Men vår förhoppning är att det här ska komma igång så snart som möjligt, säger Mattias Wahlsten på Arbetsförmedlingen.

Timbros rapport

Den marknadsliberala tankesmedjan Timbro publicerade förra fredagen en rapport om den höga arbetslösheten bland somalier i Sverige. Rapporten skrevs ursprungligen som en kandidatuppsats i nationalekonomi vid Linköpings universitet och fokuserar på en jämförelse av arbetsmarknadssituationen för somalier i Östergötland och i den amerikanska delstaten Minnesota.

Enligt rapportförfattarna kan situationen för somalier i Östergötland anses vara representativ för gruppen i hela landet. De konstaterar att förvärvsintensiteten, alltså andelen förvärvsarbetande inom gruppen, endast är 19,5 procent bland somalier i åldrarna 20-64 år. 8,9 procent av somalierna är öppet arbetslösa, vilket innebär att över 70 procent varken arbetar eller finns registrerade som öppet arbetslösa.

Tidigare studier av bland annat somalier i Göteborg har visat att det är en grupp med hög arbetslöshet, dålig utbildning och hög kriminalitet. Situationen för somalier är enligt rapporten likartad i princip i samtliga länder dit de har invandrat. Undantaget sägs vara delstaten Minnesota i USA, vilken i rapporten benämns som ett framgångsexempel. Det skall dock betonas att det endast rör sig om en relativt bättre situation för somalierna i Minnesota jämfört med somalier i andra länder.

Andelen somalier i Östergötland med eftergymnasial utbildning är drygt 8 procent vilket kan jämföras med 28 procent för motsvarande grupp i Minnesota. Dock så saknar hälften av somalierna i Minnesota examen i de utbildningar de påbörjat. 9,8 procent av den somaliska populationen i Minnesota är arbetslös och 42,7 procent står utanför arbetsmarknadens förfogande. Endast omkring hälften av somalierna har arbete och somalierna utgör även i USA en av de fattigaste och mest problemtyngda grupperna i samhället.

De senaste åren har somalier i Minnesota dessutom allt mer kommit att förknippas med en ökad brottslighet. Omkring 500 av delstatens drygt 30 000 somalier tros vara medlemmar i kriminella gäng och ett flertal dödsskjutningar bara under det senaste året har kunnat kopplas till uppgörelser mellan somalier. En film som lades ut på Youtube i november i år visar hur unga somalier går runt och ger sig på vita cyklister och fotgängare i Minneapolis och St. Paul samtidigt som de filmar övergreppen. I ett annat uppmärksammat mål åtalades åtta somalier i november misstänkta för att finansierat den terroriststämplade organisationen al-Shabaab. Kvinnosynen inom den somaliska gruppen har också väckt frågor sedan ett tiotal somalier ignorerade att en kvinna blev våldtagen i Minneapolis av deras landsman Rage Ibrahim, något han sedermera dömdes för.

För att förklara varför arbetslösheten trots allt är betydligt lägre bland somalier i Minnesota än i Sverige så försöker rapportförfattarna att identifiera strukturella skillnader. De konstaterar att de somalier som invandrat till Minnesota generellt hade en bättre utbildning och att fler utbildade sig sedan de väl invandrat. Somalierna i Minnesota har dessutom bildat en etnisk enklav, ”ett geografiskt avgränsat område där människor med liknande livsstil eller ursprung bosatt sig. I Minnesota erbjuder enklaven både ekonomiska och sociala möjligheter att tillgodose den egna gruppens behov, många somalier har handels- och affärserfarenhet från hemlandet varför många har företagarambitioner”.

Även tidigare studier har visat att multietniska samhällen relativt till etniskt homogena samhällen generellt leder till lägre socialt kapital och en försämrad ekonomi, men att etnisk segregation där etniska grupper lever separerade i enklaver ändå är mindre dåliga än samhällen där olika etniska grupper lever blandade.

Rapporten försöker dock främst finna förklaringen till skillnaderna i att det amerikanska samhället är mer marknadsliberalt. Lägre minimilön och regler som gör det är enklare för arbetsgivare att avskeda anställda förmår fler att anställa somalier i USA relativt till Sverige, enligt författarna. Lägre socialbidrag sägs även göra det mer eftersträvansvärt för somalier att förvärvsarbeta. I intervjuer som de gjort med somalier framkommer att ”det är relativt vanligt att somalier, särskilt den äldre generationen, har ambition att åka tillbaka till Somalia när läget stabiliserats. Bland dessa har det indikerats att det finns lägre incitament att lära sig svenska och söka arbete”.

En uppenbar brist i rapporten är att inga jämförelser gjorts med några kontrollgrupper. Det är således svårt att bedöma riktigheten i de slutsatser som dras, även om det framgår tydligt att invandringen av somalier till så väl USA som Sverige sammantaget inneburit en stor ekonomisk förlust för respektive lands majoritetsbefolkning.

Den som är ny i Sverige kan få etableringsersättning. Etableringsersättningen är pengar man får när man har en etableringsplan hos Arbetsförmedlingen. Om man har barn kan man också få etableringstillägg. Bor man ensam kan man få bostadsersättning.

Den som har etableringsersättning kan också få etableringstillägg och bostadsersättning. Det är Försäkringskassan som beslutar och betalar ut etableringstillägg och bostadsersättning.

Den som har barn som bor hemma kan ha rätt till etableringstillägg. Hur mycket etableringstillägg som betalas ut beror på antalet barn och barnens ålder. Den sökande får 800 kr för varje barn som inte har fyllt 11 år och 1500 kronor för varje barn som har fyllt 11 år.

 Etableringstillägg kan betalas ut för maximalt tre barn. Om den sökande har fler än tre barn räknas de äldsta barnen och en familj kan få maximalt 4 500 kronor i etableringstillägg per månad.

Om man är ensamstående eller om bara en person i hushållet har rätt till etableringsersättning ansöker man om etableringsersättning på blanketten FK 6700 Ansökan om etableringstillägg En sökande. Makar som bor tillsammans och båda har rätt till etableringsersättning och etableringstillägg ansöker på FK 6701 Ansökan om etableringstillägg Två sökande.

Om en sökande får underhållsstöd kan det innebära en minskning av etableringstillägget.
 

Den som bor ensam i en egen bostad och är folkbokförd där kan få bostadsersättning. En egen bostad kan avse såväl en hyresrätt som en bostad som man äger.

Man kan få bostadsersättning även om man bor i andra hand förutsatt att hyresavtalet är skriftligt och att hyresnämnden eller bostadsrättsföreningen har godkänt uthyrningen. Om man har en inneboende eller bor tillsammans med någon har man inte rätt till bostadsersättning.

Bostadsersättning kan betalas ut för den bostadskostnad som överstiger 1 800 kronor per månad. Om man har en bostadskostnad som överstiger 5 700 kronor per månad har man inte rätt till ersättning för den överskjutande delen av kostnaden. Bostadsersättning kan maximalt uppgå till 3 900 kronor. Man ansöker om bostadsersättning på blanketten FK 6703 Ansökan om bostadsersättning.

Försäkringskassan betalar ut etableringsersättning, etableringstillägg och bostadsersättning en gång i månaden. Pengarna kommer i efterskott.

• Etableringsersättning (pdf 93 kB, öppnar nytt fönster)
• Ny lag – nya möjligheter. Vissa Nyanländas etablering i arbets- och samhällslivet, myndighetsgemensam (pdf 445 kB, öppnar nytt fönster)

Anledningen  till att jag bad dem var att jag fann en artikel i Sverigedemokraternas Fria Tider för fantastisk att vara sann.

259 200 kr i retroaktiv föräldrapenning och 12 000 kr i skattefri SFI-bonus.