Allvarligt, nej, det blev inte alls vad jag hade i tankarna,, hade ju besokt landet ganska manga ganger som turist,, rest runt lite men nar den dagen kom med ny karlek och utslappt fran arbetsmarknaden och reslustwn, reskassan med for den delen, borjat avta och drommen om svensk sommar och Thailandsk vinter visade sig inte vara sa helt latt att leva med sa blev det mer o mer Thailand, manga hemma tyckte det var som en drom att kunna leva sa, men alltefter att tiden gar tappar man kontakten med sina vanner och aven dessvarre med sin familj, telefon o datorer kan aldrig ersatta den manskliga varmen!
Nu, efter 8 ar varav de senaste utan hembesok kanns det ibland som att ha tappat fotfastet i verkligheten och lever stundom i en bubbla av osakerhet,. tack o lov har jag halsan att skylla pa, har valdiga problem med kallt o fuktigt klimat, och det hjalper till att for mig sjalv forsvara mitt val, men jag tror man ska vara forsiktig med glorifieringen av att leva i Thailand, det tar pa krafterna emellanat!
Trots det har mitt "nya" liv fort med sig en massa possitiva inputs, min nya familj, nya vanner med liknande situationer och drommar, friheten att kunna unna sig att gora det man kanner for, om inte idag sa i alla fall i morgon, eller nar det passar mig.
Dessvarre finns aven den trista baksidan nar nagra blivit svart sjuka, karleken som havererat, for mycket alkohol m.m. som gjort livet har omojligt och darfor brytit upp. eller snarare brutit ihop och forsvunnit.
Sa svaret ar nog ett nej med fragetecken, det va/ar inte sa helt latt att leva har, men mycket blir ju vad man sjalv gor det till och dar ar vi tack o lov valdigt olika varandra!
