Hej
En sammanfattning av tråden "Olycklig i byn" ser ut ungefär så här för mig.
1. Ganska många upplever vistelsen i byn både som trist och händelsefattig, och en del ogillar byns dygnsrytm med tidiga morgonar och tidiga kvällar, man störs av hundar, tuppar och byns högtalare, en del tror också att det inte hjälper att lära sig språket för det finns ändå ingen som man kan föra ett vettigt samtal med om ämnen som inte rör byn och dess närområde, man har synpunkter på mat och hygien i byarna, man saknar landsmän och dom nöjen som städer och turistorter erbjuder, man får sina kylskåp länsade av släkten, man vill inte smutsa ned sig genom att deltaga i dom vardagliga sysslorna i byn, m.m.
Detta är helt logiskt enligt mig eftersom bylivet skiljer sig väldigt mycket ifrån det liv som en "vanlig" svensk lever i sitt hemland, både med avseende på mat, kultur, vanor, standard, språk och traditioner, m.m, och väljer man då att inte försöka bli en del av allt detta nya efter bästa förmåga så ökar naturligtvis risken att man blir både isolerad, uttråkad, olycklig och sitter på altanen och längtar bort och är fullständigt övertygade om att det är omöjligt att "bli en av dom andra i byn" med allt vad det innebär, och att det är mer eller mindre omöjligt att få "riktiga" manliga vänner.
Det märkliga är att flera av dom som inte trivs i byn som vanligt verkar ha svårt att acceptera att andra upplever vistelsen där helt annorlunda och stortrivs, detta resonemang vore roligt om någon kunde utveckla lite mer?
Själv har jag ju inga problem att förstå att en del vantrivs i byn, men varför tror samma personer ofta att andra också måste vantrivas och ha samma svårigheter att bli accepterade, få manliga vänner, m.m.?
2. Vissa inklusive mig själv hävdar att det är fullt möjligt att som utlänning leva och bo i en Thailändsk by på den Thailändska landsbygden och att det är fullt möjligt att bli accepterad och få Thailändska manliga vänner om man lär sig lite språk, har en öppen attityd, visar aktivt att man vill vara med, och att livet i byn då kan bli både roligt, lärorikt och givande på alla sätt, det har varit roligt att få ta del av andra medlemmars positiva upplevelser på bynivå.
Andras positiva upplevelser i byarna är viktiga för att fler ska ta steget ut på landet med en positiv och öppen inställning till allt det nya, det får inte bara bli den negativa bilden med plundrade kylskåp, tristess, och öldrickande i ensamhet på altanen när alla andra sover som dominerar bilden av Thailand på bynivå, för så behöver det inte alls vara, om man själv inte gör det till detta, allt det positiva finns där sedan är det bara upp till individen själv om man vill anstränga sig lite för att bli en del av det eller bara titta på med ogillande på avstånd.
Och jag vill poängtera att jag inte alls ogillar dom som skriver om sina negativa upplevelser i byarna, jag förstår er också, och era berättelser är lika viktiga och riktiga ur er synvinkel, även om jag själv har andra erfarenheter.
Mvh Isan Lover