Enligt storyn i PG erkände hon stölden i rätten. Därav den låga domen.
Erkännandet rimmar dåligt med hennes story om att någon lagt mattan i väskan som ett skämt.
Dessutom står det att maxstraffet var 2 år i finka och 2000 baht i böter för detta typ av brott.
Eftersom hon erkände halverades straffet. Och eftersom hon tidigare är ostraffad i Thailand slapp
hon avtjäna fängelsetiden.
Spännande. Första gången gratis alltså i Thailand?
Dessutom... vad tjänade hon på att erkänna? 1000 baht? Varför då erkänna om det nu inte var
hon som hade snott mattan? Var hennes heder inte värd mer helt plötsligt?
Det känns inte som att vi har hela storyn här.
Vad sägs om att det var hon som snodde mattan.. men att hon (eller någon av hennes vänner)
betalade en thaitjej för att ta på sig skulden så Australiensiskan skulle slippa sitta i häkte
utan toapapper? Och att polisen genomskådade det och avfärdade det som trams?
Varför tror vi så snabbt på den snabbt utmanglade storyn i pressen?
Att den innehöll felaktigheter i annat har ju redan framkommit.
Att sen Thailändsk lag och polismakt är godtycklig är ju knappast nytt och inte mer tragisk bara för
att en sådan här händelse belyser det. Snarare så tror jag att det är bra att sådant här händer.
Kanske kan pinsam internationell uppmärksamhet påskynda reformer inom polisväsendet (och andra organ)?