Nya betygssystemet i Sverige för Thai och Svenskar

Varför försöker man uppfinna hjulet igen ??

Utbildningsministrarna kan ju inte sätta betyg på sig själva en gång dom har förstört det Svenska betygssystemet för länge sedan, och nu försöker dom att återskapa något. Det var lärare som sade att dom inte visste hur dom skulle sätta betyg på grund av alla ändringar i betygssystemet dom sista 15 åren.

Ha det

Utbildningsministrarna kan ju inte sätta betyg på sig själva en gång dom har förstört det Svenska betygssystemet för länge sedan, och nu försöker dom att återskapa något. Det var lärare som sade att dom inte visste hur dom skulle sätta betyg på grund av alla ändringar i betygssystemet dom sista 15 åren.

Ha det

Det ma vara sa, men det ar inte betygsformen som ar problemet utan hur man skall kunna uppna betyg som ger behorighet till nasta laroinstans och dar ser jag ingen ljusning utan en massa egenarbete vilket inte ar latt att motivera en inflyttad tonaring att klara pa egen hand!

Det är klart att jag inte vill att utlandsfödda ska åka i en gräddfil. Problemet är att vad jag förstå i det närmaste chanslösa att komma in på det dom vill läsa efter grundskolan. Just för att förutsättningarna är helt olika

Då borde det ju rimligtvis vara Sveriges plikt att införa svenskskola i alla länder.

Och mitt andra svar blir "That's life"

Mina möjligheter i andra länder t.ex Japan, Kina och Thailand hade inte varit så stora där om jag hade flyttat dit som 12åring.

Idag kör man med andra bokstäver A,D,H,D och det används flitigt framför allt när det är lite motvind.

Det måste vara något med dricksvattnet...

I vissa fall har man t.o.m. bara lärt sig två bokstäver.

För att det då ska se mera imponerande ut så upprepar man alltid den ena, ex. ADD.

Det är klart att jag inte vill att utlandsfödda ska åka i en gräddfil. Problemet är att vad jag förstå i det närmaste chanslösa att komma in på det dom vill läsa efter grundskolan. Just för att förutsättningarna är helt olika

Det ma vara sa, men det ar inte betygsformen som ar problemet utan hur man skall kunna uppna betyg som ger behorighet till nasta laroinstans och dar ser jag ingen ljusning utan en massa egenarbete vilket inte ar latt att motivera en inflyttad tonaring att klara pa egen hand!

Det bästa är väl egentligen att få börja så tidigt som möjligt i svensk skola. Är man 14år när man kommer och ska börja nian säger det sig själv att det inte fungerar att läsa in ett nytt språk samt allt de svenska eleverna gjort under de tidigare åren i skolan. Även om de har läst samma saker i den thailändska skolan vore det omöjligt. Jag vore mycket orolig om det skulle vara möjligt att göra så. Då det isåfall måste vara ett mycket stort fel på den svenska skolan. Även om man får låt säga tre år i grundskolan har man väl ett handikapp när man kommer till gymnasiet.

Bortsett från detta så om jag förstått det riktigt så ska den nya skolan ge större möjlighet för både barn som har det svårt att uppnå målen såväl som barn som behöver mera hjälp för att kunna utveklas från en högre kunskapsnivå. Hur det ska lyckas utan att tillföra mera resurser till skolan, vet inte jag. Antar att politikerna tänkt genom hur de ska lösa det och ger resurser så det kan uppfyllas.

Själv tror jag inte så mycket på att det kommer att lyckas, utan det blir nog som vanligt att en utav den viktigaste resursen för barnen blir att föräldrarna uppmuntrar och hjälper barnen i stor utsträckning.

Att stödet för de som inte klarat grundskolan har förbättrats och gets flera vettiga varianter är möjligen den bästa förbättringen av skolan. Fast det absolut bästa vore nog om politikerna insåg att detta ska lösas under grundskolan, så tidigt som möjligt.

Det är klart att jag inte vill att utlandsfödda ska åka i en gräddfil. Problemet är att vad jag förstå i det närmaste chanslösa att komma in på det dom vill läsa efter grundskolan. Just för att förutsättningarna är helt olika

Har du själv någon bra lösning på det hela..

Alltid lätt att kritisera... Nu menar jag inte att du kritiserar systemet, men hur ska det utformas?

Så här blir det alltid, när någon är tvungen att hoppa in mitt i något, som redan har påbörjats..

Kanske man ska se över situationen innan man tar beslutet att ta med sig barnen från Thailand..

Rock on!!

Ny betygskala och inte nytt betygsystem kan man förenklat säga. Att de som anländer sent har sämre förutsättningar att nå målen är tyvär inte heller nytt. Dock finns det många och goda exempel på elever som anländer Sverige i tidiga tonåren och sedan llyckas nå gymnaisebehörighet genom ett eller två extraår i grundskolan. Att låta barnen göra en årskurs en extra gång kan ibland ge dem den tid de behöver för att nå grundläggande gymnasiebehörighet. Kan de skrapa ihop E-betyg i 12 av 17 ämnen har de en chans att gå en teoretisk utbildning på gymnasiet. Endast 8 av 12 krävs för en praktisk. Sen finns det ju senare goda möjligheter att läsa upp eventuella ämnen man saknar från gymnasiet på komvux eller liknande. Dvs. det finns faktiskt mycket goda möjligheter för sent anlända att skaffa sig en högskoleutbildning även om det kanske tar något år längre och en liten omväg.

Tommy

http://www.skolverke...sskala-1.122969

¨Björklund ämnar för övrigt ta fram alternativ betygskala för nyanlända om jag förstått alliansens intentioner rätt. Vad tycker ni om det? Är det bra?

Är man misstänksam kan man tro att Wille arbetar på skolverket.

Nya betygsskalor tas inte fram för de är mer rättvisa utan för att det går inflation i de gamla.

Betygskriterierna är naturligtvis oerhört luddiga, möjligtvis en tröst för John Khonken, se http://www.skolverket.se/forskola-och-skola/gymnasieutbildning/amnes-och-laroplaner/idr

De flesta lärare sätter betyg utan att bry sig om skolverket utan använder sunt förnuft.

När det gäller behörighet så tar man på gymnasiet in en elever utan densamma. Varje elev är efter kommunaliseringen värd så mycket pengar att det inte är ekonomiskt försvarbart att avstå och snacket om olika behörigheter är rent teoretiskt

Komvux har f.ö. inte samma generösa bidragssystem som för några år sedan.

Det som är rätt är att elever som kommer från andra länder ligger efter, men det är trots allt ganska naturligt.

Är man misstänksam kan man tro att Wille arbetar på skolverket.

Nya betygsskalor tas inte fram för de är mer rättvisa utan för att det går inflation i de gamla.

Betygskriterierna är naturligtvis oerhört luddiga, möjligtvis en tröst för John Khonken, se http://www.skolverke...-laroplaner/idr

De flesta lärare sätter betyg utan att bry sig om skolverket utan använder sunt förnuft.

När det gäller behörighet så tar man på gymnasiet in en elever utan densamma. Varje elev är efter kommunaliseringen värd så mycket pengar att det inte är ekonomiskt försvarbart att avstå och snacket om olika behörigheter är rent teoretiskt

Komvux har f.ö. inte samma generösa bidragssystem som för några år sedan.

Det som är rätt är att elever som kommer från andra länder ligger efter, men det är trots allt ganska naturligt.

Jag är nyfiken på vad du grundar dina generaliseringar kring lärares betygsättning och gymnasiets intagning på. Att kommuner tullar på intagningskraven är ett ganska tveksamt påstående. Visst finns det sk priv-ingång för elever som har tillräkligt med poäng men saknar något av kärnämnena (sv, en eller ma) men annars spelar ju inte ekonomin roll eftersom de annars hamnar på introduktionsprogrammet. Många kommuner hanterar ju gymnasieintagningen centralt och därmed så kan inte skolor släppa igenom ej behöriga elever direkt till ett nationellt program. Skolan får alltså i många fall ersättning ändå. Angående lärares betygssättning så är det min upplevelse att sedan de nya kriterierna lanserades har likvärdigheten i bedömningen ökat avsevärt eftersom lgr -11 inte lämnar alls lika mkt subjektivt tolkningsutrymme som föregående läroplan.

Jag är nyfiken på vad du grundar dina generaliseringar kring lärares betygsättning och gymnasiets intagning på. Att kommuner tullar på intagningskraven är ett ganska tveksamt påstående. Visst finns det sk priv-ingång för elever som har tillräkligt med poäng men saknar något av kärnämnena (sv, en eller ma) men annars spelar ju inte ekonomin roll eftersom de annars hamnar på introduktionsprogrammet. Många kommuner hanterar ju gymnasieintagningen centralt och därmed så kan inte skolor släppa igenom ej behöriga elever direkt till ett nationellt program. Skolan får alltså i många fall ersättning ändå. Angående lärares betygssättning så är det min upplevelse att sedan de nya kriterierna lanserades har likvärdigheten i bedömningen ökat avsevärt eftersom lgr -11 inte lämnar alls lika mkt subjektivt tolkningsutrymme som föregående läroplan.

Som pappa till 2 barn i grundskolan 8:an och 9:an är det min uppfattning att definitionen av gränser och vad som ska kunnas har blivit mycket mer klargjort och detaljerat.

För första gången i mitt liv så vet man exakt vad som ska kunnas ner i detalj i varje ämne i varje termin, i varje del-moment, och utrymmet för godtyckliga bedömningar har iallafall på pappret minskat radikalt.

Vissa lärare kommer följa detta och vissa inte, men jag tror att skolverket numera har tagit spets på att få bort godtyckligheten ur betyget och jag berömmer denna början till enhetligare bedömning.

Grabbar som jag förstod så är det mera klargjort vad som ska uppnås för ett betyg. Så långt hänger jag med och det är kanon. Varje betyg ger poäng utom F. Så som jag fattade det räknas allt + Att dom tre kärnämnen är ett måste. Har jag fattat fel.

Grabbar som jag förstod så är det mera klargjort vad som ska uppnås för ett betyg. Så långt hänger jag med och det är kanon. Varje betyg ger poäng utom F. Så som jag fattade det räknas allt + Att dom tre kärnämnen är ett måste. Har jag fattat fel.

Korrekt - man behöver de tre kärnämnena ma, sv och eng samt minst 5 övriga betyg för att kunna söka ett praktiskt program. För ett teoretisk program krävs ma, sv och eng plus 9 övriga betyg för att få sk grundläggande behörighet. Har man behörighet kan man sedan konkurrera om platser genom sitt meritvärde. Meritvärdet räknas fram genom poäng man får för olika betyg. Ett A ger 20 poäng, B 17,5 poäng, C 15 poäng, D 12,5 poäng och E ger 10 poäng. F ger 0 poäng.

1. Wille då fattade jag rätt. För att gå på teoritiska ämnes val krävs ytterliggare nio betyg. Där kommer problemen som jag ser det. Vår dotter pluggar som fan. Men det är väldigt tuft och då blir det lätt att man ger upp. Det är grunden för denna diskution .Det ställs grymma krav på föräldrarna när man har en dotter som kommer utifrån och hoppar in i svenska skolan .

2. Som flera säger vad finns det för alternativ. Ser endast ett förslag. Plugga ännu mer.

3. Har ni något bättre förslag. Gå ur grundskolan och flytta tillbaka och gå högre utbildning i Thailand. Kan det vara en lösning

1. Wille då fattade jag rätt. För att gå på teoritiska ämnes val krävs ytterliggare nio betyg. Där kommer problemen som jag ser det. Vår dotter pluggar som fan. Men det är väldigt tuft och då blir det lätt att man ger upp. Det är grunden för denna diskution .Det ställs grymma krav på föräldrarna när man har en dotter som kommer utifrån och hoppar in i svenska skolan .

2. Som flera säger vad finns det för alternativ. Ser endast ett förslag. Plugga ännu mer.

3. Har ni något bättre förslag. Gå ur grundskolan och flytta tillbaka och gå högre utbildning i Thailand. Kan det vara en lösning

Hon har möjlighet att läsa ett praktiskt program och läsa in den allmäna högskolebehörigheten. Den rätten har alla som går praktiska program även om de behöver läsa mer än 2500p under tre år på gymnasiet. Räcker den allmäna högskolebehörigheten är det en möjlighet, vill man bli t.ex läkare eller civilingenjör räcker det inte.

Vår dotter läser så och det är ett alternativ om man nöjer sig med att ta sig in till vissa högskoleutbildningar.Läser man t.ex transporteknisk utbildning och tar körkort för lastbil mm. så har man bra extraknäck när man går högskolan sedan.

Du har helt rätt i att det är helt grymt för en senhitkommen ungdom att klara skolan. Jag har själv upplevt två sådana, och det gick inte för en att klara en högskolebehörighet. Men livet går vidare och man kan hoppa på tåget senare.

Ditt alternativ 3 går att få studiebidrag från CSN till. Om de inte hinner strypa den möjligheten.

Jag är nyfiken på vad du grundar dina generaliseringar kring lärares betygsättning och gymnasiets intagning på. Att kommuner tullar på intagningskraven är ett ganska tveksamt påstående. Visst finns det sk priv-ingång för elever som har tillräkligt med poäng men saknar något av kärnämnena (sv, en eller ma) men annars spelar ju inte ekonomin roll eftersom de annars hamnar på introduktionsprogrammet. Många kommuner hanterar ju gymnasieintagningen centralt och därmed så kan inte skolor släppa igenom ej behöriga elever direkt till ett nationellt program. Skolan får alltså i många fall ersättning ändå. Angående lärares betygssättning så är det min upplevelse att sedan de nya kriterierna lanserades har likvärdigheten i bedömningen ökat avsevärt eftersom lgr -11 inte lämnar alls lika mkt subjektivt tolkningsutrymme som föregående läroplan.

Visst har ekonomin betydelse. Det handlar inte bara om den ersättning skolan/kommunen får utan också om de utgifter man har. En elev som saknar ett kärnämne skulle egentligen behöva stanna ytterligare ett år på grundskolan och då få intensivundervisning,dvs extra kostnader.

"Flyttar" man däremot eleven till ett program på gymnasiet läser han/hon alla ämnen tillsammans med sina klasskamrater. Även det kärnämne man saknar, skillnaden är bara att rent formellt läser man högstadiekursen de här timmarna.

Man får naturligtvis inte registrera eleven på programmet men det lilla problemet undviker man genom att låta eleven bilda en egen klass. Då går alltså eleven på ett introduktionsprogram. Inga extra kostnader.

Eleven befinner sig alltså rent fysiskt på gymnasieskolan,går till samma lektioner som sina klasskamrater och upplever nog i de flesta fall att man går på gymnasiet.

Vad gäller betygskriterier,eller kunskapskrav som det numera kallas,har jag aldrig hört ngn lärare påstå att de är till stor hjälp vid betygsättningen. Lämnar ämnet.