"The reports of my death have been greatly exaggerated."
Alla kulturer har haft en början och ett slut men att vi skulle stå inför Pattayas död hoppas jag dröjer.
Alla städer förändras, på gott och ont men jag har inte hört talats om något ställe där tiden står stilla, möjligen med undantag av enstaka byar i Amazonas.
Jämför vilken stad som helst i Sverige med hur den såg ut för 20 år sedan och hur den ser ut idag så vet jag inte om jag skulle vilja besöka de platser där
tiden stått still. Försök t.ex. att be en taxi att köra till Hotell Continental i Stockholm, det står heller inte kvar tillsammans med många kvarter.
Sedan kan man sakna den tid som varit men den kommer aldrig tillbaka. En del kallar det för utveckling och andra säger att det var bättre förr....
Ett mycket bra inlägg. Ska man nå igenom i dagens mediabrus, framförallt på sociala medier, så måste allt blåsas upp till domedagskatastrofer eller himmelrike. En "minskning på 5%" eller en "marginell ökning" intresserar nästan ingen och skapar inte någon diskussion.
Jag var inte i Pattaya på 60-talet och den främsta anledningen till det är att jag då inte var född. Jag var i Pattaya första gången 1998 och sedan dess har jag varit där åtminstone två helger på år, ibland högsäsong och ibland lågsäsong. Jag har alltid hört från Saengtaewchaufförer, bartjejer, hotellanställda och restaurangägare att nu ligger Pattaya på dödsbädden, det har aldrig varit färre turister. Antalet hotell, restauranger och bilar ökar dock ständigt och sett över ett par år så ökar också antalet turister. Jag var också i Taiwan första gången 1998 och då var de helt säkra på att inom 5 år så var Taiwan dött, alla jobb skulle flytta till Kina. De hade lite rätt, inom 10-15 år så har väldigt många industrijobb flyttat till Kina, men arbetslösheten i Taiwan är 2015 inte högre för det; de gör andra och dessutom oftast bättre jobb idag. Så är det nog i Pattaya också, visst är det färre västerlänningar än för 5-10 år sedan och det drabbar de som inriktade sig på västerlänningar och antingen inte gjorde det sådär jättebra och/eller inte var anpassningsbara nog att ändra inriktning. Många andra har dock tillkommit och det jobbar garanterat fler inom turismnäringen i Pattaya idag än för 10 år sedan och de tjänar förmodligen dubbelt så mycket.
Men, kan man få Nobels Fredspris för att kraftigt överdriva en trolig sanning så kan man ju inte klandra en servitris på en Pattayasylta, eller dess kunder, för att ringa i alarmklockan.