Inför stundande ceremonier undrade min kära om några skönhetsingrepp. Hon vill se så bra ut som möjligt, för min skull. Och en kompis hade gjort något liknande och "såg mycket bättre ut" efteråt.
- Vill bleka huden (något Vitamin C-preparat "detox").
- Vill ha en näsa precis som din (västerländsk näsa).
- Någon slags injektion (mesofat) för figuren (låter som en stor bluff i mina öron).
- Ljusare och finare hy i ansiktet.
Man blir lite ledsen över osäkerheten som tycks finnas. Att inte tycka sig vara tillräckligt bra och att vilja se bättre ut än andra.
-Tycker du att det är löjligt, undrar hon, om du inte tycker det är nödvändigt, så är det ok.
Vet inte vad jag kan ge för råd annat än att det skrämmer mig. Man vet ju aldrig vilka skador man kan lida av detta i framtiden. Jag säger till henne att för min skull ska du absolut inte göra någonting av detta, jag älskar dig lika mycket oavsett vad. Du är ju redan den vackraste kvinnan i världen, vad mer kan jag önska? Varför fixa något som inte är fel? Jag tycker ju om din gyllene färg, din platta lilla näsa och att du inte liknar en vandrande pinne... Kom med mig till gymmet istället ;-)
Det är ju en paradox i samlivet med en kvinna... hur man säger att någon ser tillräckligt bra ut utan att det tolkas fel. Särskilt under rådande språkförbistring.
- Du behöver ju inte en massa make-up för att se bra ut
- Vill du inte att jag ska se fin ut?
- Jo, men. <--- AJAJAJ - fel hur man än svarar ![]()
Ja, har ni också upplevt att thailändska kvinnor upplever sig otillräckliga utseendemässigt?
Knappast unikt för Thailand, men i ett blandförhållande kanske det upplevs starkare eftersom båda parter "ser annorlunda ut" i varandras hemmiljöer.
