Tycker du att du har blivit helt accepterad som medlem i hembyn? Och som farang
BTT
Hej
Absolut och det till 100%, men det kräver hårt arbete, en närmast total anpassning, lojalitet med byborna, engagemang för byns bästa, deltagande och respekt för byns ceremonier och traditioner, men viktigast av allt är nog att leva, äta, arbeta och bo på samma sätt som övriga bybor.
Jag kände mig precis lika accepterad i min första Thaiby i Petchabun på 80 talet, jag kom till en bra familj och gjorde precis som dom, det fanns för all del inget alternativ på den tiden, inga skyltar på engelska, nästan ingen som pratade engelska, inga hotell, inga falangrestauranger, inga affärer som 7-eleven, Big-C och liknande, inget toapapper, man tvättade sig i floden eller med regnvatten i lerkrukor, man åt det som fanns eller gick hungrig, det fanns inga falanger heller för den delen och såg man någon enda på flera månader var det möjligtvis en mormon eller hjälparbetare ifrån någon organisation, det var bara att ta seden dit man kom och som ung 25 åring var det inga problem.
,
Skulle jag inte bli accepterad och respekterad i en by skulle jag aldrig kunna tänka mig att vara där, men att arbeta och svettas tillsammans, äta och bo tillsammans, deltaga i byns ceremonier och respektera dess traditioner svetsar samman människorna där och det gäller även en utlänning, men vi får kanske bjuda till lite extra för att bli accepterade fullt ut.
En del utlänningar jag har mött tycker att dom nästan måste utplåna sig själva och göra en massa saker som dom egentligen ogillar för att bli accepterade, detta kan dom uppleva som jobbigt liksom att leva så tätt och sammanvävt med andra och då ger dom upp och fortsätter leva som en västerlänning, det funkar ju också men då blir man oftast lite isolerad, men en del utlänningar verkar gilla att ha ett privatliv och inte vara helt beroende av alla andra dygnet runt.
Ett sätt att lufta sig lite om man har haft det lite jobbigt är ju att åka iväg några dagar på en utflykt, se sig omkring och träffa andra människor, snart upptäcker man att man saknar byn, vardagen och vännerna, så här gör även Thai ibland, man lämnar byn och besöker släkt och vänner i andra delar av landet ett tag.
Med vänlig hälsning isan lover