Jag har varit nere på Phuket en sväng. Och för att få lite balans på detta Isan/Pattaya forum får det väl bli lite bilder därifrån. Igen.
Först lite uppföljning på några byggprojekt jag har skrivit om tidigare.
Nya ”teatern” som den såg ut i slutet av oktober.
Redan vid förra min förra sväng ner till Phuket i mitten på januari var den, om inte klar så i alla fall igång.
Vi var och såg showen. Riktigt bra. Även om affischnamnet Joe Labero på sin höjd körde 20-25 minuter av en drygt två timmar lång show.
Med hjälp av en kompis där nere hamnade hela vårt gäng på ”gratislistan”. Och det var många namn på den listan. Trots det var salongen långt ifrån full. Och detta mitt i peakseason.
Granne med teatern ligger ”Nya Tiger”. Eller nyaste ska jag kanske säga. Det finns visst fyra ”tigrar” vid det här laget i Patong.
I slutet av oktober såg det ut så här
Även den hade börjat komma igång i januari.
I januari så var det dock bara barerna ut mot Bangla som var igång.
Tiger är ett fräckt ställe. Med perfekt läge. Men med helt vanvettiga priser. I alla fall för ”barägarna”. ”Keymoney” , alltså pengar under bordet för rätten att hyra en av frontbarerna ett år uppgavs till 5 mille. Och för att få hyra en frontbar var man även tvungen att hyra baren innanför. Men där var det fyndpris på ”keymoney”. Endast 3 mille. En gubbe har slantat ”keymoney” för 2 (av 4 ) ”dubbelbarar ” alltså 8 mille styck och år. För säkerhets skull på två år. Alltså 32 mille. Sen tillkommer visst hyran. Men den var blygsam. Bara runt 250.000 i månaden. Ska sägas att siffrorna är av lite ”rykteskaraktär”. Men i alla fall i rätt storleksordning. En åt helvete för hög storleksordning.
Det ligger nåt i uttrycket ”Visst kan man göra sig en mindre förmögenhet i Thailand. Det gäller bara att börja med en stor”.
I slutändan är det givetvis kunden som betalar. 120 bath för en pilsner har jag för mej att jag gav. Förvisso knappast värre än vissa andra Banglabarer. Men 200 bath för en ”ladydrink” lär vara Patongrekord. Hörde att ”barfine” skulle vara 1000 bath. Men det var från en tjej i annan bar, så det var kanske för att hennes bar’s barfine, gränsfall på hutlösa dyra 600 bath, skulle framstå som billigt!
Numera har de i alla fall lyckats hyra ut de flesta barerna. Även om jag aldrig såg några gäster på den ”inre halvan” av bygget. Lär inte dröja länge innan skyltarna ”Bar for sale” dyker upp. Skylttillverkarna kan serietillverka just ”Bar for sale” skyltar. Det är deras storsäljare!
Andra och tredje våningen på Tiger är fortfarande inte klara.
Oktoberbilden från bygget mitt emot Tiger
I förra veckan såg det ut så här.
Ett nytt köpcentrum. Precis vad Patong behöver! Fasaden ut mot Bangla är inte alltför bred. Men kåken är rejält djup. Och med källarplan, så 3 gigantiska våningsplan ska fyllas. Av vad kan man undra. Och vem ska handla i alla dessa butiker?
Och som det skulle vara nog. Bakom nya ”teatern” och Tiger har det byggs. Och givetvis. Ett nytt köpcentra till! Ja. Det hade ju kunnat vara barer. Eftersom det finns två saker som Patong absolut inte behöver. Barer och butik. Det finns redan nog. Mer än nog.
Köpcentrat är dock nästan klart. En liten promenad från förra veckan.
Vi smyger in ”bakvägen” mellan teatern och Tiger. Det pågick markarbeten den lite naturligare vägen till vänster om teatern.
Kåken till vänster ligger alltså bakom teatern och är första delen av köpcentrat.
Nu har jag kommit nästan till slutet av Tiger och plåtar bakåt. Det är alltså Bangla som skymtar där i fjärran. Tiger är en gigantisk kåk. Det är många barer som får plats i den kåken. Otroligt många. Och det fanns redan innan otroligt många barer. Som saknade gäster. Även utan konkurens av den här kolossen.
Slutet på Tiger och några färglada byggnader som jag inte riktigt begriper vad de ska användas till. Förhoppningsvis finns det nån som har tänkt ut nåt bra användningsområde. Men jag är inte säker. Ibland verkar det vara bygg först tänk sen. Som Phuket Town’s nya bussterminal. Klar sen 2 år tillbaka. Nån dag blir vägen dit också klar så bussarna kan börja använda den.
En butik är redan på G. Trots att det fortfarande är en byggarbetsplats
Efter de färgglada kåkarna kommer det lite mindre färgglada kåkar. Uppenbarligen restauranger. Redan öppnade. Men knappast oväntat tomma.
En vänstersväng senare och vi närmar oss Rat U Thit (Second Road på Pattyaspråk). Och ett gäng färgglada restauranger.
Nästan framme vid Rat U Thit och Jungceylon. Bara en sista restaurang.
Och vänder jag mej åt vänster (mot Bangla) ser det ut så här. Massvis med ännu tomma butikslokaler nästa hela vägen till Bangla. Överetablering är bara förnamnet!
Så här ser samma gata ut från Banglahållet
Och ytterligare en väg från Rat U Thit att ta sig in till detta ”bakomliggande” affärsområde. Undrar hur många som kommer att orka leta sig in.
Tillräckligt många för att få alla dessa butiker att gå runt? Aldrig!
När vi ändå är inne på meningslösa byggprojekt. Den numera inte speciellt nybyggda ”Soi Seadragon”
Här fick någon för sig att bygga barer i 2 plan. Trots att barer på andra våningen inne på en soi aldrig funkar. Ska damerna stå däruppe och vrålande försöka överrösta musiken med ett ”Hello handsome man.Welcome up”. När det står ett gäng tjejer där nere som handgripligt föser in gubbarna i sin bar innan de ens når havvägs till trappan.
Av 10 barer på andra våningen står 6 tomma. Och enda orsaken till att de 4 första har hyresgäster är att man för att hyra bottenvåningen även måste hyra andravåningen!
Åter till promenaden. Uppe på Rat U Thit fick jag syn på den här skylten
En svensk, som kör en Kebab restaurang, i Thailand. Internationellt så det förslår. Men alla idéer är bra. Utom de dåliga. Svensken som körde mexikansk käk i Patong fick dock ge upp.
Finns flera nya svenskställen i Patong. Men dom får jag ta nån annan gång.
Jag är på väg hit för en bit mat. Hell’s Kitchen. Som numera dessutom kör med lågprismeny.
Pizza för 169 eller ett gäng pastarätter för 99 bath är fyndpris. I alla fall i Patong. Men inte blev det billigt bara för att maten var billig. Dom sålde även lite ”bra att ha grejor”. Och för en prylbög som mej så var det torsk direkt.
Vad sägs om detta
Ett glas som tänds när det finns vätska i det. Så när ljuset slocknar så vet Damen att hon har missat att fylla på husbondes glas och omedelbart måste rusa fram för att rätta till sitt misstag.
Ska jag vara riktigt ärlig skulle jag nästan ha föredragit omvänd funktion på glaset. Alltså att ljuset tändes när ölen tog slut.
Jag har nog nån gång skådat nåt som ser aptitligare ut än öl, upplyst underifrån av blinkande ljusdioder. Men det är smällar man få ta.
Eller detta helt livsnödvändiga redskap.
Ett duschhandtag med inbyggd belysning. Som ändrar färg beroende på temperatur. Och som har ett inbyggt ”vattenkraftverk” så inga batterier behövs. Hur har jag kunnat leva 60 år utan ett sådant?
Jag tror att jag just slog något slags rekord. Att trådar går ”off topic” redan i andra inlägget har förekommit förr här på MPR. Men att ett inlägg spårar ut fullständigt halvvägs in i första inlägget har nog aldrig hänt förr.
Tillbaka till ordningen och ett exempel på en tvåvånings bar som faktiskt funkar. Aussie Bar.
Kul att sitta på en bar mitt emot när det visas sport hemifrån. Med supportrarna för respektive lag placerade på varsin våning. Att ett mål, eller missat mål, kan utlösa så olika reaktioner!
Nästan granne med ”Aussie” ligger denna bar.
”Piratbaren” som jag mest minns för att de inledde varje kväll med en ”parad” med piratutstyrda, men ändock lättklädda, damer på Bangla. Givetvis anförd av en dam med ”Jolly Roger” fana.
Tillräckligt originellt för att jag skulle orka mej upp för trappan. Ingen parad den här gången, och när jag kom dit nu stod det nåt om ”ping-pong”. Och jag är inte ett dugg sportintresserad så det fick kvitta.
Avdelning ”ping-pong” och Bangla. Gatan är fullkomligt nerlusad med personer som vill hjälpa till att guida gäster rätt. Men låt er aldrig ledas till något ställe av dessa ”hjälpsamma personer”. Alla barer som de guidar till kör med dubbla prislistor! Och de ”guidade” gästerna debiteras minst 500 bath för en pilsner! Oftast 800 bath! Skulle gissa att en ”oguidad” gäst på en pingisbar pungslås på runt 200 bath.
Nej nu kör vi lite ”off topic” igen med en ”Bildfrågan special”. När jag rotade bland mina gamla hårdiskar hittade jag några bilder som jag trodde var borta för gott. Bl.a. denna bild från runt år 2000.
Mitt gamla stamlokus på Bangla. Alice bar. Men frågan är. Vad heter stället i dag?
En annan gammal bekanting sen anno dazumal. ”Ship Wreck”.
Men. Det är nåt som inte stämmer. Så här har ”Ship Wreck” aldrig sett ut förr. Och den har dessutom inte legat just här. Ja, ja. Återvinning även i Thailand numera.
En bild på både hatobjektet nummer ett d.v.s. en Tuk-Tuk och faktiskt en av Phukets sällsynta ”Taxi Meter”
Nu ska det sägas att ”Taxi Meter” på Phuket inte betyder riktigt samma sak som andra ställen. Jag åkte en ny ”Taxi Meter” från flyget. Och inte hade han någon ”Meter”. Eftersom de aldrig någonsin körde efter taxametern så har de tagit steget fullt ut och helt enkelt skippat mätaren!
Men behållit namnet! Taxan? Lika förbenat dyr som Tuk-Tuk. Men i alla fall bekvämare.
Avdelning hatobjektet ”Tuk-Tuk”
Prislista för ”Tuk-Tuk”. Inom lilla Patong 200 bath. Om det så bara är 200 meter!
Dessutom ”This is minimum fares”. Fler än 4 personer, sent på kvällen, regn, flottbesök. Allt duger som ursäkt för att skinna turisterna på ännu mer pengar!
Hittade även den här skylten
Varm var det så det räckte till och blev över. Kanske därför jag inte såg som sålde ”hot air”!
Fler skyltar
Satt på stranden. Spritförbud på stranden?
Eller den här skylten
Får inte polisen in tillräckligt mycket på hjälmlösa turister utan behöver lite fler inkomstkällor?
Eller detta ”löfte” om arrestering för fyllekörning. Undrar om det verkligen betyder arrestering. Eller bara ett skäl för högre ”avgift” för att undvika arrestering. Även om jag hoppas att det verkligen betyder hårdare tag mot fyllekörning.
En annan logisk skylt. Från ”Soi Eric”
Hur ska kunna be plattvändaren om en låt om jag inte får störa honom förrän han har jobbat klart?
Dessutom är han numera inte speciellt arbetstyngd eftersom en barägare ledsnade på hans tveksamma musikval och satte ihop färdigmixade block. Så numera kommer herr DJ ner kl 20. Startar datorn med dagens musikblock. Och sitter sedan och väntar på att klockan ska bli 3. Så han kan stänga av och gå hem.
Men numera är det riktigt bra musik. Väl anpassad för oss ”mogna män” med framtiden bakom sig. Och som älska att höra ”Born to be alive” och liknande klassiker. För tvåhundrasjuttiotredje gången.
Kanske bäst att han inte går in och pillar med den färdigmixade musiken.
När vi ändå är inne på Soi Eric kan vi ta ett par bilder till. Den här gamla skylten till exempel.
Ett drygt år till lär den lysa innan den plockas ner. Soien kommer efter mycket velande inte att läggas ner. Men soiägaren Eric blir inte kvar. Och jag gissar att även namnet går i graven.
Och även denna inte helt okända bar läggs ner. Erics Shooters. Eller Kentas bar som den brukar kallas. Han ”tv-kändisen”.
Men varför Kenta satt upp dessa ilsket blålysande skyltar (2) med rullande text fattar jag inte. Han är inte direkt känd för att ha gatans vackraste damer. Och inte blir de vackrare av att de blir blå i nyllet.
Gubben själv. Han fyller förresten 70 bast den 27/6. Kanske läge för mini MPR träff i samband med det?
Vi är visst 2 som ska vara på plats i alla fall. Mini mini träff.
Bilder har jag massvis. Men bilder på damer i stort sätt inga. En orsak var att Damen, hon med stort D, var med på resan. Så det får bli en bild på henne med kompis.
Så här såg soien ut tidig kväll
Vi avslutar med lite bilder från Bangla samma tidiga kväll.
Östeuropeiska damer kar letat sig även hit. Lite senare och en ”viting” hade åmat sig i glasskåpet på andra våningen. Finns ytterligare en bar. Givet med åmningsskåp.
Ska kanske inte klaga på åmningsskåpet. Föredrag visserligen thaitjejer 7 dar i veckan framför de östeuropeiska damerna. Men när det gäller att åma sig ligger thailändskorna i lä!
Barer i mängd. Och en läderbutik. Som har funnits sen ”urminnes tider”. Lätt udda placering på butik i alla fall.
”Damer” av lätt avvikande sort.
Annart var det skylten för ”Black Horse” som jag var ute efter att plåta. De höll visst på att missa s:et. Och det hade ju inte varit bra. För det fanns ingen där som var svart!
Banglas i särklass sämsta soi. Stendött. I alla fall de gånger jag varit där. Dessutom inomhus. Och just nu är det mer än varmt i Thailand. Även utomhus.
Skapligt med folk var det. I alla fall ute på Bangla. Inne i barerna var det ganska lugnt. Alltför lugnt för att få det att gå ihop för de flesta.
Vi avslutar med en affisch. Tänk att man illustrera något så vidrigt som vattenkriget Songkran med en så här vacker affisch.
Pattaya må vara bättre än Patong i många avseenden. Men på en punkt vinner Patong på knock.
I Patong pågår eländet Songkran bara en (1) dag!
