3 timmar sedan, skrev SatanG:
Ang. gissningen så släpps siffrorna på sveriges BNP idag så det är inte ute annat än gissningar och estimat än så länge.
Personligen tror jag sveriges BNP i stort kommer spegla kundernas BNP, dvs euroländerna med Tyskland i spetsen men som sagt jag hoppas du får rätt och Sverige har dubbelt så bra utveckling än de som handlar med Sverige.
Som sagt, folks köpmönster har ändrats och det är nog en stor anledning till att affärer etc får stänga. Det är ju numera tillåtet att ha öppet men kundunderlaget saknas på många områden. Men det är bara min teori, finns säkert bättre.
/ SatanG
https://www.svd.se/sverige-ar-en-relativ-framgangssaga
Sveriges coronastrategi ser ut att ha hjälpt ekonomin. Produktionen krympte mindre än i de flesta andra länder under det första halvåret. Nu börjar återhämtningen – som dock väntas bli långsam.
:
Sverige är en relativ framgångssaga
Svensk ekonomi föll som en sten under det andra kvartalet. Fallet på drygt 8 procent är historiskt. Nedgången förklaras främst av fallande export och att hushållen håller hårdare i plånboken.
Men i ett internationellt perspektiv ser det svenska BNP-fallet inte alls lika illa ut. I Tyskland föll BNP med nästan 12 procent, vilket är i linje med snittet för eurozonen. Den svenska ekonomin har även klarat sig bättre än den amerikanska, som dök med nästan 10 procent under det andra kvartalet.
Sverige är därmed så här långt en relativ framgångssaga, speciellt eftersom ekonomin inte krympte alls under årets första tre månader. I Västeuropa var det bara Irlands och Sveriges ekonomier som lyckades undvika ett BNP-fall under det första kvartalet.
Vad den svenska ”framgångssagan” beror på är såklart svårt att sia om, men en rimlig förklaring är att regeringens beslut att inte stänga ned hela samhället har spelat en viktig roll.
Hur ser det då framtiden ut för svensk ekonomi?
Enligt storbankerna betyder dagens BNP-siffra att svensk ekonomi kommer att krympa med runt 5 procent för helåret 2020, vilket är en betydligt bättre siffra än vad de flesta prognosmakare hade förväntat sig under coronakrisens inledningsfas.
Men allt är som sagt relativt. Att svensk ekonomi krymper så mycket är förstås dåligt. Inte sedan andra världskriget har produktionen fallit så mycket under ett enskilt år.
Återhämtningen lär dessutom bli ganska långsam.
De flesta storbanker tror visserligen att svensk ekonomi kommer att börja repa sig under det andra halvåret (med runt 2 procent per kvartal). Men risken är att det kommer att dröja ett bra tag innan svensk produktion är tillbaka på samma nivåer som före krisen. Förklaringen är enkel: kriser gör att både företag och hushåll blir försiktigare, och därmed håller hårdare i plånboken ett bra tag efter att de värsta effekterna av krisen har börjat att klinga av.
Enligt Swedbank kommer återhämtningen därför att bli modest, och banken spår att ekonomin bara växer med knappt 2 procent nästa år. Det skulle i så fall vara en betydligt klenare rekyl än under finanskrisen då svensk ekonomi tog tillbaka hela 2009 års BNP-tapp redan under följande år.
Men då ska man komma ihåg att prognoser är notoriskt svåra att göra, speciellt under kriser. Ekonomer brukar tala om upp- och nedsidesrisker på sina prognoser. Den största nedsidesrisken är en andra virusvåg. I Sverige går utvecklingen åt rätt håll, men detsamma kan tyvärr inte sägas för USA och vissa länder i Europa. Om en andra våg leder till ytterligare nedstängningar kan världsekonomin ta ytterligare skada, vilket såklart skulle vara dåligt för ett exporttungt land som Sverige.
Men det finns också hopp om en snabbare återhämtning. Regeringar och centralbanker har sjösatt och kommer att sjösatta massiva räddningspaket, vilket bör skynda på en återhämtning. Nordeas chefsanalytiker Torbjörn Isaksson har dessutom ofta påpekat att coronakrisen – till skillnad från de flesta andra ekonomiska kriser – inte har orsakats av att någon har lånat för mycket pengar och därför fått problem. Så har det inte varit den här gången, vilket talar för att coronakrisen blir mindre utdragen än till exempel finanskrisen, menar Isaksson.
Johan Carlström
