Av någon för mig okänd anledning så har en stor del av berättelsen fallit bort från början. Så jag lägger upp den missade delen igen här
[smg id=116 type=preview]
Det var alltså på kungens födelsedag den 5/12 som jag anlände, och passkontrollanten lyckönskade mig till att få en stämpel i passet denna viktiga dag, den skulle ge mycket lycka sa han. Efter att åkt en öppen röd taxi till hotell Prince (tips från Chiang Mai-guiden här på MPR) , gick vi ut på stan för att äta en bit mat och kolla läget. På ett torg var det dansuppträdande av unga flickor till kungens ära.
[smg id=114 type=preview]
När vi gick hemåt hade mörkret börjat falla, och fyrverkerierna börjat. Vi satt på hotellbalkongen på femte våningen med utsikt över staden och berget, och såg fyrverkerierna och alla ballonger som tänts och som sakta steg mot skyn. Det var en förtrollande och magisk kväll, den vår första efter tre månaders ofrivillig skilsmässa.
[smg id=115 type=preview]
Dag två tog vi en halvdagsutflykt till en bergsby, och templet Doi Suteph. I begsbyn bodde ett folkslag som hette Mong, och som ursprungligen kom från Kina, via Laos. De livnär sig på odlingar längs bergssidorna, och har en speciell klädedräkt som vi fick se exempel på. Numera var turismen också en betydande inkomstkälla, och marknaden vi kom till kändes mycket som en turistfälla.
[smg id=126 type=preview]
[smg id=123 type=preview]
Då det var helgdag i LOS, vat massor av thailändare som hade valt att besöka Doi Suteph, och här en bild av trafikkaoset vid entren.
[smg id=120 type=preview]
Som tur är finns det en kabelvagn som tar en upp till templet, och därmed slapp vi gå i trappan med 306 trappsteg som var det andra alternativet.
[smg id=122 type=preview]
[smg id=128 type=preview]
Templet har statusen av Kungligt tempel, då kungen donerat dit, var verkligen storslaget med delar av byggnaden täckta av bladguld. Även utsikten över Chiang Mai var storslagen.
[smg id=121 type=preview]
[smg id=119 type=preview]
Kvällen avslutades på Riverside restaurang vid flodkanten (tips från MPR). Vi satt på den övre altanen med utsikt över Ping river, och jag åt god falangmat. i baren nedanför spelade två duktiga gittarister en blandning av jazz och blues. Kan verkligen rekommendera ett besök. Här en något suddig, men ändå bild från vår romantiska kväll.
[smg id=127 type=preview]
Dag tre valde vi att tillbringa större delen i en busstur till den gyllene triangeln. ett av stoppen var vid det vita templet i Chiang Rai, byggt så sent som 1995. otroligt vackert!
[smg id=131 type=preview]
I gyllene triangeln möts de tre länderna Thailand, Laos och Myamar (fd. Burma) Fram till sjuttiotalet ett centrum för opiumhandeln. Efter att kungen då tagit intiativ för bönderna att odla alternativ gröder, har handeln nu upphört, och är nu ett intressant turistmål. Vi åkte en tur på Mekongfloden, och gick iland i Laos och en liten marknad där det gick att inhandla BeerLao, som efter nogrann inspektion befanns fullt drickbart.
[smg id=132 type=preview]
[smg id=125 type=preview]
[smg id=124 type=preview]
[smg id=133 type=preview]
Resan norrut avslutades vid Measai, gränsstaden mot Myamar.
[smg id=130 type=preview]
En Kanadensare som var på turen som en visarun, drabbades av de nya visumreglerna, och fick bara sitt visa förlängt med 15 dagar, istället för som tidigare 30 dagar. Han blevt grymt besviken, och menade att nu var det slut med Thailand som resmål för hans del, det finns många andra länder att spendera sina pengar på menade han. Varför gör Thailand det så svårt att turista i landet?
Dag 4 åker vi buss från Chiang Mai till Korat
[smg id=156 type=preview]
Vi hade på kvällen innan undersökt om det gick någon buss till Chaiyaphum, men det närmaste var till Korat. Den resan var dryg och tog 13 timmar, sedan två timmar till i bil till hemmet i Nanongthum.
Nästa dag åker delar av familjen och hälsar på en släkting som har ett lantbruk med boskap, till skillnad från resten av familjen som lever av risodling. Först skulle bärigheten i den lilla bron testas, så alla fick gå av bilen, och se var man kunde passera säkert.
[smg id=152 type=preview]
Här följer några bilder från släktingens gård, vackert men fattigt. Jag såg att en pengagåva utdelades, så här har Sverige varit aktivt att stödja den lokala jordbruksutvecklingen i mellersta Thailand 
[smg id=148 type=preview]
[smg id=144 type=preview]
[smg id=153 type=preview]
[smg id=146 type=preview]
[smg id=154 type=preview]