Osvensk

Jag har undrat ett tag nu.

Det verkar vara bra att vara osvensk.

Men samtidigt skyltar butiker med stolthet "svenskt ursprung", "svenskt kött" osv osv.

Det är något som inte stämmer.

Hur ska svenskar ha det egentligen???

---

Men förra veckan hittade jag svaret i Språktidningen.

En mycket bra tidning för de som tycker det är kul med språk.

Hoppas det är ok att publicera texten. Fler kanske få mersmak och köper tidningen.

Själv köper jag ibland och läser på biblan för det mesta.

På tal om att köpa eller läsa på bliblan.

Nu finns Körkortbok på thailändska att låna på många biblioteket runt om i landet.

---

---

Urklippt ur Sråktidningen, med lite förkortningar här och där.

Fredriks fynd:

Osvenskt är mjukt, svenskt är hårt.

Det finns ingenting så svenskt som viljan att vara osvensk.

I Sverige använder vi ordet osvenskt i en huvudsakligen positiv betydelse. Det är nästan alltid ett beröm att vara osvensk. "Så där härligt osvenskt", säger folk och talar då om olika händelser präglade av rakhet, spontanitet, ärlighet, passion eller något annat som kontrasterar mot den förväntade svenska stelheten.

Det finns dock ordet odansk och unbritish. Men de orden är negativa.

Av detta skulle vi kunna göra följande tolkning: Vi svenskar är ovanligt ödmjuka och självkritiska som använder osvensk som vi gör.

Det vittnar om ett slags förfining bortom det etnocentriska och pöbelaktigt nationalistiska; vi vet att Sverige inte är märkvärdigare än andra länder och intar därför en sympatisk blygsamhetsattityd.

Vad skönt det vore om så är fallet eller! Eller hur

---

---

Jag tror jag nöjer mig än så länge.

Fortsättningen kommer.

---

Mvh

Magrood

Jag har undrat ett tag nu.

Det verkar vara bra att vara osvensk.

Men samtidigt skyltar butiker med stolthet "svenskt ursprung", "svenskt kött" osv osv.

Det är något som inte stämmer.

Hur ska svenskar ha det egentligen???

---

Men förra veckan hittade jag svaret i Språktidningen.

En mycket bra tidning för de som tycker det är kul med språk.

Hoppas det är ok att publicera texten. Fler kanske få mersmak och köper tidningen.

Själv köper jag ibland och läser på biblan för det mesta.

På tal om att köpa eller läsa på bliblan.

Nu finns Körkortbok på thailändska att låna på många biblioteket runt om i landet.

---

---

Urklippt ur Sråktidningen, med lite förkortningar här och där.

Fredriks fynd:

Osvenskt är mjukt, svenskt är hårt.

Det finns ingenting så svenskt som viljan att vara osvensk.

I Sverige använder vi ordet osvenskt i en huvudsakligen positiv betydelse. Det är nästan alltid ett beröm att vara osvensk. "Så där härligt osvenskt", säger folk och talar då om olika händelser präglade av rakhet, spontanitet, ärlighet, passion eller något annat som kontrasterar mot den förväntade svenska stelheten.

Det finns dock ordet odansk och unbritish. Men de orden är negativa.

Av detta skulle vi kunna göra följande tolkning: Vi svenskar är ovanligt ödmjuka och självkritiska som använder osvensk som vi gör.

Det vittnar om ett slags förfining bortom det etnocentriska och pöbelaktigt nationalistiska; vi vet att Sverige inte är märkvärdigare än andra länder och intar därför en sympatisk blygsamhetsattityd.

Vad skönt det vore om så är fallet eller! Eller hur

---

---

Jag tror jag nöjer mig än så länge.

Fortsättningen kommer.

---

Mvh

Magrood

Jag tror inte riktigt att jag förstod det här. Och har jag missuppfattat allt ber jag om ursäkt.

Men, om det är fint att vara osvenskt, så leder det ju till att det är fult att vara svensk.

Men så känner inte jag

/Keithan

Tror nog dom flesta är inne på att "Osvenskt" är av negativ betydelse.

Inte fan vill man ha danskt kött på bordet, Såvida inte priset är sjukt lågt som det brukar vara.

Men i sverige så är man inte lika nationalistisk som i andra länder, Men att säga "osvenskt" skulle vara positivt håller jag inte med.

Jag tror inte riktigt att jag förstod det här. Och har jag missuppfattat allt ber jag om ursäkt.

Men, om det är fint att vara osvenskt, så leder det ju till att det är fult att vara svensk.

Men så känner inte jag

/Keithan

Fortsättningen kommer na kha.

Jag var också förvirrad.

Vill bara se reaktioner på del I.

Mvh

Magrood

Osvensk innebär väl att man utger sig för att inte vara så blyg, introvert som svenskar anses vara... typ många svenskar på semester med alkohol i kroppen säger: jag är minsann inte sån.. jag är alltid social osv

tar kontakt med främlingar istället för att stirra i golvet

Jag tror nog att uttrycket "osvenskt" möjligen används annorlunda nu jämför med för 40-50 år sedan. Då var det nästan exotiskt att semestra på mallis och Thailand var definitivt inte ett charterresmål. Då var alla i Sverige väldigt svenska. Den som skyltade med utlandssemestrar, döpte huset till Costa Klöver och gärna bjöd på paella med sangria när det var fest betraktades som lite "osvensk", mestadels med en positiv betoning. Han/hon var lite vågad, lite Dare Devil typ. För redan då visste man ju hur dom där utlänningarna bar sej åt, och alltså krävdes det lite extra råg i ryggen för att blanda sej med dessa.

Tror jag. Kanske...

Det är extra intressant för mig som kommer från ett land där: Made in Thailand anses vara mindre värt än typ Made in Italy, Made in Japan, Made in USA...

Att leva i ett land som Svenskt kött, Svenska jordgubbar osv är att anses som av bättre kvalitet.

Men samtidigt skämtar många om typ: du vet att du är svenska när du vill vara osvensk.

---

---

Nu kommer fortsättning i den mån lillen låter mig skriva.

Men börjar man syna användningen av det här ordet i sömmarna, så upptäcker man ett och annat som tyder på att det snarast handlar om en rätt falsk blygsamhet.

För det första är det nästan bara positivt när svenskar beter sig osvenskt. Invandrare eller folk med utländska bakgrund ska följa svenska normer och oskrivna regler. Invandrare som på många sätt är naturligt osvenska ska vara svenska, medan svenskarna själva ska vara osvenska.

---

Om man gör sökning på nätet av ordet osvenskt kan man upptäcka ytterligare något intressant. I praktiken är alla exempel hämtade från den "mjuka" delsen av vårt samhälle, sådant som rör t.ex. kultur och sociala normer. Nästan inga exempel alls kommer från sådant som rör "hårda" frågor t.ex. teknik, vetenskap, lagstiftning och dylikt.

Ordet i fråga förekommer i sådana kombinationer som en osvensk bok (mustigt, härligt språk), osvensk fest (sambarytmer, överdåd). Däremot letar man förgäves efter exempel på sådant osvensk mathygien, osvensk lagstiftning eller osvensk säkerhetskontroll. På de områdena råder istället det motsatta förhållande: ordet svensk är mycket positivt. I sammanställningar som svensk säkerhet och svensk livsmedelslagstiftning är svensk en kvarlitetsförsäkring.

---

Alltså: en strick tudelning. När det gäller mätbara, rationella värden är svensk det eftersträvansvärda, när det gäller motsatsen, omätbara värden som kultur, känslor, mänsklighet och så vidare så är det osvensk som gäller. Vad kan vi lära oss av detta?

För det första: vi har en stark åtskillnad mellan mätbara och icke-mätbara värden.

För det andra: vi svenskar har ett starkt självförtroende när det gäller mätbara värden, men ett mycket svagt när det gäller icke-mätbara värden.

Det sistnämnda kan kanske historien förklara. Det finns nästan inga andra länder som likt Sverige omvandlats från grunden - och byggts upp med hjälp av mätbarhet, rationalitet och förnuft. Ingenjörer, politiker och samhällsplanerare har helt format det land vi idag lever i. Och det präglar också våra språkliga värderingar.

---

Mer kommer.

Mvh

Magrood

Tja

Herman Lindkvist filofiserar på samma tema

http://www.aftonbladet.se/nyheter/kolumnister/hermanlindqvist/article6125229.ab

Själv kommer jag och tänka på den här situationen.

Klockan är 07.30 på måndag morgon. Tunnelbanan är full med folk på väg till jobbet. En mycket överförfriskad gentleman sitter också i vagnen och letar efter ett offer att prata med. Ingen har någon större lust att ta upp en konversation med denna gentleman. Han försöker inleda en diskussion med än den ena .. än den andra .. men får inget napp. Han ger upp och säger högt med ett stön 'Så jävla svenskt" och somnar ..

mvh ..

Tja

Herman Lindkvist filofiserar på samma tema

http://www.aftonbladet.se/nyheter/kolumnister/hermanlindqvist/article6125229.ab

Själv kommer jag och tänka på den här situationen.

Klockan är 07.30 på måndag morgon. Tunnelbanan är full med folk på väg till jobbet. En mycket överförfriskad gentleman sitter också i vagnen och letar efter ett offer att prata med. Ingen har någon större lust att ta upp en konversation med denna gentleman. Han försöker inleda en diskussion med än den ena .. än den andra .. men får inget napp. Han ger upp och säger högt med ett stön 'Så jävla svenskt" och somnar ..

mvh ..

Ha ha ha. Den var kul.

Herman Lindkvist gillar jag att lyssna på också. Lånade ljudbok av honom en gång. Mycket kul.

---

Sista delen:

Samtidigt är svenskarna när som helst beredda att skämmas över sin stelhet, tråkighet, brist på spontanitet, jolmiga mat och trista tv-dramatik. Jag tror att denna undfallenhet i själva verket är ett slags kompensation, en falsk blygsamhet i uttryckets rätta bemärkelse.

Vi tror verkligen på fullt allvar att Sverige är världens bästa (och modernaste) land. Så fort vi reser på semester ute i världen tycker vi oss också få det bekräftat: de slår sina barn, kvinnorna har fortfarande sjalett - så var det också i Sverige för hundra år sedan, solklart att de ligger efter oss.

I detta förhållningssätt ligger en fara i att vi skulle verka nationalistiska och självhävdelsefulla. Och det skulle ju vara onödigt i ett land som redan är bäst, som att strö salt i såren på omgivningen. Därför kompenserar vi, ägnar oss åt lite klädsam självspäkelse medelst ordet osvensk: titta vi har också sådant som vi inte är så bra på (sambadans och kryddstark mat)!

Vi svenskar anser oss bäst på det mesta som är mätbart och rationellt (= i princip allt viktigt), och vi avstår alltså sedan lite klädsamt till resten av världen att tillsammans får vara bäst i det icke-mätbara (= inte alls lika viktiga). Ödmjukt, eller hur?

Det finns alltså ingenting så svensk som viljan att vara osvensk. Inga andra tycks ha samma behov att inför sig själva dölja sin egen brist på självkritik.

Av: Fredrik Lindström

Ur Språktidningen: Oktober 2009

---

Hur en text tas beror på vem som berättar det också, tror jag.

---

Mvh

Magrood

- som förmodligen ska ut och sjunga nu -

Osvensk innebär väl att man utger sig för att inte vara så blyg, introvert som svenskar anses vara... typ många svenskar på semester med alkohol i kroppen säger: jag är minsann inte sån.. jag är alltid social osv

tar kontakt med främlingar istället för att stirra i golvet

Snackar vi Norrlänningar nu eller?

MVH Svampen"från gnällbältet"

Hur en text tas beror på vem som berättar det också, tror jag.

---

Mvh

Magrood

Dessutom beror det ju på i vilket sammanhang.

Tror inte det är så lätt, som att säga osvensk alltid är negativt, eller tvärtom.

Sverige kastrerades för 200 år sedan, sedan dess har vi desperat försökt att hitta något som vi kan känna stolthet över. Sedan Olof Palmes tid är vi stolta över att vi inte är ett folk och inte har någon gemensam kultur - vi är alltså numera stolta över att inte vara svenskar!

Det här landet har gjort en otrolig mental resa, som ganska väl sammanfattas av följande två citat:

"Europa tillhör Sverige!" Gustaf II Adolf

"Sverige tillhör Europa!" Carl Bildt

Sverige kastrerades för 200 år sedan, sedan dess har vi desperat försökt att hitta något som vi kan känna stolthet över. Sedan Olof Palmes tid är vi stolta över att vi inte är ett folk och inte har någon gemensam kultur - vi är alltså numera stolta över att inte vara svenskar!

Det här landet har gjort en otrolig mental resa, som ganska väl sammanfattas av följande två citat:

"Europa tillhör Sverige!" Gustaf II Adolf

"Sverige tillhör Europa!" Carl Bildt

hade de gått hade du fått pluskarma ------

Begreppet svensk är tillräckligt svårt att reda ut och det är inte heller konstant. Det som räknas som svenskt idag gjorde i många fall inte det för 50 år sedan. Undantaget skulle vara sommarstuga, för det är med undantag för några tyskar fortfarande en svensk företeelse.

I ditt resonemang så uppfattar jag att dåliga personliga egenskaper som då skulle vara typiskt för oss som är födda här skulle vara svenska? Ja stämmer det så är det inte så underligt om en del tycker att det är fint att vara osvensk. Själv tycker jag att det är lika rasistiskt som att påstå att folk från Afrika är lata eller att Kosovo Albaner stjäl som korpar. Ingen vill väl bli ihopbuntad och etiketterad med en stämpel varifrån man än kommer eller bor? Det buntas väl ihop tillräckligt på vad det här forumet handlar om.

På tal om svenskt kött.

Personligen frågar jag alltid efter äldre argentinskt eller danskt kött i affären. Finns inget som går upp mot en välhängd argentinsk (grön) biffstock...eller en välmarmorerad dansk entrecot. (hoppas jag inte gjort mig skydig till något rasistisk uttalande nu)

Varumärket "svenskt kött" vänder sig först och främst till de som fortfarande tror "Europa tillhör Sverige" och till de som tror att SAAB och Volvo är svenska bilmärken.

Att svensken är lite dum måste väl vara en logisk slutsats eftersom det mesta av s.k. "svenskt kött" ute i butikerna oftast är av betydligt sämre kvalitet än kött från andra länder. Att det svenska köttet dessutom är lite dyrare måste ju förklaras på något sätt, och då passar det ju bra att marknadsföra det under namnet "Svenskt kött" Trygt och bra! Eller vad tror ni?