Har väl ingen betydelse av vilken anledning någon väljer sin partner, huvudsaken är väl att båda parter blir nöjda med sitt val?
Här i strängt lutheranskt påverkade Sverige blir det nästan löjligt när den enda moraliskt korrekta orsaken är "äkta kärlek" när alla egentligen ändå, utan att säga det högt tar hänsyn till saker som den tilltänkta partnerns samhällsstatus, bakgrund, ekonomi osv.
I länder som Thailand, utan sociala skyddsnät, väger saker som en ljus framtid och trygghet för sig själv, sin familj och för sin framtida avkomma ofta högre i partnervalet för tjejer än partnerns eventuella snygghet, potens och ålder. Tvärtom så ses nog ofta en relation med en ung, snygg jämnårig kille som en högst osäker sådan... med rätta, måste man väl inflika. Man kommer ju för fan ihåg hur man själv såg på kurviga kvinnor som ung... inte var det som framtida livspartner inte.
Och det är väl inte fel för en thailändsk kvinna att välja trygghet framför äventyr om man nu inte är äventyrligt lagd av sig och kanske också i hela sitt liv saknat det förstnämda.
Själv har jag för många år sedan slutat uppröra mig över andra människors partnerval, så länge de är vuxna klarar de nog själv av att bestämma vem de vill leva med, oavsett åldersskillnad, ekonomisk skillnad, viktskillnader, snygghetsskillnader eller andra, enligt vår lutheranska syn, inte så moraliskt försvarbara parskillnader.
Sedan passar jag också på att gratulera Stefantaby för att ha hittat en intelligent, trevlig, vacker, ung kvinnlig vän. Även vänförhållanden är roande, man behöver inte ju ta det längre än så... precis som du så klokt poängterar. Men skulle hon, och du, vilja ta det ett steg längre så tycker jag inte ni ska ta någon hänsyn till omgivningens eventuella reflektioner.