Jag fascinerad över människor på olika forum och vad deras motivation är. Jag brukar att dra några favorit exempel ifrån Flashback. Den första är när en säger att han älskar att gå ut och gräva en grop att stå i, det är det enda som gör honom lycklig. Han blir idi*tförklarad, tills en annan säger att han också har provat och kände samma lycka. Sedan pågår denna tråd i åratal och hundratals sidor där man diskutera hur lycklig man kan bli av att stå i en grop. En efter en går ut och gräver en grop för att bevisa det ena eller det andra. Den andra är en som påstår att Leif Silbersky är två meter långa. Dag efter dag, månad efter månad lägger människor ut bilder på att Silbersky är tre äpplen hög. Men varje dag , månad efter månad håller den person fast vid detta och berättar den mest färgstarka berättelsen efter den andra hur Silbersky dukar basketbollar och spanar över höga murar. Folk blir bara argare och argare. Så håller det på månad efter månad.
Det är lite så här också. BBT hävdar dag efter dag att han har varit i Thailand, dag efter dag hävdar ett gäng att han inte har varit där. Så verkar man ha hållit på i runt tio år nu. Är det så att det är en av de få gånger detta gänget känner sig lyckliga, de har hittat sin grop att stå. BTT har hitta sin Leif Silbersky, det är det som får honom att gå upp morgonen och fyller hans dag. Jag blir väldigt nyfiken på BTT motivation och att han inte har givit upp. Lika nyfiken på den andra sidan också, om de verkligen ville få ett slut så vore det bara att ignorrera honom. Men man fortsätter.