Jag blir alltid lite konfunderad när den här typen av diskussioner dyker upp. Det verkar som att den gängse uppfattningen är att thailändare i gemen inte har något intresse av omvärlden och ingen som helst förståelse ens för Thailands problem medans vi kloka Faranger skulle kunna lösa Thailands alla problem på kortare tid än den tar att dra i sig en låda Chang.
Jag gillar Jive så det här är inte på något sätt någon kritik mot hans startinlägg, tvärtom tycker jag det är ett intressant ämne. Uppfattningen att thailändare i gemen skulle sakna intresse, logik etc som jag ofta läser om här tror jag dock är kraftigt överdriven, det handlar nog i de flesta fall om att det saknas ett gemensamt språk samt att man glömmer bort att vi kommer från ett av världens rikaste och mest utvecklade länder och att Thailand fortfarande på många sätt är ett u-land.
När jag började besöka frugans, då flickvännens, hemby så var konversationerna med hennes föräldrar, kusiner och hela släkten givetvis rätt torftig; jag pratade nästan ingen thailändska, frugan inte mycket mer än hjälplig engelska och övriga släktingar knappt ett ord. Det mesta framstod som relativt konstigt och ingen verkade särskilt bright, förmodligen tyckte de inte heller att jag var alltför smart när det enda man kunde göra var att le och dricka whisky. Numera; när vi känner varandra, jag pratar hyfsad Thai och frugan väldigt bra engelska så upptäcker man att skillnaden i våra tankesätt är väldigt små, framförallt angående frugans kusiner och ingifta som är i min ålder. Även fast vissa av dem bara gått i byskola så har de hyfsad koll på omvärlden och ser på Thailands problem på ungefär samma sätt som jag gör. De inser också att patroniseringskulturen är roten till allt det onda som exempelvis korruption och dåliga skolor men de inser också hur oerhört svårt det är att ändra på något som utgör själva ryggraden i det thailändska samhället och dessutom finns en oro att allt som är bra med Thailand då också försvinner på samma gång.
Thailand som samhälle har oerhört mycket att lära av Sverige men som individer har nog inte thailändare mer att lära av svenskar än svenskar har av thailändare. Jag tycker du, Jive, ska diskutera så mycket som möjligt med din frus systerdotter och om inte annat så har du ju levt ett halft sekel längre än henne, det har ju också ett värde.
Glädjande och inspirerande läsning, har sett denna typen av diskussioner på andra forum och det är precis som du säger.
Vi i västvärlden är ju alltid världsbäst och skall diktera samt tala om för resten av världen vad som är rätt och fel. Vi skall ändra på allt som inte går il linje med vad vi tycker och tänker samt ser på världen, system eller värderingar.
Så fort vi inte förstår något så är det fel och då skall man förändra, vi kan inte förstå att vi inte förstår, utan då är det fel punk slut.
Har ofta hört detta att thailändare och andra också för den delen som är i den del av världen vi kallar utvecklingsländer är intellektuellt och intelligensmässigt underlägsen oss i västvärlden.
Hur kommer detta sig, jo vi mäter allt i infrastruktur, ekonomi, materialism, normer, produktivitet och därför är vi överlägsna.
Men när en västerlänning kastar ut sin TV som dessutom hamnar på grannens bil nedanför, bara för att hans lag har förlorat en match i fotboll t ex, då ifrågarsätter man inte dennes intelligens eller intellektuella status, eller som i detta forum finns folk som vräker ur sig otidigheter å det grövsta.
Man måste alltid se saker och ting i dess rätta miljö, det går inte att jämföra med det redan kända och sen tycka och tänka. Superiortänkande finns fortfarande kvar och den imperialistiska synsättet finns fortfarande kvar hos västerländaren där man tycker sig ha rätta att just själv patronisera, den samma som de kritiserar.
Thailand har en långt längre och mer komplicerad historia än vi och den thailändska kulturen är väsensskild från vår standardiserade och präktiga kultur.
Vi har haft fred och frid i hundratals år, få etniska skiftningar, lite inflytande från vår omvärld jämfört med Thailand. Inflytande från vår omvärld startade väl egentligen på 60-talet med arbetskraftsinvandringen, Thailand har varit utsatt för massor i över tusen år.
Som jag sa , man måste lära sig att sätta sig in i de förutsättningar som är nu och utifrån det försöka förstå och lära sig och därefter hjälpa till, vi har mycket att ge Thailand och Thailand har mycket att lära oss!
Intelligens har inget att göra med intellektuell status eller materiell status. En indian i Amasonas jungel kan inte läsa, skriva eller räkna, ej heller vet han hur man köper aktier på Internet eller fyller i en blankett, men vi skulle inte klara oss i hans miljö en dag, ty för det krävs erfarenhet, list och intelligens.
Vad vi inte tänker på är att en thailändares sinnen är inte mer utvecklade än våra men mer använda, de hör allt, ser allt, känner allt, varför? Jo deras överlevnad för dagens bröd är avhängigt av att deras sinnen är på vakt hela tiden, de har inget gratis, vi behöver sällan oroa oss för dagens vedermödor i vårt väl tillrättalagda och inordnade samhälle, medan en thai hela tiden måste kämpa för sitt dagliga bröd och har sällan tid att sätta sig in i sin omvärld eller förkovra sig i kunskaper mer en de som för dagen skall ge dem bröd, men det gör inte att de är mindre intelligenta än vi eller intresserade av sin omvärd.
Mycket bra inlägg Atom, precis mina tankar!
thiluy
